Inflation, kryptokrasch och fastighetsfrossa – så var ekonomiåret 2022

Det var med en stark uppgång på +34% för Stockholmsbörsens breda index bakom sig som Sverige gick in i 2022. Decemberinflationen i Sverige kom in på 3,4% men Riksbankens bedömning var fortfarande att den bara var på genomresa.

”För att inflationen ska vara nära inflationsmålet på lite sikt behöver penningpolitiken ge ett fortsatt stöd till ekonomin. Vid det penningpolitiska mötet den 24 november beslutade Riksbankens direktion därför att hålla reporäntan oförändrad på noll procent och att under första kvartalet 2022 köpa obligationer för att kompensera för kommande förfall i Riksbankens värdepappersinnehav”, skrev Riksbanken efter 2021 års sista penningpolitiska möte.

Några månader senare var retoriken från Riksbanken en helt annan. Afv blickar tillbaka på 2022 och har valt ut ett axplock av årets händelser.

Läs mer: Parallellerna mellan 2022 och börskraschen 1929 är inte få eller små. 

Åtal mot Bonnesen

Ekonomiåret började med att Ekobrottsmyndigheten väckte åtal mot Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen den 4 januari. Föregående års börseufori var ett minne blott och vid januari månads slut hade Stockholmsbörsens breda index backat 10%.

Försvarsaktier fick raketbränsle

Ett par veckor senare inledde Ryssland ett skorskaligt anfallskrig mot Ukraina. Vlad Suglobov, Stockholmsbörsens ende ryska VD, fördömde kraftigt invasionen i en krönika i Afv.

”Jag såg Putins tal på TV, och jag blev mer och mer oroad. Nästa morgon – luftangrepp. Det var en total chock”, skrev han. Suglobov är VD för G5 Entertainment och är själv ryskfödd men amerikansk medborgare.

Läs mer: ”Tråkigt att det ska behövas ett krig för att investera i Saab”

Saabs aktie fick raketfart på börsen efter krigsutbrottet och rusade 40% på en vecka. Över en natt blev tidigare ratade försvarsaktier i ropet bland investerarna. Ferronordic, med 80% av omsättningen i Ryssland och Kazakstan, gjorde istället en omvänd resa på börsen och dök 55% dagarna efter krigsutbrottet.

Gaspriserna rusade efter att Ryssland stoppade sin gasexport till flera länder i Europa.

Stökigt i Ericsson

Mutskandalen i Ericsson briserade i början av mars. Detta efter Uppdrag Gransknings avslöjande att den svenska telekomjätten misstänkts ha skickat mutor till terrorsekten IS. Ericsson var restriktiva med medieförfrågningar men gick ut med ett pressmeddelande och medgav att man kan ha skickat pengar till IS efter affärer i Irak. Christer Gardell var en av de som riktade skarp kritik mot Ericssons ledning.

Läs mer: Gardell om Ericsson: ”Resultat av misslyckad bolagsstyrning”

Läs mer: Börje Ekholm borde avgå men inte främst av ESG-skäl

I slutet av mars nekades Ericssons VD Börje Ekholm och resten av styrelsen ansvarsfrihet under bolagsstämman. Beskedet var väntat då flera aktieägare som tillsammans kontrollerar över 10% sagt att de skulle rösta nej till ansvarsfrihet för ledningen.

Rättegång i Collectorhärvan

Rättegången i den så kallade Collectorhärvan drog igång. Totalt elva personer, varav fem med kopplingar till fastighetsbolaget Balder, fälldes för insiderhandel i Collectors aktie. Kopplingen mellan fastighetsbolaget och nischbanken är att Balder äger 44% av Collector. De två som dömdes för de grövsta insiderbrotten hade höga chefspositioner på Balder under tiden då brotten begicks och dömdes till fängelse i ett år och tre månader, respektive ett år och sex månader. Försvaret överklagade domarna till hovrätten.

Läs mer: Rättegången mot Balderchefer – kaffeautomat i centrum

Läs mer: Erik Selin i rätten: ”Ska man gå runt och prata som Krösa-Maja?”

Isvindar över bostadsmarknaden

Inflationen började sticka iväg ordentligt. Marssiffran för KPIF, alltså den inflationssiffra som Riksbanken tittar på i sin penningpolitik, kom in på 6,1%. April månad landade på 6,4%.

Retoriken om att inflationen var övergående byttes ut och Riksbanken höjde styrräntan med 25 punkter till 0,25% i slutet av april.

Prisuppgångar byttes ut mot nervositet på bostadsmarknaden. Mellan mars 2020 och mars 2022, det vill säga från pandemins början till strax innan räntehöjningen, hade villapriserna stigit med 29% och bostadsrätterna med 18% sett till hela riket. Men efter Riksbankens besked blev det tvärnit.

