Blöjkungen sitter säkert

Skogsgiganten SCA gjorde det Ericsson misslyckades med: byggde upp ett framgångsrikt konsumentvaruföretag. Nu drömmer nye vd-n Jan Åström om att skapa ett globalt varumärke på blöjmarknaden.

– De senaste sex-sju åren har vi aldrig misslyckats med ett företagsköp. I alla fall som det ser ut nu, säger Jan Åström när Affärsvärlden träffar honom på SCA:s blöjfabrik i Falkenberg.

Det är första gången Jan Åström besöker anläggningen, som utgör grundbulten för SCA:s främsta tillväxtområde, hygien. Varje år skeppas 1,4 miljarder blöjor från Falkenberg, till glädje för barn och vuxna som inte kan hålla tätt i hela norra Europa. Och till glädje för SCA:s aktieägare.

– Det är en väldigt flexibel anläggning som har blivit en särklassig konkurrent till framför allt Procter & Gamble, säger Jan Åström.
Annat var det i början av 1990-talet då lönsamheten var i botten och externa bedömare efterlyste en styckning av SCA. Men företaget stod på sig.

– I och med integreringen av Mölnlycke tog det nya SCA sin form, säger Jan Åström.
Det nya SCA består av tre delar: Hygienprodukter, förpackningar och skogsindustriprodukter, av vilka det förstnämnda är det största och det som växer snabbast. Koncernstrukturen bär förre vd-n Sverker Martin-Löfs signum, och Jan Åström har inga planer på någon omstöpning.

– Vi har byggt upp en struktur för att uthålligt ge maximal lönsamhet. Tittar man på utvecklingen av SCA:s kvartalsvinster de senaste tre åren så är det häpnadsväckande hur jämna vinsterna är. Men det betyder inte att varje segment levererar lika vid varje tillfälle. Nu när råvarupriserna är låga ser vi en uppgång inom konsumentprodukter och för två tre år sedan var det skogsindustriprodukterna som “peakade”. Finessen med SCA är att vi väger upp konjunkturella förlopp på ett ganska uppseendeväckande sätt. Vårt kännetecken är att hålla en lönsam tillväxt, säger Jan Åström.

Den största delen av tillväxten kommer från företagsförvärv. Bara i fjol köptes åtta bolag för totalt 6,4 miljarder kronor. I alla förvärv har SCA hållit fast vid kravet att de nya företagen redan efter ett år ska bidra positivt till koncernens vinst och kassaflöde. Och den principen har Jan Åström inga planer att rucka på.

– Kriterierna gör att vi många gånger har vågat säga nej till strategiskt väldigt intressanta förvärv. Men vi har fortfarande många fina objekt som mycket väl skulle uppfylla våra kriterier.
Framför allt är det i Europa som SCA fortsätter att leta företag. För ett par år sedan etablerade sig SCA på allvar i USA, men det är ändå hemmamarknaden som står i fokus.

– Europa är den marknad vi har störst erfarenhet av och kan bäst, det är ingenting att hymla om. Vi har också östra Europa framför oss, säger Jan Åström.
Inte för att objekten i Västeuropa direkt börjar ta slut, men visst är det passande att de östra länderna har fått upp levnadsstandarden och börjar närma sig EU. Och allt fler östeuropeiska barn får dra på sig engångsblöjor i stället för tygblöjor, bara en sån sak.

SCA är Europas tredje största tillverkare av barnblöjor, efter Procter & Gamble och Kimberly-Clark. Men medan P&G satsar helt på egna och stenhårt marknadsförda blöjor har SCA till stor del nischat in sig på så kallad private label, dagligvarukedjornas lite billigare alternativ. Av de 20 varumärken som produceras i Falkenberg är bara tre SCA:s egna. På andra förpackningar står det exempelvis Ica. I och med att SCA där slipper marknadsföringskostnaden är lönsamheten ändå ingenting att klaga på.

Ändå satsar SCA årligen 3 miljarder kronor på marknadsföring och varumärkesbyggande. Ett exempel är vuxenblöjor, där SCA är störst i världen. I Europa heter märket Tena, men det bolag SCA köpte i USA för tre år sedan gick under namnet Serenity.

