Det smutsiga miljardbudet

Trappan till den pampiga porten på Engelbrektsplan 1 i Stockholm – gamla livförsäkringsanstalten Tryggs huvudkontor – var ordentligt skottad. Det var den 15 december i fjol och den första snön hade fallit. Mats Gabrielsson och Rolf Hasselström gick in och tog hissen till tredje våningen där investmentbolaget Volati har sitt huvudkontor. Där bjöds de båda herrarna på kaffe, men inga lussebullar.

Mats Gabrielsson är ett känt namn i finansbranschen sedan länge. Numera är han även riksbekant från tv-serien Draknästet, där han nagelfar entreprenörers affärsplaner. Rolf Hasselström är vd för miljöbolaget Opcon, ett börsbolag i miljardklassen där Gabrielsson är huvudägare och ordförande.

De slog sig ned i de Josef Frank-blommiga stolarna i besöksrummet. Mötet var försenat, klockan hade hunnit bli några minuter efter 18 och det var mörkt utanför de stora fönstren.

Opcon hade några månader tidigare inlett ett samarbete med miljöbolaget Tricorona, där Volati var största ägare. Tanken med det ännu resultatlösa samarbetet var att förena de båda bolagens komplicerade affärsidéer och att utnyttja Tricoronas säljkår i Asien för Opcons produkt Powerbox, ett litet kraftverk som omvandlar spillvärme från exempelvis massabruk till el. Nu ville Opcon gå ännu längre. Var Volati intresserat av att slå samman Tricorona med Opcon?

Mottagandet blev ljummet. Bolagen verkar visserligen på samma marknad, men verksamheterna är vitt skilda. Tricorona har en finansiell inriktning och köper och säljer utsläppsrätter som uppstår i miljöprojekt. Opcon är ett verkstadsbolag som de senaste åren har styrt om mot miljöprodukter. Volatis huvudägare och ordförande Karl Perlhagen hade svårt att se de industriella synergierna.

Men Mats Gabrielsson gav sig inte. Vid en telefonkonferens en dryg månad senare, den 25 januari i år, hade tongångarna ändrats. Nu var det framför allt Tricoronas finansiella muskler – i form av en kassa på 485 miljoner kronor inklusive lager – och bolagets stadiga kassaflöde som Opcon ville åt. Pengarna skulle användas för att finansiera projekt där Opcons huvudprodukt, Powerboxen, ingick. Ett plus ett skulle bli tre, löd resonemanget. Volati avböjde åter.

“Då gör jag det här på mitt sätt”, svarade Mats Gabrielsson.

Därmed var saken ur världen, trodde Volati. Helt fel. Det var nu det blev allvar.

***

Budet

Var tionde minut dundrar Saltsjöbanan förbi utanför knuten på Svenska Rotor Maskiners gamla fabrik i Nacka. Att ha öppet fönster är omöjligt och det luktar verkstad ända ut i direktörskorridoren där Opcons ledning sitter.

Det är bara en mil till Stockholms centrum, men den tegelröda byggnaden skulle kunna ligga i vilken småstad som helst. Inredningen har tjänstgjort troget i åtskilliga decennier. Det var härifrån som budet på Tricorona kablades ut onsdagsmorgonen den 10 februari, några minuter efter åtta.

Opcon bjöd en ny aktie för 6,5 Tricorona-aktier. Premien var 22 procent räknat på snittkursen de senaste 30 dagarna och 15 procent högre än kursen kvällen före.

Budet var en fullkomlig överraskning för Tricoronas aktieägare. “En chock”, enligt en av dem. Inte minst för att det i Sverige är ovanligt med oförankrade bud där betalningsvalutan utgörs av aktier och inte kontanter.

Vanligen kallas sådana erbjudanden för fientliga.

Enligt Opcon var orsaken till det ovanliga budupplägget Tricoronas splittrade ägarkrets, det fanns bara en ägare med mer än 10 procent av aktierna. De fyra största ägarna hade tillsammans 33 procent av kapitalet.

Opcon hade inte, som brukligt är, ringt runt till de större ägarna före budet. De institutionella ägarna vill ändå inte ta del av förhandsinformation och därmed bli insiders och sedan vara förhindrade att handla i aktien, löd resonemanget. Det tillhör annars vardagen för institutionerna, även de i Tricoronas ägarlista.

“Ett svepskäl”, säger en av dem till Affärsvärlden.

