”Vi tar andelar från flyget”

2016-12-06 22:00 Affärsvärlden Redaktionen
Tid: 13.00. Plats: SJ:s nya huvudkontor, Vasagatan 10. Fika: Kaffe med morotstårta. Foto: joakim.baage

Fika med Affärsvärlden. Tid: 13.00. Plats: SJ:s nya huvudkontor, Vasagatan 10. Fika: Kaffe med morotstårta.

Visionen av framtidens SJ som ett modernt serviceföretag i framkanten av digital teknik­utveckling kan låta långsökt. Men inte om du frågar vd:n Crister Fritzson.

– Den har varit ett sätt för oss att ge bättre service och samtidigt en del i att vi lyckats minska kostnaderna med 1 miljard kronor på tre år, säger han.

Crister Fritzson visar Affärsvärlden runt i nya huvudkontorets moderna öppna kontorslandskap som ser ut som något du hittar hos ett techföretag snarare än hos ett 160 år gammalt bolag som härstammar från Kungliga Järnvägsstyrelsen.

– Här är mitt skåp, säger han och pekar på ett träskåp med hans namn på.

Intresset för digital teknikutveckling på SJ kan bero på Crister Fritzsons egen bakgrund. Han kom till SJ år 2012 från tjänsten som vd för Teracom Boxer Group, som äger och driver det svenska digitala marknätet för radio och tv.

Målet är nu att SJ ska bli ”ett av Sveriges mest digitala företag”.

Ett exempel är SJ:s nya mobilapp. När den lanserades i mars sålde SJ 3 000 resor ­dagligen via appen. Nu säljs 14 000 resor – av 85 000 totalt. SJ:s digitalisering har knappast gått på räls. Så sent som i november kraschade hela bokningssystemet. Fritzson avfärdar detta som ”inkörningsproblem” med underleverantörer.

Digitaliseringen är dock bara en av flera utmaningar som SJ står inför. Gigantiska projekt på vd:ns agenda inkluderar övergången till höghastighetståg samt ökad konkurrens från andra tågbolag och transportsätt. Men Crister Fritzson är inte oroad.

– Vi har ökat med tusen resenärer varje dag jämfört med förra året och vi tar marknadsandelar mot flyget.

Att Sverige har ett underdimensionerat järnvägssystem råder det ingen tvekan om. I början av oktober i år lämnade regeringen in en infrastrukturproposition till riksdagen och förslaget är att bygga höghastighetsbanor etappvis. Just nu driver Trafikverket flera projekt för höghastighetsbanor mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-­Malmö. Byggstarten för den så kallade Ostlänken planeras 2017. Vilka övriga etapper som kan rymmas inom propositionens anslag ska Trafikverket föreslå.

Ödesfrågan inför framtiden är om man ska lappa och laga eller bygga ett nytt, modernt system för höghastighetståg. Om man bygger ut befintliga stambanor till ungefär hälften, beräknas det kosta 130 miljarder kronor. Någon standardhöjning av dessa banor ingår då inte, medan en utbyggnad av ny höghastighetsjärnväg skulle kosta runt 230 miljarder kronor.

– Vi måste både rusta den befintliga järnvägen och bygga nytt. En höghastighetsjärnväg får ihop storstäderna i Sverige till en kraftfull region som står sig i konkurrensen med andra viktiga regioner i Europa. I högtrafik kommer ett tåg lämna Stockholm var sjätte minut. SJ bidrog bokstavligt talat med att bygga landet för 160 år sedan. Det tänker vi fortsätta med.

 

Text: Joakim Båge

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet