De vinner på vårdkaoset

Vården har två ansikten. Å ena sidan innebär gapet mellan den strama offentliga finansieringen och det närmast oändliga behovet att den härskande uppfattningen är att sektorn befinner sig i kris. Å andra sidan har vården en stark underliggande tillväxt och en utvecklingspotential som saknar motsvarighet. Även om den (s)-märkta “stopplagen” för sjukhus drivs igenom.

EN VINNARE: IT-bolag som Crister Stjernfelts WM-data tjänar på vården.

Stopplagen (se ruta), som syftar till att förbjuda privat vinstdriven sjukhusvård, läggs fram som proposition före jul och klubbas sannolikt igenom nästa år av (s), (v), och (mp). Den innebär ett avbräck, men den stoppar inte entreprenörerna i vården.

De satsar i stället på den utbyggda närsjukvården, där regeringen för närvarande sänder uppmuntrande signaler till privata entreprenörer.

– Vi vill gärna jobba med andra vårdformer, som närsjukhus. Vår målsättning har aldrig varit att driva stora regionsjukhus, utan vi vill jobba nära patienterna, säger Ann-Sofi Lodin, chef för Capio sjukvård Norden.

I Sverige är marknaden för primärvård och öppenvård, som det handlar om, värd runt 50 miljarder, vilket ger en hel del möjligheter. Redan i dag drivs många närsjukhus, som är ett slags lätt-sjukhus med tillgång till vissa specialister, av privata entreprenörer. Hälften av alla vårdcentraler i exempelvis Stockholms län är privata, totalt i Sverige är andelen lägre, runt 20 procent.

Det faktum att vården är offentligt finansierad innebär visserligen en begränsning när det gäller tillväxten, men det finns möjligheter.

Ökad effektivitet. Genom ökad effektivitet skapas ett större utrymme för tillväxt i den offentligt finansierade verksamheten. Här kan privata entreprenörer, som Capio, utgöra en motor och ett bra jämförelseobjekt.

EN TILL: Byggbolag som Stuart Grahams Skanska har också en stor marknad i vården.

Private Public Partnerships. Genom samverkan mellan offentliga och privata intressen kan man dela på en investering och använda medel effektivt genom att idéer korsbefruktar varandra. Samtidigt sprids risken på fler. Finns ej i Sverige i dag.

Tilläggsfinansiering. Med en sådan modell behåller man en offentligt finansierad bassjukvård och skapar försäkringslösningar för snabbare vård eller annan vård som de som kan och vill betalar för. Exakt var gränsen för “annan vård” ska gå blir naturligtvis en brännande politisk fråga.

Rapporten Healthcare-utvecklingen av en ny tillväxtbransch (se fotnot) pekar också på de starka drivkrafter som skulle kunna ge en skjuts åt vårdsektorn: globalisering, demografi och it. Den målar upp tre visionära tillväxtscenarier:

Drivhuset. Privata företag blir de innovativa motorerna i utvecklingen av nya hälso- och vårdkoncept och it-lösningar. Redan i dag står stora it-bolag beredda att utveckla system som skulle kunna revolutionera delar av vården, som nya enhetliga patientbokningssystem, produktionsstyrningssystem etc. Men det krävs en starkare central styrning och bättre samverkan mellan olika delar i vårdkedjan för att motivera och dra nytta av sådana investeringar.

Sverige som forskningscentrum i Europa. Med nya mediciner som drivande faktor
utvecklas nya behandlingsmetoder och Sverige exporterar vårdmetoder till ett Europa med gränsöverskridande upphandlingar.

En strukturomvandling (som på många sätt liknar den process som pågår). Närsjukvården utvecklas lokalt, medan den investeringstunga högspecialiserade vården koncentreras till ett fåtal platser. Ökad flexibilitet och service med utbyggd ambulanssjukvård och mobila läkarlag kompletterar akutvården och gör den mer tillgänglig. Mobilitet är inte minst en lösning i glesbygdsområden, där man ofta har lång väg till läkare.

Alla tre modellerna kräver politisk öppenhet och en helhetssyn på vården. Till en del är de kanske utopiska, men de pekar på möjligheter.

