Räcker en real avkastning på 2 procent per år för att du ska vara nöjd som investerare? Det är i alla fall inte säkert att det nya decenniet kommer ge så jättemycket mer i genomsnitt.
Planer är värdelösa men planering är nödvändigt, ska Dwight Eisenhower ha sagt i olika sammanhang om livet som general.
Detsamma kan sägas om börsprognoser. Det blir ju nästan aldrig som man tror, så i den bemärkelsen är prognoser värdelösa. Å andra sidan är det livsfarligt att investera utan att ha en rimligt korrekt uppfattning om förutsättningarna för framtiden.
Börsplus har modellerat elva års utveckling för ett aggregat av 229 svenska börsbolag. Basen är hårda fakta i form av dagens omsättning, lönsamhet, skuldsättning, etcetera, hämtat från informationstjänsten Börsdata. Och fem viktiga antaganden om tiden fram till 2030 i form av realtillväxt, inflation, tioårsränta, riskpremie och lönsamhet. I tabellen till höger redogörs för utgångsläget och bedömningen framåt.
Kokar vi ihop alla dagens fakta med antagandena i tabellen så får vi ett huvudscenario som ser ut så här:
• Kursutveckling: –1 procent per år
• Totalavkastning: +4,1 procent per år
• Real totalavkastning: +2,2 procent per år
Varför blir börsavkastningen så dålig? På plussidan finns ju ändå fortsatt stigande omsättning (+3,3 procent per år), goda kassaflöden (utdelningsbara vinster motsvarande 5,1 procents direktavkastning per år) och en riskpremie som bör komma ner från dagens höga implicita nivåer på 6,3 procent. Problemet är två tunga faktorer på minussidan i vårt huvudscenario.
1. Räntan borde över tid stiga med minst 2 procentenheter. Det väger dubbelt så tungt som lägre riskpremie, och nettot blir att avkastningskravet för aktier kan stiga med cirka 1 procentenhet detta decennium.
2. Värderingen av dagens vinster är på p/e 20 på aktuella vinster. Givet ovanstående förutsättningar så borde den siffran bli p/e 14 om tio år.
Är det galenskap att försöka gissa den genomsnittliga börsavkastningen över tio år? Kanske, men är det då inte ännu tokigare att gissa börsavkastningen på ett år? Ett genomsnitt av tio mätpunkter bör ju vara mindre svajigt än en enskild mätpunkt. Vi vet ju alla att börsen ett enskilt år kan vara såväl +30 procent som –30 procent. Sådana ytterligheter kan man dock helt utesluta för ett brett index över längre tidsperioder.
1920-talet kallades för det glada 20-talet tack vare börsrally och god tillväxt efter första världskriget. Man behöver inte vara pessimist för att se att 2020-talet ser mindre glatt ut för den genomsnittlige aktieägaren.
”Planer är värdelösa men planering är nödvändigt”, ska Dwight Eisenhower ha sagt i olika sammanhang om livet som general.