– Det fanns inget att förankra, vi har ett samarbete. Vi skiter i allt vad förankrande heter, vi lägger ett bud i marknaden. Det kanske är oortodoxt, men vi är oortodoxa, säger Opcons vd Rolf Hasselström i en intervju med Affärsvärlden.

Men det var långt ifrån det enda som var ovanligt – eller oortodoxt – med budet.

Opcons villkor var att bolaget skulle komma över minst 30 procent av Tricoronas aktier. Nästan alla bud på Stockholmsbörsen villkoras med 90 procents anslutning eftersom det ger möjlighet till tvångsinlösen. En ägarandel strax över 30 procent räcker inte för att konsolidera räkenskaperna. Det fick genast marknaden att börja undra. Hur tänkte Opcons ledning här?

Hade det med budpliktsgränsen att göra? Genom att passera 30 procent vid budtillfällen är det fritt fram att sedan köpa fler aktier utan att behöva lägga ett nytt bud. Ett förslag med ny budplikt vid 50 procent är ute på remiss. Men Opcon skulle hinna före eventuella regeländringar.

– Det är rätt enkelt. På samma sätt som vi är aktiva ägare i Opcon kan vi över tid få aktieägare, styrelse – en tänkt ny styrelse där vi aktivt jobbar – och ledning i Tricorona att förstå, säger Rolf Hasselström.

Opcon angav flera motiv till budet. Det fanns industriella synergier och – inte minst – finansiella. Opcon var ett tillväxtbolag med “ledande teknik”. Tricorona hade kontaktnät och finansiella resurser.

Opcon har en 100-årig historia. Här ritades världens första jetmotor i början av 1930-talet och fordonskomponenter, bland annat tändsystem till Saab, har varit en viktig produkt. Men när Mats Gabrielsson kom in under 2005 köpte han och Rolf Hasselström ut de övriga storägarna, bytte ut styrelsen och förändrade, med kontroll över 40 procent av aktierna, strategin i grunden.

– Opcon hade ett trovärdighetsproblem. Varje år lät det: Det här blev ett skitår, men nästa år ser bra ut, säger Rolf Hasselström.

Med den nya ledarduon lades alla krafter på energieffektivisering. Tillväxtambitionerna är mycket stora. I år ska bolaget, som gjorde ett stort förvärv i fjol, nå över en miljard i försäljning för första gången. I fjol omsatte bolaget 682 miljoner.

I samband med budet presenterades ytterligare mål: Redan i slutet av 2012 ska omsättningen ha nått en årstakt motsvarande 2 miljarder. Året därpå, 2013, ska Opcon – förutsatt att budet på Tricorona går igenom – kunna nå 3 miljarder. Underleverantören Partnertech ska i år kunna göra 30 små elverk, Powerboxar, och i slutet av nästa år ha kapacitet att tillverka en Powerbox om dagen. Det är långt över de interna målen för hur många boxar Opcon ska kunna sälja.

“Samtidigt har Opcon, mot bakgrund av de kundkontakter man har, insett att bolaget skulle kunna få beställningar som vida överstiger de volymer som i dag ligger i planen”, skriver bolaget i bokslutet för 2009.

Stora förhoppningar, alltså. Men hittills har försäljningen gått trögt. Mycket trögt. I själva verket finns bara två Powerboxar installerade: en på Stora Ensos bruk i Skutskär och en på Munksjö-ägda Aspa. Båda togs i bruk i fjol. Och i båda fallen är det Opcon som äger produkten. Ytterligare en Powerbox har returnerats och två plockats ur orderboken av andra skäl.

Enligt Opcon är det brist på finansiering som har hindrat Powerboxen från att slå igenom. I budprospektet skriver Opcon att behovet av energieffektivisering är enormt men att “brist på finansiering är det kanske främsta hindret för att fler miljöprojekt skall förverkligas”.

Det är här som Tricorona passar in så bra. Vid årsskiftet hade bolaget 354 miljoner i kassan. Inkluderas lagret uppgick de likvida medlen till 485 miljoner. Tillsammans skulle bolagen kunna erbjuda en helhetslösning – både teknik och finansiering – anser Opcon. Tricorona ska bli bolagets egen bank, om man så vill.

Då faller det sig naturligt att titta närmare på dem som ska bli nya bankdirektörer.

***

Bankdirektörerna

Mats Gabrielsson är en räv i affärssammanhang. Han kallar sig helst handelsman eller köpman. Eller skrothandlare.