– Vi ser branschen som mycket större än vad begreppet hälso- och sjukvård normalt står för. Det finns en stor potential för effektivisering och kvalitetshöjning i vården genom nya samarbetsformer mellan aktörer inom exempelvis it/telekom, logistik, fastigheter och riskkapital. I dag finns alltför lite samverkan över branschgränserna eftersom hälso- och sjukvården är ett så slutet system, säger Dag Norén, en av rapportförfattarna, verksam på konsultföretaget HCM Consulting.

– Redan i dag söker vi vård över gränserna, om än i liten omfattning. Svenskar kan få vissa former av vård som inte finns hemma betald, och ett fåtal åker på egen bekostnad till Sydafrika och plastikopererar sig. Indiska företag utför billiga starroperationer i Storbritannien, där köerna är långa inom det området. Sverige skulle kunna konkurrera med mer sofistikerad vård, redan i dag säljer de offentliga sjukhusen en del sjukvård (de får bara sälja vård när en tredje part/huvudman betalar, en privatperson kan inte köpa sig in) men i mycket liten skala, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

I dag är en stoppkloss det faktum att det är förbjudet att blanda olika typer av finansiering, privat och offentlig, vilket innebär att det är förbjudet för ett offentligt finansierat sjukhus att sälja tjänster till privatpersoner eller företag. Den här bestämmelsen går i praktiken på tvärs med incitamentet att låta företag som genomför en rehabiliteringsplan slippa betala kostnaderna för den sjukskrivne. Företagen har ju ingenstans att vända sig för att köpa rehabilitering.

Håkan Wittgren på kooperativa Praktikertjänst, som driver vårdcentraler, specialistvård och närsjukhus, anser att det vore bra om närsjukvården var mer flexibel och kunde erbjuda företagen sina tjänster.

– Genom att låta arbetsgivaren ha avtal med vårdcentralen skulle man kunna få sjukskrivna i arbete snabbare. Kortare, eller inga, köer, kortare sjukskrivningar och därmed totalt lägre kostnader för arbetsgivare och samhälle. Sjuk- och hälsovård har alltid betraktats som en kostnad, vi borde i stället se det som en tjänst som kan minska kostnader, säger han.

Fotnot: Healthcare – utvecklingen av en ny tillväxtbransch, författare Dag Norén, HCM Consulting AB, Alexander Crawford, Nextwork AB. Rapporten är gjord i samarbete med Landstingsförbundet, Länsstyrelsen i Stockholm, Praktikertjänst AB, Stockholms näringslivskontor, Svenskt Näringsliv och Vårdförbundet.
_________________________

VINNARNA

LÄKEMEDELSBOLAG: Astra Zeneca, Medivir, Artimplant.

FASTIGHETS- OCH BYGGBOLAG:Kungsleden, Skanska

MEDICINSK TEKNIK: Gambro, Getinge, Elekta, Sectra

UTVECKLARE AV HJÄLPMEDEL FÖR SJUKA OCH HANDIKAPPADE: Human Care.

PRIVATA VÅRDBOLAG OCH RELATERADE TJÄNSTER: Capio,
Attendo, Carema, Praktikertjänst.

IT-KONSULTER: IBM, Tieto Enator, Oracle, Cell Point, Profdoc Link, WM-data,
________________________

Detta är stopplagen

Statsminister Göran Persson har under ett par år, senast i höstens regeringsförklaring, gjort helt klart att han inte vill ha privata vinstintressen inom akut- och högspecialistvården. Denna markering är också symboliskt viktig därför att om (s) kan anklagas för att släppa vinstintressena fria i vården riskerar de att förlora väljare till både (v) och (mp).

Samtidigt är det oklart om stopplagen, som presenteras i en proposition före jul, kommer att innebära att de existerande privatdrivna sjukhusen stängs (eller överlåts till landstingen) när deras avtal går ut. I stället kan politikerna begränsa sig till att stoppa fortsatt utförsäljning. Annars blir det en juridisk fråga att avgöra hur bindande avtalen med Capio är, och vad det skulle kosta berörda landsting att bryta avtalen.