”Bolagen har skurit för hårt”

Storföretagen har utnyttjat krisen till att skära, i somliga fall nästan okontrollerat. Men svenska chefer har varit försiktigare i sin krishantering än de internationella kollegerna, och de är mycket bättre på att få med sig sina organisationer.

Det visar en färsk undersökning.

Ni har undersökt hur stor- företag i hela världen har hanterat krisen och vad de har gjort för förändringar. Vad kom ni fram till?

-?För det första att det har avslöjats en hel del brister i bolagen som de inte orkade åtgärda under högkonjunkturen. Och för det andra att de har använt krisen för att vidta åtgärder mot just de bristerna, säger Patrik Sjöstedt, Nordenchef för Celerant Consulting.

Vilken typ av brister handlar det om?

-?Det handlar till stor del om att under högkonjunkturen löste man många problem genom att helt enkelt anställa mer folk, men glömde bort eller orkade inte effektivisera. När konjunkturen rasade så upptäcktes plötsligt bristerna.

Och hur har bolagen agerat, rent praktiskt?

-?Krisen kom så oerhört snabbt och var så kraftig att man tvingades jobba väldigt kortsiktigt. Man gjorde sig av med folk och skar bort ned till benet, och i vissa fall karvade man i benet också.

Hur menar du?

-?På ganska många håll gick de kortsiktiga åtgärderna till överdrift. Det ska till exempel bli väldigt intressant när man summerar den här krisen och se hur många av de lagda varslen, som sedan resulterade i att folk faktiskt fick gå.

Hur är läget i bolagen nu?

-?Nu finns det en unik möjlighet att skapa flexibla organisationer som kan arbeta effektivare när konjunkturen vänder upp. Det handlar om att lösa de problem som kommer med tillväxten på ett annat sätt än förra gången.

Vad kan man göra?

-?Det kan till exempel handla om att man har mer flexibla anställningsformer. Det kan handla om att ha säsongsarbete eller att använda bemanningsbolag för produktionstoppar i stället för att anställa personal. Det kan också handla om outsourcing eller offshoring, alltså att låta verksamhet skötas av underleverantörer i det egna landet eller internationellt.

Skiljer sig de svenska chefernas syn på krisen från de internationella chefernas?

-?Ja, de är mer självkritiska än sina internationella kolleger. De är mindre nöjda med hur de har hanterat krisen. Om man jämför med exempelvis Danmark så är de danska cheferna i princip 100 procent nöjda med hur de har agerat.

Vad beror det på?

-?Det kan ju delvis finnas kulturskillnader. Men dessutom tror jag att det svenska näringslivet har en struktur som gjorde att man kom förhållandevis sent in i krisen. Det gjorde att somliga andra länder agerade tidigare och att de cheferna såg resultaten och var mer nöjda när intervjuerna gjordes i slutet på sommaren.

Något mer som utmärker svenskarna?

-?Ja, de tycker det är viktigare med långsiktigt hållbara åtgärder. Man tänker efter mer i Sverige innan man vidtar åtgärder och är också mindre benägen till drastiska beslut som att avskeda folk.

Varför det?

-?Delvis är det nog legala aspekter, men det handlar också om vår kultur där det är viktigt att förankra beslut i organisationen. Svenska chefer är väldigt bra på att få med sig organisationen i förändringsarbetet. Och just det, att få folk med sig, är något som cheferna i hela den stora undersökningen tycker är allra svårast.

Hur ser det ut framåt i företagen då?

-?Det har investerats otroligt mycket de senaste åren och det betyder att det finns en stor outnyttjad kapacitet i företagen. Så om man sköter sig under uppgången så finns det förutsättningar att göra väldigt fina resultat.

Fotnot: Undersökningen är gjord av Economist Intelligence Unit på uppdrag av Celerant Consulting. 561 seniora chefer i internationella storföretag har intervjuats om hur de hanterat krisen, ett trettiotal av dessa är svenska.