– Nu heter det Tena Serenity, och tanken är att det ganska snart ska bli Tena. När vi kör med ett varumärke inom inkontinens så blir det ett typiskt “megabrand”, ett “one billion dollar brand” säger Jan Åström.

Synergierna är små över Atlanten, men de finns åtminstone inom marknadsföring. Och blöjorna från Falkenberg packas i klassiska SCA-kartonger.
Men även inom förpackningar arbetar sig SCA mot mer lönsamma nischer. Med köpet av amerikanska Tuscarora för två år sedan kom SCA över avancerade skyddsförpackningar som bland annat klarar av temperaturkänsligt innehåll.

– De går inte att jämföra med vanliga bruna kartonger som man fraktar grönsaker i, det är en helt annan verksamhet med helt andra marginaler, säger Jan Åström.

SCA är ett tillväxtföretag som står stadigt både i svag konjunktur och när dollarn är svag. Bolaget har också en urstark balansräkning att använda till fortsatta företagsköp.

Har SCA inga problem alls? Förr eller senare tar väl förvärvsobjekten slut, men det lär inte ske än på ett tag. Inom wellpappförpackningar finns det över 500 företag bara i Europa, och de fem största producenterna kontrollerar inte ens halva marknaden. Den viktigaste frågan är kanske om Jan Åström har fått företrädaren Sverker Martin-Löfs trollspö att svinga över de nya objekten.

– Jag är en långvägare med tio år i SCA och 13 år i Modo. Min karriärväg har bestått av två företag. Jag har jobbat med Sverker Martin-Löf i många år och har varit med om hela omstruktureringen sedan 1996-97. Jag har haft gott om tid att förbereda mig, säger Jan Åström som inte kan komma på en enda sak som överraskat honom sedan han blev vd i april 2002.

– På SCA värnar man om att det råder kontinuitet, och det blev det i och med att Sverker Martin-Löf klev upp till ordförandeposten.Jan Åström om…
…varför inte SCA säljer sin aktiepost, värd 700 miljoner kronor, i huvudägaren Industrivärden:
– Det är en del av sfären och något som vi aldrig diskuterar. Det är ett långsiktigt och rätt innehav. Industrivärdensfären borgar för ett långsiktigt ägande i SCA. Utan dess engagemang och enorma stöd hade inte SCA varit där det är i dag. Det hade kanske varit ett annorlunda företag eller till och med ett företag som inte burit namnet SCA.

…EMU:
– SCA ligger starkt i euroland med framför allt lokal tillverkning och försäljning. Det som påverkar oss är omräkningen från euro i bokslutet där omsättningen drabbas. På SCA är vi försiktigt positiva till en svensk EMU-anslutning. Min personliga uppfattning behåller jag för mig själv.

…den egna “kollen” på SCA:s hundratals anläggningar:
– Jag är nog knappast känd som någon som inte är ute i verksamheten, snarare tvärtom. Under min tid i SCA har jag besökt säkert 100 förpackningsanläggningar och på hygiensidan säkert ett 20-tal anläggningar. Tiden räcker inte till för att besöka allt, men det viktigaste är att lära känna personal och anläggningar i samband med företagsköp.

…SCA som “styckningsobjekt”:
– Jag möter nästan aldrig den frågan, frågorna handlar mer om SCA:s inneboende styrka. Jag har sagt att jag behåller skogen, och ingen säger emot.

…sitt ledarskap:
– Vi har en stark decentralisering av beslutsfattandet i SCA, men ändå med en ganska strikt styrning. Jag är nog lite mer operativ än Sverker och gillar att ha mycket folk omkring mig, men jag tror inte att det uppfattas någon större skillnad i hur vi styr affärsgrupperna.

…återköp av egna aktier:
– Vi föredrar att använda pengarna till lönsamma köp av företag och kontantutdelning till ägarna. Återköp av egna aktier är inte en kärna i vår filosofi, snarare tvärtom.

…Sverker Martin-Löf:
– Sverker har varit en mycket bra chef och en mycket duktig förändrare som driver på väldigt bra. Han har visat att det går att göra om ett klassiskt skogsindustriföretag till ett skogsföretag som står på flera ben, inte bara skogsindustriella produkter utan också konsumentprodukter.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF