Då sätts kronan på prov

Den svenska inflationen blev betydligt lägre än väntat i juli och utfallet hittills under året ligger i linje med riksbankens egen inflationsprognos. Därmed försvann det sista argumentet för att höja styrräntorna, och följaktligen lämnades dessa oförändrade på 3,75 procent även efter förra onsdagens räntemöte. Däremot fortsatte riksbanksdirektionen att flagga för behovet av framtida räntehöjningar, om den starka konjunkturutvecklingen fortsätter.

Inte heller SCB:s arbetskraftsundersökning, som presenterades i förra veckan, gav någon speciell anledning till oro. Enligt denna steg sysselsättningen med 67.000 personer mätt i årstakt och arbetslösheten landade på 5,2 procent. Visserligen går det att fråga sig varför sysselsättningen inte växer ännu snabbare. Tillväxten är av allt att döma högre nu än den var vid motsvarande period i fjol och antalet nyanmälda platser har ökat snabbare. Trots detta har sysselsättningen ökat långsammare. En tolkning kan vara att företagen lyckats höja produktiviteten när svårigheterna att rekrytera lämplig personal tilltagit. Detta är i så fall positiva nyheter för den framtida inflationstakten. En annan tolkning kan vara att problemen på arbetsmarknaden med att finna utbildad arbetskraft, matchningsproblematiken, har tagit ordentlig fart. Om det har skett vid en så pass hög arbetslöshetsnivå som den nuvarande så är det oroande.

Testar gränser

Riksbankens agerande kommer att testa gränserna för hur starkt förtroendet är för svensk ekonomi. Om ECB väljer att höja räntan i augusti betyder det att räntedifferensen mellan Sverige och euroland kan bli en hel procentenhet. Detta skulle i normala fall betyda en rejäl press på den svenska kronan. Visserligen har kronan försvagats mot euron sedan toppnivån i maj, men den senaste tidens ränteoro i euroland, har inte påverkat kronkursen i förhållande till euron. För närvarande är det oklart om det är ett högt förtroendet för svensk ekonomi som står bakom denna utveckling eller om det är ett svagt förtroende för ECB som spökar.

Det kan däremot visa sig svårt att ha denna räntedifferens under någon längre tid. Det beror bland annat på att utflödet av svenska kronor kan väntas öka i samband med starten av det nya premiereservsystemet och förändringarna i AP-fondernas placeringsstrategier. Dessa ändringar talar för att riksbanken väljer att höja räntan i oktober i samband med att en ny inflationsrapport presenteras. Men om inget uppseendeväckande händer blir det svårt för riksbanken att räkna hem en inflation överstigande två procent på ett till två års sikt. Andra bedömare har i vart fall inte lyckats med den beräkningen.

Nya antaganden kan komma

I så fall måste riksbanken utgå från att den kommande avtalsrörelsen ger betydligt högre löneökningar än tidigare förutsetts, eller göra andra antaganden som hjälper till att generera en högre inflation än den som presenterades i inflationsrapporten från juni.