– Säg att jag är skrothandlare. Jag har inte fått vara med på de riktigt häftigt fina affärerna. I stället är det först när det går åt helvete som jag brukar bli inblandad. Nästan alla de företag som jag har i Giab (investeringsbolaget Gabrielsson Invest AB) har haft problem, sade han i en intervju med Affärsvärlden för fyra år sedan.

Som svar på frågan om hur dåligt de bolag som han investerar i ska gå tillade han “de kan i princip vara konkurshotade”.

Han drar sig inte för konfrontationer, utan tycks nästan gilla dem. Och i en intervju med TV4 etiketterade han sig själv som psykopat.

Ett exempel på konfliktbenägenheten är det inbördeskrig som fördes inför öppen ridå i Malka Oil förra våren. Då anklagade Gabrielsson i sin roll som styrelseordförande den vice ordföranden, ryssen Michail Maljarenko, för att ha förskingrat pengar ur bolaget. Striden slutade med nederlag för alla inblandade när bolagets inkråm ett knappt år senare såldes ut alldeles för billigt till ryska intressen.

Gabrielsson, som är en känd gambler och mycket intresserad av trav, gjorde sannolikt investeringen i rysk olja fullt beredd på att han kunde mista hela stycket. Han vann fajten i styrelsen och förlorade enligt uppgift inga pengar, men ändå var han bitter när han lämnade bolaget. Mycket jobb för lite pengar och otack visade sig vara världens lön – i alla fall i just den affären.

När Gabrielsson var mitt i förberedelserna för sin 60-årsfest som skulle hållas söndagen den 28 mars i år blev han störd. Han var tvungen att ägna flera timmar åt att gjuta olja på vågorna sedan han blivit larmad av mångårige vännen och kompanjonen Rolf Hasselström. Affärsvärlden hade på fredagen ställt en rad frågor om Hasselströms mellanhavanden med kronofogden.

De två är barndomskompisar och gick på Handelshögskolan i Stockholm tillsammans i början av 1970-talet. De inte bara jobbar ihop, de bor båda på Höglandet i Bromma, bara cirka 800 meter från varandra.

Högst och med spektakulär utsikt i bästa sydvästläge bor Hasselström. Huset på 400 kvadratmeter tycks sträcka sig ut över Mälaren nästan som en hopptornsavsats. Hela fastigheten är taxerad till 16 miljoner kronor och det smäller faktiskt högre än vad hans ordförande når upp till. Men så bor ju inte Mats Gabrielsson på högsta punkten heller och har inte en fullt lika fantastisk utsikt, småbåtshamnen i Ålsten ligger alldeles intill.

Hasselström är relativt nyinflyttad och kan möjligen ha upplevts som en ganska krånglig granne. Byggprojekten har avlöst varandra sedan fastigheten köptes för snart sex år sedan för 13,75 miljoner. Den har redan byggts om för 15 miljoner kronor, enligt vad Hasselström själv uppger. Inteckningarna är ungefär lika stora. Men tydligen blev det inte riktigt bra, för Hasselström ligger fortfarande i tvist med byggföretaget som inte tycks ha fått betalt.

– Han ska inte ha betalt, säger Hasselström och han tillägger att han planerar att driva en process mot byggföretaget.

– Här har mycket gått åt helvete, kan man säga. De har inte färdigställt. Kåken är inte klar.

Klockan tio minuter över nio på morgonen den söndag som Mats Gabrielsson skulle ha sin fest ringde delgivningsmannen från kronofogdens enhet för fysisk delgivning på hos Rolf Hasselström. När han visade sig i dörren slutade en jakt som pågått i flera månader. Och som Rolf Hasselström påstår att han varit fullständigt okunnig om.

***

Halvsanningar

Emissionsprospekt är alltid upplyftande läsning. Prospektet för budet på Tricorona är inget undantag. Aktieägarna lovas både guld och faktiskt också gröna skogar, bokstavligen.

Men ännu mer intressant är vad som inte finns med. Under punkten “Övriga upplysningar avseende styrelse och ledningsgruppen” skriver bolaget att “Det finns inga i lag eller förordning bemyndigade myndigheters /…/eventuella anklagelser och/eller sanktioner mot någon av dessa personer”. Formuleringen avser de 14 i styrelsen och ledningen.

Det stämmer förmodligen.

