AKTUELT: Stabilitetspakten; För Kohls skull

EU-länderna har ingått en kontroversiell pakt. Men den kanskeär ett får i ulvkläder när allt kommer omkring?

Stabilitetspakten är ett faktum – efter de politiska beslut somfattades vid toppmötet i Dublin i december.

Det är en kontroversiell pakt. Den har under hösten kritiseratshäftigt, och det var ingen tillfällighet att den blev den sistastötestenen i den långvariga mellanstatliga förhandlingen omregelverket i valutaunionen.

Affärsvärlden har kritiserat stabilitetspakten för att denytterligare försvårar situtionen för ett land som hamnat iobalans (nr /96). Även den brittiska tidningen Economist hargått till attack (14 dec 96), av samma skäl som Affärsvärlden.Varför har EU då genomdrivit en pakt som på ekonomiska grundermöter sådan kritik? Den enkla svaret är att Tyskland vill ha enstabilitetspakt. Övriga EU-länder har varit tvungna att gåTyskland till mötes i ganska hög grad. Denna eftergivenhet berorpå att hela EMU-projektet faktiskt står och faller med Tysklandsmedverkan. Skälen till att Tyskland drivit stabilitetspakten såhårt är flera, och alla är inte uttalade. De officiella är attpenningpolitiken i EMU behöver stöd från den ekonomiskapolitiken i medlemsländerna för att det övergripande måletprisstabilitet – skall uppnås och att reglerna behövs för attsäkerställa en varaktig konvergens. Bakom den sistnämndaeleganta formuleringen ligger rädslan för att Italien och andratraditionellt lättsinniga länder skall släppa efter påkonvergensen när de väl sluppit in i EMU, till skada för övrigaEMU-länder.

Ett icke uttalat motiv för Tyskland är att stabilitetspaktenskall fungera som en andra försvarslinje. En sådan behövs,därför att den första försvarslinjen (en strikt tolkning avkonvergenskriterierna vid urvalet av EMU-länder), kanske intekan upprätthållas. Tyskarna har alltså velat skaffa sig engaranti för att ingen skall kunna ta sig in i EMU genom attanstränga sig under några år för att sedan återgå till en ityskarnas ögon oansvarig politik.

Ytterligare ett outtalat motiv är att Tysklands politiska ledarebehöver starka garantier om stabilitet i EMU för att få med sigsitt folk, som inte gärna vill ge upp D-marken.

Hur stabilitetspakten kommer att användas och vilken roll denkommer att spela om tio, tjugo år, är svårt att säga idag. Denhar helt klart fått ett inbyggt utrymme för politiskabedömningar av länder som råkat i obalans. Dessutom finns enupptrappad skala av sanktioner mot sådana länder samt ettövervakningssystem med varningssignaler. Därför är det intetroligt att de kontroversiella böterna på max 0,5 procent av BNPnågonsin kommer att utdömas. Om så ändå sker, slår detsäkerligen hårt.

Det är värt att notera att ett land som Sverige, som har starkasvängningar i BNP-utvecklingen faktiskt löper mindre risk änandra länder att drabbas av sanktioner. Det beror på attbudgetunderskott på över 5 procent av BNP är helt straffria.Sådana underskott får passera därför att landet anses ha hamnati en tillräckligt djup recession. Underskottet bedöms därför somtillfälligt och som ett undantag.

BILDTEXT:

Tysklands förbundskansler Kohl fick sin stabilitetspakt.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.