Köparna avvaktade och många objekt som legat ute gick inte till avslut. Under maj såldes 13% färre bostadsrätter än samma månad året innan. På villamarknaden var tappet ännu större och antalet försäljningar låg 16% lägre än maj 2021. Månadsuppdateringarna från Svensk Mäklarstatistik började plötsligt visa minussiffror.

I skrivande stund har priserna på riksnivå sjunkit med 12% för bostadsrätter och 13% för villor mätt från toppen i våras.

Techfrossa och kryptoslakt

Under våren slog techfrossan till. Netflix aktie sjönk 25% på svag abonnemangstillväxt i Q1-rapporten.

Under maj månad kom Klarnas sparpaket där personalstyrkan bantades med 10%.

Enligt Wall Street Journal värderades Klarna till 45,6 miljarder dollar i juni 2021. Under våren 2022 rapporterade den amerikanska tidningen att Klarnas värdering sjunkit till först 30 miljarder dollar, sedan ned till 15 miljarder och i juli månad tog techbolaget in nya pengar till en värdering på 6,5 miljarder dollar.

Även kryptovalutorna rasade. Vid halvårsskiftet hade priset på Bitcoin rasat 53%.

Läs mer: ”När krypto kapitulerat är det köpläge i techaktier”

Dubbel blev det nya enkel

Inflationen fortsatte att skena och utfallet landade på 8,5% under juni månad. Riksbanken slog till med en dubbelhöjning på 50 punkter vilket gav Sverige en styrränta 0,75%.

Läs mer: ”Sluta lita på Stefan Ingves”

Den som deppade över att plånboken blev tunnare kunde trösta sig med att det fanns de som hade det värre. Afv frågade företagare och högavlönade från den turkiska övre medelklassen som lever med nära 80% inflation om deras bästa tips.

”Köp flera bilar och sälj när du behöver kontanter”, löd ett tips.

Läs mer: Turkarnas tips – så skyddar du dig mot inflationen

Tål fastighetsbolagen lågtryck?

Sjunkande räntor och stigande fastighetspriser som har varit mumma för fastighetsbolagen de senaste åren blev historia. Afv gjorde ett stresstest och räknade bland annat på vad som skulle hända med bolagens belåningsgrad om direktavkastningskravet stiger med en procentenhet. Högre avkastningskrav sänker värdet på bolagens fastighetsbestånd och försvagar balansräkningen.

”Idag ligger samtliga 30 fastighetsbolag i vårt stresstest under 60% nettobelåningsgrad vilket ibland brukar betraktas som någon sorts smärtgräns i branschen. Men bara drygt hälften klarar sig under samma nivå om direktavkastningskravet på fastigheter stiger med 1 procentenhet”, skrev Afv:s analytiker Daniel Zetterberg.

Läs mer: Afv stresstestar fastighetsbolagen

Rötan i Storskogen

När Storskogen noterades under hösten 2021 var mäklarfirmornas analytiker lyriska. Afv hörde till fåtalet som avrådde från Storskogens aktie inför noteringen. Under sommaren gjorde analysredaktionen en stor översyn av bolaget och fann ett visset facit.

”Efter förvärv går det klart sämre för flertalet nya dotterbolag. Det är illavarslande för den redan sargade aktien”, konstaterade Afv i analysen. Aktien är ner 40% sedan dess och sedan noteringen har aktien sjunkit med drygt 84%.

Läs mer: Visset facit för Storskogen

Klick-bråket

I en intervju hävdade sportbilsentreprenören Christian von Koenigsegg att han som 19-åring uppfunnit klickgolvet. Golvmiljardären Darko Perván reagerade starkt på påståendet.

”Jävla struntprat, det är skitsnack”, som Perván uttryckte sig i Afv.

Läs mer: Miljardärsbråk om golvuppfinning: ”Skitsnack”

Uppköpsvågen

År 2021 var noteringarnas år medan 2022 var uppköpens. Innan sommaren presenterade Philip Morris ett bud på Swedish Match. Den svenska snustillverkaren har bland annat haft stora framgångar i USA med det tobaksfria snuset som går under varumärket Zyn.

Men det skulle komma att bli fler turer i karusellen med nobbade bud och höjning från Philip Morris.

Läs mer: Afv lanserar Uppköpsguiden

Tips: Här finns Afvs verktyg Uppköpsguiden

Falukorv i valspurten

Det drog ihop sig för riksdagsval och i slutspurten av valrörelsen avlades flera löften som skulle isolera svenskens plånbok mot vinterkylan. Det skulle bli slopat amorteringskrav, elprisstöd från 1 november, sänkta priser på bensin och diesel på upp emot tio kronor litern, skattefritt på ISK upp till 300 000 kronor.