Fast vd Rolf Hasselström är sökt av delgivningsmän från kronofogden. Formellt ingen sanktion men inte desto mindre intressant för den som ska överlåta sina Tricorona-aktier. Det saknas statistik över hur vanligt detta är bland vd:ar för börsnoterade bolag, men man kan nog utgå från att det hör till ovanligheterna.

En annan intressant aspekt som prospektläsarna inte får veta är att Rolf Hasselström har suttit i betydligt fler bolag än vad som anges. Ett av de bolag som saknas i meritförteckningen, och där han var vd, styrelseledamot och storägare, var Dala Hebi, ett sammanslaget råttbo bestående av resterna av spekulationsbolagen framför andra, Dala Djupgas och Hebi. Rolf Hasselström var vd under 1994, då aktiemarknadsövervakarna ville slänga ut Dala Hebi från börsen eftersom Refaat El-Sayed, dömd för ekobrott, sades styra i kulisserna.

– Det är möjligt att den inte är komplett. Men det finns inga speciella urvalskriterier och det finns inga bolag som har gått i konkurs när jag har suttit i styrelsen, kommenterar Rolf Hasselström det selektiva cv:t.

Så kan det vara. Men hade ett annat bolag tagits med på listan, Hello Interactive TV, hade den intresserade aktieägaren kunnat ta reda på att Hasselström satt i styrelsen när bolaget upprättade en kontrollbalansräkning som visade att aktiekapitalet var förbrukat. Månaden därefter övergav Hasselström och de andra i styrelsen bolaget i strömhopp. Underskottet i konkursen som följde blev en kvarts miljon kronor.

Inte heller nämns att hans två personliga bolag, Rolf Hasselström Konsult- och förvaltnings AB samt RMH Holding har begärts i konkurs en gång vardera. Sökande är staten som inte fått in restförda skatter och avgifter om 4 200 respektive 78 700 kronor. När konkursansökningarna skickades in, 2004 och 2006, skyndade sig Opconchefen att betala.

En överdrivet positiv ton genomsyrar Opcons informationshantering. I januari 2009 skrev Opcon i ett pressmeddelande att bolaget fått beställningar på två Powerbox från kommunalägda Oxelö Energi.

“Ordervärdet inkl. installation överstiger 20 mkr. Utöver det har också ett 15-årigt drift- och serviceavtal slutits värt flera miljoner kronor”, hette det bland annat.

Av ordern bidde inte ens en tumme. I prospektet står det nu att “ordern var förenad med vissa villkor och tveksamheter har uppkommit kring när en installation av Opcon Powerbox kan ske”.

Ordern har “tills vidare” avförts ur orderboken men något pressmeddelande med den innebörden har inte skickats ut.

– Men den är inte kansellerad, säger Rolf Hasselström.

– Om kunden väljer att skjuta på affärerna, ska jag då skriva pressreleaser om allting? Men det är ingen dramatik och ingen tvekan om att den ska genomföras.

Hasselström ger inte intryck av att vara en man som handskas varsamt med sanningen. Ett exempel är hans ideliga nekande till att ha haft kännedom om att kronofogdens delgivningsmän hade sökt honom under perioden november 2009 till mars 2010, något som Affarsvarlden.se rapporterade om 29 mars.

Kronofogden skickade, enligt registeranteckningarna, den 30 november 2009 ett brev, ett så kallat delgivningsförsök, till Hasselström som följdes upp av en påminnelse två veckor senare.

När han inte svarade trappades jakten upp. Saken flyttades i januari i år över till den särskilda delgivningsenheten för fysisk delgivning i Täby.

Därefter har, enligt enhetens chef Jonas Ekström, delgivningsmän försökt få tag på Opcon-chefen vid flera tillfällen. En delgivningsman har besökt Hasselströms villa den 8 februari, den 9 mars och även talat i telefon med hans fru den 24 mars. Allt enligt myndigheten. Denna klappjakt har helt undgått föremålet för den, enligt vad han säger till Affärsvärlden.

– Kronofogdens rutiner är att avisera vid delgivningsförsök i exempelvis brevlåda eller brevinkast. På aviseringslappen framkommer att kronofogden har sökt svarande för att överlämna delgivningshandlingar och att svarande ombeds att kontakta den berörda delgivaren. I detta fall är svarande aviserad vid första och andra söktillfället, säger Jonas Ekström.

