Bottenbetyg till kreditbedömarna

<p>För att vara utnämnda till finanskrisens tre stora syndabockar har kreditvärderingsinstituten Fitch, Moody's och Standard & Poor's hittills klarat sig utan särskilt mycket stryk. </p> <p>De har gjort pudlar, satt i gång interna reformprogram, sparkat en och annan chef och skyllt ifrån sig: Betygsättningen skulle inte tas på så stort allvar. Den är åsikter om kreditvärdigheten utan juridiskt bindande ansvar.</p> <p>Klart är att instituten spelade en avgörande roll. För en stor påse pengar har de förvandlat skräp till guld genom att klistra en vacker etikett på soptunnan. Subprimelån (bolån med hög risk) har paketerats om och finansiella instrument med högsta kreditvärdighet har trollats fram. Simsalabim.</p> <p>De tre stora kreditvärderingsinstituten dominerar i världen. De ger omdömen om kreditvärdigheten hos ett land eller ett företag (kanske ett bilföretag eller en teleoperatör) som lånar upp pengar genom att ge ut obligationer. Hur troligt är det att utgivaren, emittenten, inte betalar tillbaka dina pengar? Omdömen ges också om finansiella instrument. </p> <p>Kreditbetyget (ratingen) beställs och betalas av emittenten själv. Analysen grundas på offentliga uppgifter och kontakter med företaget om dess intäktsströmmar och balansräkning (särskilt skuldposter). Tidigare utfall vägs in. Bedömningen uppdateras löpande. Omdömet är viktigt eftersom emittenter med sämre betyg får betala mer i ränta för att få låna upp pengar. </p> <p>Kreditvärderingarna har en enorm tyngd på de finansiella marknaderna. Dels har instituten haft gott renommé för objektiva analyser, dels är bokstavsbetygen från AAA till D lätta att förstå för investerare. </p> <p>Men nu har det gått snett med komplicerade finansiella låneinstrument som inte tål dagsljus. Instrumenten är främst värdepapper som baseras på bolån (MBS, Mortgage Backed Securities) och skuldpapper baserade på subprimelån (CDO, Collateralized Debt Obligations). Subprimelån är lån till husköpare som troligen får svårt att betala, vilket också har skett i stor omfattning.</p> <p>Upplägget initierades av en investmentbank, som antingen paketerade tusentals bolån när det gäller MBS-tillgångar eller omkring 200 skuldpapper för CDO-tillgångar. Värdepapperen sattes i en stiftelse. Stiftelsen gav sedan ut MBS- eller CDO-papper, som betalade utgående ränta med den inkommande räntan från bolånen respektive skuldpapperen. </p> <p>CDO-stiftelserna var de största köparna av subprimelån och drev upp efterfrågan på dem kraftigt. (Varför inte köpa billigt skräp när det tydligen går lika bra?) Subprimelån ökade från 421 miljarder dollar 2002 till 640 miljarder dollar 2006, samtidigt som de nya låntagarnas betalningsförmåga blev allt sämre. Andelen subprimelån i CDO-stiftelserna steg från 43 procent 2003 till 71 procent 2006. </p> <p>Sedan förstärkte investmentbanken kreditvärdigheten genom olika knep. MBS- och CDO-tillgångar delades upp i kanske tio trancher enligt en hierarki av kreditrisk. Om betalningar uteblev led den sämsta tranchen de första förlusterna och den bästa tranchen de sista. Ett annat knep var att investmentbanken lät kapitalet i stiftelsen överstiga utgivna trancher. Överskottet användes till de första kreditförlusterna, före den sämsta tranchen. En tredje form av kreditförstärkning var att se till att ränteinkomsterna översteg utbetalningarna. Därmed byggdes en förlustreserv upp. </p> <p>Kreditvärderingsinstitutet bedömde sedan kreditriskerna för de olika trancherna utifrån investmentbankens uppgifter. Till skillnad från andra kreditvärderingar förhandlade investmentbanken och institutets analytiker om exakt hur mycket kreditförstärkningar som behövdes för att få ett visst betyg i en tranch. Banken ville ha så stor del som möjligt av den attraktiva AAA-värderingen, som kunde säljas till högre pris. För instituten var denna rådgivning mycket lönsam. Ur MBS:er och CDO:er togs sedan andra, alltmer komplexa, finansiella produkter fram.</p> <p>Problemen var många. Ett var att personalen på instituten helt enkelt inte hann med när marknaden för CDO:er och MBS:er exploderade 2002-2006 och produkterna blev allt mer invecklade. Bedömningarna blev slarvigare och kriterierna vattnades ur. Moody's medgav exempelvis i maj i år att man felaktigt hade gett AAA-betyg till många komplexa finansiella produkter på grund av ett kodningsfel.</p> <p>”En ko skulle kunna strukturera produkten och vi skulle ändå ge den en värdering”, skrev en analytiker i ett internt mejl, som en granskning av USA:s finansinspektionen, Securities and Exchange Commission, har grävt fram.</p> <p>Institutens analytiker förstod att de skapade ett “CDO-monster”, enligt mejltrafiken.</p> <p>”Låt oss hoppas att vi alla är rika och pensionerade när detta korthus rasar”, löd ett annat internmejl.