Regeringsskiftet blev av, men amorteringskravet är det fortsatt tyst om. Utbetalningarna av elprisstödet påbörjas först i februari 2023. Skatten på bensin och diesel väntas sänkas med 80 öre litern. I Tidöavtalet står det att de första 300 000 kronorna på ISK ska vara skattefria men det framgår inte när förslaget ska implementeras.

Drottning Elizabeth II dör efter 70 år på tronen och landet har tre premiärministrar och fyra inrikesministrar på fyra månader. Den beryktade ”mini budgeten” gjorde Liz Truss till den premiärminister som suttit kortast tid, endast 50 dagar.

Sabotaget i Östersjön

Den 27 september började det bokstavligen bubbla i Östersjön. Gasledningarna Nord Stream 1 och 2, som ligger drygt en mil utanför danska Bornholms östra kust, hade utsatts för sabotage. Gasledningarna ägs av bolag som kontrolleras av ryska Gazprom. Ett av bolagen, Nord Stream 2 AG, som äger Nord Stream 2 och är ett dotterbolag till Gazprom, ligger redan i tvist med EU.

Afv intervjuade Kaj Hobér som företräder Nord Stream 2 AG och i förlängningen även Gazprom. Hobér har gjort en karriär av att missionera svenska lösningar på gigantiska tvister och var en av de första utländska affärsjuristerna i forna Sovjet.

Läs mer: Svensken som företräder Nord Stream 2

Bråk inför avtalsrörelsen

Det började dra ihop sig inför avtalsrörelsen. Inflationen klättrar över 9% och knäckfrågan mellan facken och arbetsgivarna huruvida det är rimligt att kräva kompensation för inflationen i lönekuvertet debatteras. Elektrikerna, Seko och Måleriförbundet gick ut med att de ville se reallöneökningar för sina medlemmar.

Löneökningar som överstiger inflationen sågades av arbetsgivarsidan. Men även industrifacket IF Metall höll emot och varnade för att för höga löneökningar kan leda just till en pris- och lönespiral likt den på 1970- och 1980-talen. Industrifacken kräver till slut 4,4% i löneökning, men var det slutligen landar blir upp till förhandlingar i början av 2023.

Läs mer: LO-toppen: Våra medlemmar får sluta äta – direktörernas löner skenar

Batljan röker ut blankarna

Turerna i SBB har varit många under året. Blankarspecialisten Viceroy har kritiserat fastighetsbolaget i flera utspel, varpå VD Ilija Batljan försvarat sig och kallat blankarna kriminella.

Blankningen i fastighetsbolaget toppade den 24 oktober med 16,32% av kapitalet blankat. Aktiekursen har fått rejält med stryk och låg vid samma tidpunkt på -83% sedan årsskiftet.

Sedan kom dock ett drag från Ilija Batljan som skapade tumult. SBB presenterade att bostadsportföljen ska knoppas av och delas ut till aktieägarna. Ett glapp på ett par månader mellan utdelning av bostadsportföljen och planerad notering satte blankarna i klistret. ”Batljan röker ut blankarna”, skrev Afv dagen efter nyheten och konstaterade att problematiken med ”noteringsglappet” skulle kunna få blankarna att försöka stänga sina positioner innan utdelningen av avknoppningen. Om många blankare vill stänga sina positioner samtidigt kan det leda till ett litet short squeeze-rally, rapporterade Afv. Och mycket riktigt stack aktiekursen iväg nästkommande dagar samtidigt som blankningen minskade.

Läs mer: Blankarna flyr efter Batljans kupp

Elon Musk köper Twitter

Elon Musk genomför till slut sitt köp av Twitter för 44 miljarder dollar den 29 oktober. Affären annonserades redan 25 april, men pausades efter att Elon Musk bland annat anklagat Twitter för att ha gett vilseledande information. Musk ansåg att antalet spam- och fejkkonton var betydligt fler än de 5% av kontona som bolaget hävdade.

Tur för Elon Musk att han inte behövde växla in några svenska kronor inför köpet. I skrivande stund har dollarn stärkts med 13% mot kronan sedan årsskiftet och vid toppmätningen i oktober var det över 25%.

Afv gjorde en djupdykning i den svenska kronan. SEK:en är en av världens sämst presterande valutor i år som med nöd och näppe placerat sig snäppet bättre än den ungerska forinten.

Läs mer: Så blev svenska kronan rekordsvag – ”Förtjänar ett bättre öde”

Rutger Arnhults galna år

Fastighetsprofilen Rutger Arnhult har haft ett minst sagt körigt 2022. Året inleddes med en rockad i Castellum där sittande VD Biljana Pehrsson gick på dagen efter att bara ha suttit på posten i 33 dagar. Hon ersattes av Rutger Arnhult, som då var styrelseordförande i Castellum.