När Hasselström 26 mars träffade Affärsvärlden, var han tvärsäker. Ingen delgivningsman hade försökt nå honom. I stället skyllde han på hustrun:

– Min fru hanterar hela vårt privatliv. Jag har inte fullt ut koll på vad hon gör med alla brev, all post och alla räkningar som kommer in. Vi har ingen liten ekonomi. Utan det är väldigt, väldigt extensivt och det är extrema flöden av fakturor och skit, och saker och ting kan faktiskt missas i hanteringen. Shit happens, säger Rolf Hasselström.

Affärsvärldens genomgång visar emellertid att affären med byggbolaget inte är någon enstaka miss “i hanteringen”. Hasselström verkar tvärtom ha satt i system att dra på både privata fakturor och fakturor i bolag.

Enligt kronofogden var han 25 mars noterad för elva poster i myndighetens register under de senaste tre åren, för bland annat tv-licenser, trängselskatter och teleavgifter. Han anser själv att i stort sett alla krav är felaktiga.

I Opcon-gruppen är koncernmodern fri från anmärkningar. Dotterföretaget Svenska Rotor Maskiner, som var Hasselströms entrébiljett in till Opcon – han övertog och satte sig i ledningen för bolaget redan 1994 – har däremot i praktiken gjorts till det svarta fåret i koncernen. Dotterbolaget har genom åren dragit på sig ett oproportionerligt stort antal betalningsanmärkningar. Fast de syns, som sagt var, inte i moderbolaget Opcon. Sedan 2007 förekommer elva betalningsförelägganden hos kronofogden. Två, från underleverantörer, är fortfarande aktuella. För exempelvis fyra år sedan var siffran nio ansökningar och åtta betalningsanmärkningar registrerade hos kronofogden.

***

Uppsminkad friare

I Australiens outback är det hett, dammigt och öde men rikt på mineraler och gas. Gruvbolagen använder dieselgeneratorer för att alstra den energi som krävs för att utvinna naturresurserna. Det är dyrt och det är dåligt för miljön. Här skulle förstås en Powerbox från Opcon kunna göra nytta. En gruva skulle exempelvis kunna återvinna spillvärme och förvandla den till billig och ren el.

Det australiska börsbolaget Enerji har just detta som enda affärsverksamhet. Bolaget köpte den 4 juni i fjol Opcons distributör i Australien. Samma dag investerade Opcon 2,5 miljoner kronor i bolaget, och fick därmed 14 procent. Tillsammans med “ett konsortium av svenska investerare” uppgick Opcons ägarandel till 28 procent. Vilka dessa var, vid sidan av Opcons storägare Mats Gabrielsson, är höljt i dunkel.

– Det finns andra svenskar som har varit inne. Men jag vet inte om de finns kvar, det restes pengar i olika steg, säger Rolf Hasselström som sitter i Enerjis styrelse.

Affärsvärlden har inte lyckats hitta några andra svenskar i ägarlistorna.

Än så länge har framgången för Enerji uteblivit. Bolaget hade i fjol intäkter på 50 000 australiska dollar och en förlust på 7,4 miljoner dollar, motsvarande cirka 50 miljoner kronor.

Bolaget har beställt sex boxar från Opcon, och fick leverans av den första i november. Den har ännu inte installerats men arbetet med att få den på plats på Henderson Renewable Energy Facility, utanför Perth, där Waste Gas Resources förädlar naturgas, ska ha påbörjats i januari.

Enerji bekostar boxen. Tanken är att kunden står för spillvärmen, att Enerji förädlar den till el och sedan säljer elen tillbaka till kunden. Det är samma affärsmodell som Opcon tillämpar inom sitt dotterbolag Boxpower, där de två anläggningar som finns i bruk i dag ligger.

– Det är en fruktansvärt lönsam affär, hävdar Rolf Hasselström.

Men som i de flesta investeringar finns det en återbetalningstid och frågan är hur länge Enerjis pengar räcker. Enerji har blåst av försöket att ta in nytt kapital på grund av den “volatila” (läs låga) aktiekursen.

När Opcon köpte sina aktier stod kursen i 2 australiska cent, cirka 12 öre. Enerji presenterade en hel del positiva nyheter och aktien steg till 21 cent innan handeln stoppades i november inför en ny kapitalanskaffning.

Den starka utvecklingen för aktien fick en mycket gynnsam effekt på Opcons resultat för 2009. Under tredje kvartalet i fjol förbättrade den orealiserade värdeökningen i Enerji rörelseresultatet med hela 43 miljoner kronor, redovisat under övriga intäkter.

