Börsen stängd – men kapital finns

Bioteknikbranschen har inte gjort någon större lycka på börsen. Ett fåtal bolag har gått bättre än index. Många har tappat rejält. Av de omkring 30 marknadsnoterade bioteknikföretagen ligger två tredjedelar på minus hittills i år. För de flesta var även fjolåret dåligt.

Börsen utnyttjades flitigt som kapitalkälla för några år sedan. 1996-1998 var det sju, åtta företag om året som skaffade kapital i samband med en marknadsnotering.

Därefter har det blivit allt färre. I fjol tillkom bara två, Bioinvent och Vitrolife. Lika magert var det 2000: Tripep och Pyrosequencing. Alla fyra har haft en dålig kursutveckling, särskilt Tripep, som förmodligen gick för tidigt till börsen. Dess huvudprodukt höll inte måttet i de kliniska prövningarna.

Avstod i sista stund

Ett par bolag har haft långt framskridna planer på börsintroduktion, men i sista stund avstått från notering. Det gäller bland annat Medicarb och Personal Chemistry. Båda kan dock bli aktuella igen, när klimatet för bioteknikaktier blir bättre. Men först måste värderingen av bioteknikföretag upp för att det ska vara lockande för ägarna att göra en notering, i samband med en utförsäljning och/eller en nyemission. I dag värderas flera bioteknikföretag lägre än kassan.

Det är inte bara i Sverige som det är tufft på aktiemarknaden för biotekniken. Samma sak gäller övriga Europa och USA. I Tyskland har flera upphaussade bioteknikaktier rasat ihop som korthus.

I USA är det också kärvt, trots att många bioteknikföretag tjänar pengar. USA ligger långt före Europa och 60 bioteknikföretag går för närvarande med vinst. Men flera amerikanska företag har också råkat ut för forskningsbakslag som påverkat hela branschen.

Det har visat sig att riskerna för dåliga resultat i de kliniska prövningarna är större än man tidigare trott. Statistiken för stora läkemedelsbolag visar att en ny medicin som kommit in i så kallad fas tre, som innebär slutfasen i de kliniska prövningarna med studier på stora patientgrupper, har 80 procents chans att lyckas. För bioteknikföretagen tycks det vara en betydligt mindre chans, kanske bara 50 procent.

Underskattar svårigheterna

En förklaring kan vara att bioteknikföretag ofta sysslar med nischprodukter och gör studier på ganska små patientgrupper. De underskattar svårigheterna att få samma resultat när patientgrupperna blir större. Flera svenska företag har fått erfara detta: Maxim, Oxigene, Tripep. I förra veckan fick Q-Med oväntat nej i USA till försäljning av ett medel mot slitna knäleder sedan en större patientstudie inte visat bättre effekt än vanlig koksaltlösning.

I USA har synen på biotekniken påverkats av ett omtalat avtal mellan ett stort läkemedelsbolag, Bristol-Myers Squibb, och ett bioteknikföretag, Imclone. I september betalade BMS 2 miljarder dollar för 20 procent i Imclone. I slutet av året beslöt den amerikanska registreringsmyndigheten FDA att ett nytt cancermedel som Imclone hoppats mycket på inte kunde godkännas. Kursen för Imclone störtdök. Hade BMS inte gjort sin hemläxa eller mörkade Imclone problemen med det nya medlet?

För investerare i bioteknik är affären BMS-Imclone i USA och Q-Meds bakslag i Sverige en påminnelse om vilka stora risker som finns i branschen.

Kapitalfloden sinade

Under 2000 drog de noterade amerikanska bioteknikföretagen in 18,5 miljarder dollar i nytt kapital från aktiemarknaden. Sedan tillkom ytterligare 13 miljarder dollar från olika privata investerare (venture capital-bolag, institutioner, olika fonder och stiftelser), totalt alltså 31,5 miljarder dollar. 2001 gick det bara att få in 3,5 miljarder dollar från aktiemarknaden. Men därutöver kom 11 miljarder dollar från privata placerare, summa 14,5 miljarder dollar.

Även om 2000 var ett toppår för bioteknikföretag i USA, vad gäller möjligheterna att skaffa kapital, så blev även 2001, trots en halvering, ett bra år – faktiskt det nästa bästa året i bioteknikbranschens 25-åriga historia.