Under hösten har flera stora nyheter kring den finansiellt pressade Arnhult avlöpt varandra. I början av oktober sålde han en jättepost på 40 miljoner aktier i Castellum för 4,6 miljarder kronor till Roger Akelius. Transaktionen gjordes under Castellums tysta period inför Q3-rapporten men styrelsen gav grönt ljus för ett undantag eftersom omständigheterna var ”mycket brådskande”. Rutger Arnhults ägarbolag M2 hade fått för hög belåning.

Läs mer: Rutger Arnhult om miljardförsäljningen – ”Var enda alternativet”

En månad efter Roger Akelius intåg i Castellum gick han ut med stark kritik mot VD Rutger Arnhult. I en intervju i Göteborgs-Posten i början av november sa Roger Akelius att Arnhults uttalanden om Castellums betryggande finansiering är en bluff. Roger Akelius passade även på att lägga in ett förslag kring utdelningen, som han tyckte att Castellum skulle slopa för att undvika konkurs.

Ett par veckor senare, i mitten av november, meddelade Castellums styrelse att de föreslår pausad utdelning för att stärka bolagets balansräkning. Inte bra för Rutger Arnhults ägarbolag M2 som är rejält finansiellt pressat. I början av november avgick hans maka Mia Arnhult som VD för M2.

Rutger Arnhult har fortsatt att sälja aktier i Castellum för över 400 miljoner kronor under december månad. Affärsvärlden kunde även berätta att han i tysthet har sålt hela eller delar i sitt miljardinnehav i Sagax, en affär som dittills hade varit helt okänd för den breda allmänheten.

Läs mer: Rutger Arnhult har sålt storpost i Sagax

Rutger Arnhults galna år slutade med att bolaget meddelade under onsdagskvällen att han avgår som VD för Castellum. Han kommer inte heller kommer ställa upp för omval till styrelsen i vår.

Läs mer: Akelius om favoritchefen ”Skulle klara av VD-jobbet i Castellum alldeles utmärkt

Årets Ledare

Det blev dags för Affärsvärldens utmärkelse Årets Ledare för 39:e året i rad. I förhållande till andra utmärkelser av liknande slag är Årets Ledare ett av de äldsta. Få pris kan mäta sig i tyngd sett till pristagarna genom åren.

Årets vinnare blev SEB:s VD Johan Torgeby. Under ceremonin på Nationalmuseum bjöd han på ett trumsolo till gästernas förtjusning.

Läs mer: Så gjorde Johan Torgeby SEB till Sveriges bästa bank

Sveriges snabbaste VD

Det blev stor uppståndelse kring K-Fastigheters grundare och VD Jacob Karlsson. Efter en intervju i Afv där Jacob Karlsson berättat att han springer milen på 28 minuter och 50 sekunder började redaktionen nysta i detta påstående. Experter ställde sig mycket kritiska till supertiden och menade att det var högst osannolikt. Att hans namn inte gick att hitta i några tävlingsresultat gjorde det hela ännu mer märkligt. Jacob Karlsson stod dock på sig och hävdade att han hade satt supertiden på träning.

Läs mer: Mysteriet med K-Fast Karlssons supertid på 10 km: ”Jag ljuger inte”

Erik SelinFastighet

Ska man lita på en lögnare?

Veckan därpå kunde Affärsvärlden avslöja att de antal högskolepoäng som Jacob Karlsson påstod sig ha tagit inte stämde. K-Fastigheters aktie sjönk 9% efter avslöjandet.

Läs mer: Jacob Karlssons borttappade högskolepoäng: ”Blivit ett missförstånd”

En av världens största handelsplatser för krypto, FTX, kraschade och bolagets värdering på över 300 miljarder kronor blev utraderat. Grundaren Sam Bankman-Fried, som länge beundrades som ett underbarn, greps på Bahamas på amerikanska myndigheters begäran och åtalas för bland annat bedrägeri och penningtvätt.

Läs mer: Det bisarra förenar klimatkris och kryptokris

Ett händelserikt år

Affärsvärlden har även stärkt M&A-bevakningen under året. Redan den 29 april var Afv först ut med att berätta att kylcontainertillverkaren Envirotainer var till salu och att EQT var en av jättarna som slogs i budstriden. Den 7 juni bekräftades att EQT och Mubadala köper Envirotainer för 2,8 miljarder Euro. Afv avslöjade nyligen att norska Orkla vill sälja bak- och glassverksamheten och att värderingen ligger på 8 miljarder norska kronor.

Läs mer: Afv avslöjar: Norska Orkla vill sälja bak- och glassverksamheten för 8 miljarder

Årets lider mot sitt slut. Inflationen för november kom in på 9,5% och styrräntan ligger på 2,5%. Stockholmsbörsens breda index bottnade i slutet av september på -34% men har återhämtat sig något sedan dess. I skrivande stund ligger utvecklingen på -21% sedan årsskiftet.