1901: Seg start för börsen

Det hände en hel del under Affärsvärldens första utgivningsår, 1901. Till det större hörde bildandet av det Svensk-Dansk-Ryska Telefonaktiebolaget, som snabbt skulle göra Stockholms telefonentreprenör Henrik Cedergren även till Europas telefonkung. Det var Cedergrens förtjänst att Stockholm var världens ledande telefonstad vid den här tiden, och förklaringen var den lågprisstrategi som han skulle pröva även i Ryssland.

En annan händelse av historisk betydelse och som har samband med telefonen, är starten av den dagliga börshandeln på Stockholms Fondbörs den 1 oktober. Den pågick tre dagar i veckan. Men starten blev en stor besvikelse. Vi citerar en klassisk spalt ur Affärsvärlden:

“Fondbörsen i Stockholm har icke börjat sin nya aera med de sedan den 1 d:s gällande ändrade bestämmelserna, under några särskilt lysande auspicier.”

“Första börsdagen, på tisdag, afslöts under fondbörsen – intet köpeavtal, och vid onsdagsbörsen inskränkte sig aftalet till allenast ett par poster…

Med dessa rader ha vi velat påpeka, att det är i allmänhetens eget intresse att denna fondaffärernas liflöshet som kännetecknat de första två auktionerna efter den nya ordningen ej tillåtes fortsätta.”

Handeln var överstökad på en kvart, och för de 61 uppropade aktierna sattes bara 20 köpkurser och 16 säljkurser. Om vi tittar på Affärsvärldens börslista från numret som kom ut den 25 oktober 1901, så innehåller den till exempel bara 15 aktier med anmälda köpare eller säljare. Det är bara aktier i Stockholms Handelsbank, Skandinaviska Kredit, Stora Kopparberg och relativt nybildade Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, som säljs eller köps klart över emissionskursen. Det senare skulle två år senare ta över Lapplandsmalmen och bli börsens hetaste aktie.

Det fanns fler obligationer på listan den ovannämnda veckan.

Resultatet är uppseendeväckande magert med tanke på att cirka 130 obligationer och närmare 160 aktier och lotter ropades upp under en vecka. Aktielistan som speglar denna tid domineras av banker, försäkringsbolag, bruk, ångbåtsbolag, järnvägsbolag, sockerbruk, allmänna verkstäder och bryggerier. Egentligen är det redan elektricitetsbolagens och de specialiserade verkstädernas tid, men det märks varken på börsen eller i Affärsvärldens spalter.

Under de närmaste åren fick fondmäklarna så svårt att försörja sig på den närmast obefintliga handeln att de flesta hoppade av. Till slut finns det bara två mäklare kvar på fondbörsen allt medan bankerna drev en allt större högbelånad aktiehandel utanför institutionen.

Men Stockholms Fondbörs skulle komma tillbaka 1907 och därefter ser det betydligt bättre ut. År 1918 kommer börshuset att bågna av mäklare och så kallade “outsiders” och det ska slås omsättningsrekord som står sig till 1980-talet.