“En indikation av värdet i affärskonceptet kan också ses i kursutvecklingen för Enerji”, skrev Opcon i delårsrapporten som presenterades den 29 oktober. Där stod också att “Framtida värdeförändringar kommer att påverka resultatet även framöver”. Under fjärde kvartalet blev det ytterligare 13 miljoner kronor. I Opcons vinst på 22 miljoner på helåret har därmed rusningen i Enerji lyft resultatet med 56 miljoner.

Kruxet är att kursen dök som en sten när handelsstoppet hävdes i januari, efter räkenskapsårets utgång. Den 26 februari, när Opcons bokslutsrapport kom, hade värdet fallit med 60 procent, motsvarande 40 miljoner kronor. Rapporten innehöll inte längre några formuleringar om att kursutvecklingen indikerade värdet på affärskonceptet.

Däremot uppgavs att kursen hade “sjunkit väsentligt under början av 2010”. Inga siffror alltså. Opcon behövde inte kommunicera att den orealiserade vinsten, som ingick i resultatet, till stor del redan var bortsopad. Och det gjorde bolaget heller inte.

Här är tre höjdpunkter från listan över Opcons vinklade och selektiva information kring Enerji:

I ett brev på hemsidan – ett svar på en kritisk artikel i Dagens Industri – skriver Opcon bland annat att Enerji har förstärkt styrelsen med den tidigare miljöministern i Australien samt en person som varit rådgivare till regeringen i energifrågor. Däremot framgår inte att bolagets vd har fått sparken eller att en styrelseledamot, som suttit i tolv månader, också lämnat sin plats.

I september skrev Opcon att Enerji ska göra en förstudie för Australiens största börsnoterade kraftbolag, Babcock & Brown Power. Avtalet sades ändra spelplanen för Enerji – och Opcon.

“Tidigare har vi bland annat identifierat en tillgänglig marknad bara inom den australiensiska gruvindustrin på över 400 megawatt producerad el genom att använda Opcon Powerbox. Den här potentialen är minst lika stor”, sade Enerjis dåvarande vd, Ross Smith, i pressmeddelandet.

När förstudien presenterades, två veckor före budet på Tricorona, var resultatet häpnadsväckande. Enerjis beräknade att potentialen i Australien initialt var 431 Opcon-maskiner. Och då gällde det bara återvinning från gasturbiner. Problemet är att det inte fanns någon förstudie. I mars tvingades Enerji gå ut och informera om att studien i själva verket handlade om en rapport från ett företagsbesök.

Men det klargörandet fick Opcons aktieägare i Sverige aldrig information om.

I slutet av februari, när Enerjis kurs hade fallit brant, flyttade Opcon plötsligt Enerji-innehavet till Boxpower, som sedan tidigare ligger parkerat i verksamheter för avyttring. Det meddelades i bokslutet. Det är listigt. För nu behöver Opcon inte göra en stor nedskrivning i den pågående verksamheten under årets första kvartal. Enligt gällande regler redovisas nämligen verksamheter för avyttring separat. Men att Opcon omklassificerat tillgångarna för att lyfta resultatet avvisar Rolf Hasselström. Han tycker att Opcon har gjort det bästa för att redovisa för aktieägarna i Opcon – och Tricorona som ska bedöma värdet av valutan – hur Opcon utvecklades i fjol.

– Det är klart att 2009 inte var något bra år ur en analysvinkel. Men vi har vinnlagt oss om att beskriva väldigt noggrant vad som hänt, säger Rolf Hasselström.

Frågan kvarstår: Varför lägga Boxpower – och Enerji – i verksamhet för avyttring, när det är där potentialen i Opcon ligger? Någon form av finansiering av Boxpower kommer att behövas, Opcon har inte en balansräkning som tål tiotals, än mindre hundratals, projektfinansieringar. Det här kan innebära försäljning av en del av bolaget, enligt Opcon som har stämmans bemyndigande att knoppa av 51 procent till aktieägarna. Det ser alltså ut som om Boxpower – och därmed Opcons förmodade guldägg – kan komma att säljas eller börsnoteras.

Och kommer Opcon i så fall att göra om siffrorna för 2009 i efterhand, eftersom aktieinnehavet har flyttats? Det ger i så fall jämförelsesiffror som får Opcon att se ut som rena tillväxtraketen. Det är vad motståndarlägret misstänker. För det finns ett motstånd mot Tricorona-affären, ett läger som arbetar hårt för att snöpa den uppsminkade friaren.