För Sverige, som tyvärr inte har så tillförlitlig statistik som USA, tycks trenden vara något liknande. Trots att börsen fungerade dåligt som kapitalkälla i fjol så har ansenliga summor gått in i onoterade bolag. De största placeringarna gjordes i företagen Biovitrum, Affibody och Gyros. Om något eller några år lär alla tre vara börsnoterade.

Biovitrum är en av många avyttringar som Pharmacia gjort under senare år. I fjol bildades detta nya bioteknikföretag, som blir ett av de största i Europa med 900 anställda, varav hälften inom forskning. Biovitrum forskar dels kring metaboliska sjukdomar (åldersdiabetes och fetma) och proteinläkemedel, dels kring tillverkning av blodplasma. I somras garanterade en grupp investerare Biovitrum upp till 1,2 miljarder kronor i nytt kapital genom en nyemission och framtida investeringsåtaganden. Gruppen, som leddes av svenska Nordic Capital och amerikanska MPM Capital, fick 65 procent av aktierna.

Affibody grundades 1998 av forskare på KTH och Karolinska institutet och har utvecklat en slags bindarproteiner (affibodies) som gör det mycket billigare att “fiska” efter ett visst protein. Kartläggningen av proteiner är avgörande för att kunna utveckla nya läkemedel.

I somras gick ett konsortium lett av Schroder Ventures in med omkring 300 miljoner kronor i Affibody i bolagets tredje finansieringsrunda. Tidigare finansiering sköttes av Health Cap och Investor Growth Capital. Affibody betraktas som ett av de intressantaste nya svenska bioteknikföretagen och har expanderat snabbt.

Kostnadseffektivt

Gyros är ett annat snabbväxande bioteknikföretag som inte haft några problem att hitta finansiärer. I december fick bolaget in drygt 300 miljoner kronor i sin andra investeringsrunda där många av de mest etablerade svenska riskkapitalbolagen deltog. Året innan drog Gyros in 285 miljoner kronor, alltså nästan 600 miljoner kronor på två år.

Gyros är en avknoppning från Pharmacia som har utvecklat en teknik för att separera och rena olika biologiska molekyler på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Marknadspotentialen bedöms vara stor.

Även inom så kallad life science märks konsolideringstrenden, och Affibody och Gyros ingick i fjol en strategisk allians. Förhoppningen är att företagens komplementära tekniker ska ge läkemedels- och diagnostikaföretag nya forskningsverktyg för att få fram nya produkter samtidigt som kostnaden för marknadsföring kan sänkas.

Vid sidan av Biovitrum, Affibody och Gyros finns flera onoterade bolag som fått finansiärer att ställa upp med hyfsat stora belopp.

Melacure i Uppsala gick nyligen ihop med ett Stockholmsbaserat bioteknikföretag, Biofaktor. I samband med nya bolagsbildningen tillför huvudägarna 155 miljoner kronor och ytterligare 45 miljoner kronor kommer från nya ägare. Melacure bedriver forskning inom så kallade melanocortinreceptorer, vilket kan ge nya läkemedel inom områden som inflammation, fetma och impotens.

Clinitrac i Stockholm, som utvecklar och marknadsför realtidsbaserade patientdagböcker, fick in 77 miljoner kronor i nytt kapital i fjol mot 20 miljoner kronor året innan.

Biotekniktät region

Gemensamt för nämnda bolag är att de alla kommer från regionen Stockholm-Uppsala. Här finns mer än hälften av all svensk bioteknik och, som det verkar, de mest lovande företagen. De har alla kommit en bit på väg i sin utveckling. Företag som inte kommit så långt har sannolikt något svårare i dag att hitta finansiärer än för några år sedan när biotekniken var hetare.

Det har aldrig varit samma hysteri kring biotekniken som kring IT och telekom. Därmed blir det heller inte samma tvära kast mellan upp och nedgångar. Förklaringen är dels att utvecklingstiderna är mycket längre, dels att kunskapsnivån är högre hos de inblandade, investerare och forskare. Marknadsförutsättningarna ändras inte heller på ett dramatiskt sätt. De flesta vet vilka konkurrenterna är och hur det kan se ut på marknaden ett antal år fram i tiden.