</p> <p>När finanskrisen bröt ut började instituten sent omsider sänka sina kreditbetyg. Från tredje kvartalet i fjol till andra kvartalet i år sänkte instituten betygen på värdepapper med bolån för 1 900 miljarder dollar som bas. Kurser på aktier och bolånepapper drevs nedåt eftersom investerare då måste sälja tillgångar för att skaffa kapital och uppfylla kapitaltäckningskrav.</p> <p>Kreditvärderingsinstituten har lovat bot och bättring. De interna rutinerna ska skärpas. Hårdare risktester ska göras. Personalen ska utbildas och analytiker ska roteras. Och så vidare.</p> <p>Men myndigheterna i USA och EU har fått nog. Uppförandekoden från den internationella organisationen för börstillsynsmyndigheter, IOSCO, har visat sig otillräcklig. På begäran av EU:s finansministrar kommer EU-kommissionen att lägga ett lagförslag i månadsskiftet oktober-november.</p> <p>- Krisen har visat att självreglering inte fungerar. Lagstiftning behövs. Instituten måste följa sträng reglering för att se till att deras värderingar inte färgas av intressekonflikter, förklarar kommissionären för inre marknaden, Charlie McCreevy.</p> <p>Instituten ska registreras, auktoriseras och övervakas inom EU av finansinspektionerna. De måste hantera intressekonflikter, använda sund metodik och ökad öppenheten om hur värderingarna går till, varnar McCreevy.</p> <p>Ett annat problem är att instituten har en halvofficiell ställning på en oligopolmarknad. Kunderna kan inte undvara dem. En värdering är en förutsättning för att ge ut obligationer och andra instrument. Lagar och regler tvingar banker, försäkringsbolag, investeringsfonder och centralbanker att ha innehav eller få säkerhet med vissa kreditbetyg.</p> <p>Den irländske kommissionären vill nu uppmuntra investerare att tänka själva och inte lita blint till institutens riskbedömningar. I McCreevys förslag i förra veckan till nytt direktiv om kapitalkrav vill han tvinga investerare som köper komplicerade finansprodukter att göra en egen analys av produkterna – annars hotar höga böter.</p> <p>EU:s åtgärder ska samordnas med USA:s. SEC-chefen Christopher Cox har varit lika kritisk till instituten och har lagt fram liknande förslag. Även SEC pekar på att intressekonflikter har hanterats dåligt. När emittenten betalar finns risken att kreditvärderingsinstitutet gör en välvillig bedömning, särskilt om konkurrensen är hård med andra institut. Och ett institut ska inte få göra kreditvärderingen om samma institut har gett råd om hur produkten ska struktureras.</p> <p>SEC vill också ha ett helt annat betygsystem med andra symboler för strukturerade produkter så att investerare inte blandar ihop dem. CDO:er och MBS:er är helt andra väsen med andra risker än en vanlig enkel statsobligation. </p> <p>Jo tack, vi har märkt det.</p></p> <p><p>______________</p> <p>DE TRE JÄTTARNA</p> <p><strong>Standard & Poor’s </strong></p> <p>ª Har sitt ursprung i en rapport om järnvägar och kanaler 1860 i USA. 1906 bildades Standard Statistics Bureau för att tillhandahålla finansinformation om amerikanska företag. 1941 gick Standard och Poor’s samman och 1966 köptes S&P av McGraw-Hill.</p></p> <p><p><strong>Moody’s </strong></p> <p>ª Grundades 1900 i New York och gav ut Moody’s Manual med statistik och information om aktier och obligationer. Företaget gick i konkurs i börskraschen 1907 men återuppstod två år senare med analyser av värdepapper, bland annat järnvägsbolag. </p> <p></p> <p><strong>Fitch </strong></p> <p>ª Grundades på julafton 1913 i New Yorks finansdistrikt som ett förlag för finansstatistik. 1997 gick Fitch samman med Londonbaserade IBCA. Fitch ägs numera av den franska gruppen för finansiella tjänster Fimalac.</p> <p>_______________</p> <p><strong>Kreditkoderna</strong></p> <p>ª Standard & Poor’s bokstavsbetyg. Från AA till CCC kan betygen modifieras med plus(+) eller minus (-).</p> <p><strong>Investment grade </p> <p>(god kreditrisk)</strong></p> <p>?AAA??Extremt stark förmåga att klara av finansiella åtaganden.</p> <p>?AA??Mycket stark förmåga.</p> <p>?A??Stark förmåga, men viss känslighet för ogynnsamma förhållanden.</p> <p>?BBB??Tillräcklig förmåga, men mer utsatt vid ogynnsamma förhållanden.</p> <p>?BBB- (minus)??Lägsta betyget för investment grade.</p> <p><strong>Spekulativ kreditrisk</strong></p> <p>?BB??Mindre sårbar på kort sikt, men osäkert vid ogynnsamma förhållanden.</p> <p>?B??Klarar för närvarande sina åtaganden, men mer sårbar för ogynnsamma förhållanden.</p> <p>?CCC??Sårbar för närvarande. Beroende av gynnsamma förhållanden för att klara sina åtaganden.</p> <p>?CC??Mycket sårbar för närvarande.</p> <p>?C??En konkursanmälan har lämnats in, men utbetalningar fortsätter.</p> <p>?D??Klarar inte av utbetalningar eller andra finansiella åtaganden.</p> <p><strong>Utsikter</strong></p> <p>ª Indikerar riktning på möjlig ändring av betyget under de närmaste sex till 24 månaderna.</p> <p>?Positiv??kan höjas.</p> <p>?Negativ??kan sänkas.</p> <p>?Stabil??ändras troligen inte.</p> <p>?Utvecklas??kan höjas eller sänkas.</p>