De största vinnarna på handelskriget

En färsk FN-studie tar fasta på de stora vinnarna på tullkriget mellan USA och Kina.

Efter två vinstvarningar i stålsektorn slog indiska stålbolaget Tata Steel till med att redovisa ökad vinst i det andra kvartalet i det brutna räkenskapsåret avseende perioden juli till september 2019. Delorsak till den utvecklingen kan stavas handelskrig: Enligt en färsk FN-studie är just Indien en av de stora vinnarna i den amerikansk-kinesiska tullkonflikten.

Utvecklingen för Tata Steel i det senaste delåret kan tyckas förvånande då bolaget så sent som i februari gick i främsta ledet och pressade den indiska regeringen att på sitt håll höja importtullar för att stävja inflödet av billigt stål från Sydostasien, något som vållat drastiskt försämrade omständigheter för landets stålindustri.

En fördjupning i den amerikansk-kinesiska handelskonflikten kan dock ha vägt över till det indiska stålets förmån, något som belyses i en studie som publicerades av FN:s handelsorgan UNCTAD på tisdagen.

Enligt studien fick Indien en positiv nettoeffekt på 755 miljoner dollar av tullhöjningarna som USA och Kina satt upp mot respektive export. Indiens vinst i sammanhanget har särskilt bestått i ökad försäljning av metaller, malm och kemiska produkter under första halvåret 2019. De allra främsta vinnarna på utvecklingen var dock Taiwan, Mexiko och EU, enligt studien.

Studieförfattarna höjer samtidigt ett varningens finger för vad handelskriget på sikt kan komma att innebära för världsekonomin i sin helhet.

Analysen redogör för att de amerikanska tarifferna mot Kina renderat i en 25-procentig exportförlust för uteblivna köp av varor i USA, till en kostnad av 35 miljarder dollar i uteblivna intäkter för kinesiska bolag. Det påpekas samtidigt att den siffran inte tagit sommarens tullhöjningar i beaktade.

“Resultaten i studien är förfärande och bör tjäna som en global varningssignal. Alla är förlorare i ett handelskrig och det skadar inte bara dem som är aktivt deltagande, utan sätter också stabiliteten i hela världsekonomin och den fortsatta tillväxten på spel”, skriver Pamela Coke Hamilton, direktör över UNCTAD-avdelningen som genomfört studien.

De kinesiska industritillverkningsbolagen är inte de enda som får betala dyrt i tullstriden, enligt UNCTAD.

“Det är de amerikanska konsumenterna som betalar via högre varupriser. Det gäller inte bara slutkund utan också importörer och mellanhänder som tar in produkter och komponenter från Kina”, säger Alessandro Nicita, en av ekonomerna som sammanställt studien.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här