Attraktivt skattekonto bakom starka budgetutfall

Riksgälden rapporterade på onsdagsförmiddagen, lite i skuggan av Riksbankens räntebesked, att statens budgetutfall återigen blev bättre än väntat i augusti. Riksgäldens tolkning är att det främst beror på att nuvarande räntesättning för skattekontot skapar incitament att tidigarelägga skatteinbetalningar. Det framgår av det pressmeddelande som Riksgälden publicerade i samband med redovisningen av statens budgetutfall för augusti.

Utfallet visade ett överskott på 26,9 miljarder kronor, 6,3
miljarder högre än prognos varav skatteinkomsterna var 4 miljarder kronor högre
än prognos.

Sammantaget har budgetutfallen för juni-augusti därmed
kommit in 13 miljarder kronor över prognos, varav 9 miljarder kronor förklaras
av högre skatteinkomster.

Enligt Riksgälden har dock de löpande debiteringarna av
skatt avseende löner, konsumtion och bolagsskatt utvecklats ungefär som
beräknat.

”I princip hela differensen kan i stället förklaras av
högre inbetalningar av kompletterande skatt”, skriver Riksgälden.

Riksgälden kopplar detta till den nuvarande räntesättningen
på skattekontot som skapar incitament att tidigarelägga skatteinbetalningar.

”Det finns inga begränsningar i hur stora insättningar
som får göras, vilket innebär att skattekontot även används som en sparform.
Det medför att utfallen för skatteinkomsterna blir svårtolkade. Det är ovisst
om eller när innestående medel på skattekontot kommer att debiteras”,
konstaterar Riksgälden.

Skattekontot ger för närvarande en skattefri ränta på 0,5625
procent, vilket innebär att förtidsinbetalningar/sparande på skattekontot blir
en mycket dyr finansieringsform för staten som annars i hög grad kan låna till
negativa räntor.

Finansdepartementet har klargjort att räntan på skattekontot
ska sänkas, men först den 1 januari 2017 och ”bara” till noll, vilket
innebär att skattekontot kan fortsätta att vara en förhållandevis attraktiv
sparform, åtminstone för stora företag som annars i nuvarande ränteläge får
betala för att placera likviditet.

Riksgälden bedömde i samband med juniprognosen att det då
fanns 30-50 miljarder kronor placerade på skattekontot som inte avsåg skatter
eller avgifter. Bedömningen var då att den sänkta räntan vid årsskiftet skulle
leda till att de extra insättningarna minskar eller upphör, samt att åtminstone
privatpersoner skulle börja begära uttag från sina skattekonton.

Riksgäldens prognos i juni var därför att statens
budgetsaldo skulle gå från ett överskott på 41 miljarder kronor 2016 till ett
underskott på 42 miljarder kronor 2017.

Riksgäldens spådde därmed i juni en betydligt svagare
utveckling för statsfinanserna 2017 än vad andra prognosmakare har antagit
senare. Enligt till exempel ESV:s prognos den 6 september ska statens budget
visa ett överskott på 13 miljarder kronor 2013, det vill säga 55 miljarder
bättre än i Riksgäldens juniprognos.

Riksgälden publicerar en ny prognos den 26 oktober, att döma
av beskeden på onsdagen förefaller det inte som att man är redo att göra någon
radikalt ny bedömning om att extrainsättningarna på skattekontot kommer att
minska betydligt 2017.

 

 



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.