”Börsen tenderar att överreagera”

I ett inlägg på Nextconomy har Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn kommenterat börsläget under geopolitisk oro. Hon menar att sparare bör avstå att agera på impulsen att sälja av i den långsiktiga aktieportföljen.

”Rädsla för att något ska inträffa kan ändå leda till stora rörelser på marknaden då och då, men det kan vara bra att komma ihåg att börsen kortsiktigt tenderar att överreagera på ny information. Bara för att Stockholmsbörsen faller 4% en regnig måndag när USA pratar om en rysk invasion av Ukraina, så betyder det inte att ekonomin eller bolagen har påverkats över huvud taget”, skriver hon.

Hon menar att marknaderna för närvarande, med det spända läget vid den rysk-ukrainska gränsen, oroar sig för att ekonomiska sanktioner ska leda till att Ryssland stryper olje- och gaskranarna till Europa. Det kan leda till betydligt högre elpriser. Denna oro adderas till att inflationen redan är hög och att centralbankerna är på väg att strama åt ekonomin.

Även Nordnets sparekonom Frida Bratt har skrivit ett inlägg om hur börsen kan påverkas av ett krig. Hon pekar, precis som Maria Landeborn, på att det är energifrågan som ligger i fokus ur ett ekonomiskt perspektiv vid ett potentiellt krig.

”Den största oron, ur aktiemarknadens perspektiv alltså, är att konflikten ska spä på en energikris. Ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle kunna få Putin att stänga av olje- och gasleveranser till Europa, och Europa har i sin tur gjort sig beroende av just rysk gas. Stryps den riskerar det att leda till ännu högre energipriser för både hushåll och företag”, skriver hon och pekar på att detta skulle kunna bli en huvudvärk för centralbanker som redan tampas med hög inflation.

Såväl Landeborn som Bratt refererar dock till en undersökning gjord av Deutsche Bank som tittat på hur S&P500 har reagerat på stora geopolitiska händelser de senaste 80 åren.

Undersökningen visar på att börsnedgången brukar bli begränsad i samband med stora geopolitiska händelser. Den genomsnittliga nedgången brukar ligga på 6% och marknaden brukar bottna efter 2-3 veckor, för att sedan, på endast tre veckor, hämta in hela tappet. De ekonomiska konsekvenserna brukar således bli relativt små.

”Deutsche Bank konstaterar att mönstret vid allvarliga geopolitiska kriser är att de skapar snabba nedgångar på marknaden, men att en relativt snabb återhämtning sker. I snitt har S&P500 stigit med 7,7% sex månader efter att krisen bröt ut, och med 13%tolv månader efter krisens utbrott”, skriver Frida Bratt.

”I några fall har börsraset blivit större och nedgången tagit längre tid att hämta igen. Det har dock berott på att ekonomin samtidigt har befunnit sig i en lågkonjunktur. Den geopolitiska händelsen i sig har alltså inte varit avgörande för en längre period av dålig börsutveckling, utan det har varit den svaga konjunkturen som varit huvudorsaken”, skriver Maria Landeborn.

Detta är också något som Frida Bratt menar är knäckfrågan, om den geopolitiska krisen kommer samtidigt med andra negativa makroekonomiska händelser.

”/…/ konflikten ju kommer samtidigt som vi har hög inflation och går mot högre räntor. Det är nog något som kommer att prägla marknaderna oavsett utkomst av konflikten, även om minskade spänningar sannolikt också skulle innebära lättnad på aktiemarknaden. Börsen tar ju gärna ut stor osäkerhet i förskott med marginal. Deutsche Banks genomgång kan ändå eventuellt hjälpa långsiktiga investerare att ha is i magen”, skriver hon.

Vill du veta mer om utvecklingen för europeiska index så hittar du det på Affärsvärldens nylanserade sida Börsen idag. Där hittar du också dagens vinnare och förlorare på Stockholmsbörsen.