1941: Medlöperiets tid

Affärsvärldens fjärde tioårsjubileum inträffade under det andra världskrigets mörkaste år 1941. Det var ett år då Sverige var totalt kringränt och tyskarna tedde sig närmast oövervinnliga. Det var året då medlöperiet nådde sin kulmen och somliga svenska företagare presenterade sina företag som “judefria” inför tyskarna. Den svenska regeringen medgav till slut trupptransiteringar till Norge genom landet.

Inte mindre än tre fjärdedelar av importen kom detta år över Tyskland och Östersjön. Nordsjön var blockerad. Särskilt för stål hade den ryska marknaden ökat i betydelse. Utrikesaffärerna fastställdes nu i stora förhandlingar med tyskarna och ryssarna. Men så kom det tysk-ryska kriget och svenskarna var utlämnade åt tyskarnas godtycke.

Affärsvärldens chefredaktör Emil Fitger hade tyska föräldrar men de kommentarer som då och då handlat om tysk ekonomi efter det nazistiska maktövertagandet var öppet kritiska.

Denna fyrtionde årgång var hälften så tjock som vanligt. Tidningspapperet var säkert ransonerat och den ekonomiska aktiviteten på finansmarknaderna var mycket svag. Måhända var också tonen litet mildare när det stora och till synes allt starkare Tyskland kritiserades.

Tysk planekonomi

Men visst fanns det kritiska ledare. Affärsvärlden berättade till exempel om behandlingen av Norge där privatbefolkningen tvingades skicka sina yllefiltar till den tyska krigsmakten samtidigt som Norge inte längre fick tyska handelsvaror i utbyte mot sina egna. Landet sögs ut av Tyskland.

Det förekom också artiklar om det nya tyska planekonomiska system som handlade om att strömlinjeforma all produktion i de ockuperade länderna med Tysklands behov i centrum. Det är en mycket oroande utveckling.

I en ledare med rubriken “Det nya läget” kommenterade Affärsvärlden i juli situationen på det här sättet:

“Det beror på krigets utgång vad verkningarna kunna bli av de politiska eftergifter Sverige beviljat. Opinionen framförallt i England men även i USA torde vara mycket känslig för allt som kan tolkas som att Sverige skulle finna sig tillrätta i en tyskledd nyordning av Europa. Times har redan talat om den skillnad som England måste komma att göra efter kriget vid behandling av länder som ’komprometterat sin neutralitet‘ och sådana som vägrat att göra detta. Och tidigare har man ju från tyskt håll låtit förstå att länder som ställa sig avvisande eller blott likgiltig till nyordningsplanerna, icke kunna påräkna få särskilt gynnad behandling. Svensk politik har här en svår väg att följa.”

Skördarna minskar

Affärsvärldens sedvanliga sammanställning av läget i den svenska ekonomin i årets sista nummer gav en mörk bild med nedgångar och bortfall över nästan hela linjen. Bland det mest betänkliga var att jordbruksskördarna minskat under tre år i rad efter 1938 års rekordskörd, detta år med 12 procent.

Fram till 1941 hade minskningarna inte lett till nackdelar med folkhälsan men snart skulle svälten komma att stå för dörren.

Industriproduktionen hade i årssammanställningen fallit 8 procent (men troligen mer om den hemligstämlade stålstatistiken hade räknats in). Byggandet hade på grund av materialbrist fallit nästan lika mycket. Handelsflottan hade på grund av krigshandlingarna decimerats med drygt 300.000 bruttoton efter krigsutbrottet och den del av flottan som låg utanför spärren kunde inte få vare sig pengar eller material för reparationer.