***

Motståndsrörelsen

Nedanför Djursholms slott, mot vattnet, ligger en villa som finansmannen Karl Perlhagen köpte i fjol. Enligt Dagens Industri betalade han 37,5 miljoner kronor för den.

Fjolårets toppnotering i Sverige.

Huset är en brunfärgad träfastighet på över 400 kvadratmeter.

Karl Perlhagen är ordförande i Tricoronas storägare, investmentbolaget Volati. Där äger han 90 procent. Hans far Lennart var med och byggde upp – och blev rik på – läkemedelsbolaget Meda. Där var Karl Perlhagen också finanschef till 2001.

Men nu är det Volati som gäller. Firman har investerat i knappt tio bolag inom vitt skilda områden. Endast en investering har gjorts i ett börsnoterat företag: Volati har 14 procent av aktierna i Tricorona, ett innehav värt cirka 150 miljoner kronor.

Det är en investering som Volati nu kämpar med näbbar och klor för. Bland annat har Opcon fått nobben på en begäran att få tillgång till adresser till alla Tricoronas aktieägare, så att prospektet ska kunna skickas direkt hem till dessa. Volati, som i sitt motstånd mot uppköpsförsöket använder “Trocadero” som kodnamn för Tricorona, har skaffat flera bundsförvanter. En av dem är rederigruppen Stena som också har tjänat stora pengar på Meda. Till sin hjälp har Volati namnkunniga rådgivare: corporate finance-boutiquen Erneholm & Haskel och juristerna på Mannheimer Swartling. De är dyra rådgivare som Karl Perlhagen uppenbarligen litar mycket på. Själv har han hunnit med skidåkning i lössnöparadiset Caribou Montains i Kanada, i Italien och i Åre under budprocessen.

Tricoronas styrelse lutade sig mot en värdering från investmentbanken Carnegie när den i slutet av mars kom med sin rekommendation till aktieägarna att inte acceptera budet.

Just Carnegies oberoende och trovärdighet har ifrågasatts av Opcon. Investmentbanken har nämligen också uppdraget att “utröna andra strategiska alternativ för Tricorona”. Om Carnegie hittar ett alternativ för Tricorona – som en vit riddare – så ger det banken sköna slantar.

Opcon har också rådgivare, Banque Invik, som ägs av Scribona där Gabrielssons affärspartner Johan Claesson är storägare, och Hamilton Advokatbyrå.

När det gäller de strategiska alternativen finns det, enligt vad Affärsvärlden erfar, i dagsläget åtminstone en intressent utöver Opcon som räknar på Tricorona. Finansiella rådgivare ska vara utsedda, men i skrivande stund har inget konkurrerande bud materialiserats.

Det är alltså inte omöjligt att det blir en budstrid, som det blev om Tricoronas branschkollega, irländska Ecosequrities, i höstas. I den striden fanns några spekulanter, bland annat Tricorona. EDF Trading, det franska kraftbolaget EDF:s tradingverksamhet, och ett bolag vid namn Guanabara fanns också där. Det slutade dock med att det irländska bolaget såldes till Carbon Acquisition Company, helägt av investmentbanken JP Morgan.

Det finns likheter med Ecosequrities-striden och kampen om Tricorona. Även då hänvisade styrelsen i målbolaget till att det inte fanns några industriella synergier med ett samgående med Guanbara som lade det ursprungliga, fientliga budet.

I fallet Tricorona försvagas det argumentet av att bolaget sedan nio månader har ett samarbete med Opcon. Opcon skriver också i prospektet att det finns en gemensam syn på ledningsnivå i bolagen och antyder därmed att ledningen i Tricorona är mer positivt inställt till Opcon än vad styrelse och storägare är. Ledningen vill gå fram fortare, det är styrelsen som bromsar, enligt en teori som lanserats. Att Tricoronas vd Niels von Zweigbergk i somras sålde 2,5 miljoner aktier, halva sitt innehav, i Tricorona, skulle kunna vara tecken på en schism.

– Det gjorde jag av privata skäl, jag är fortfarande bland de tio största aktieägarna, säger han.

Det är tydligt att han tror att Tricoronas säljare i Asien även skulle kunna sälja Opcons teknik, men att han är mer tveksam till att använda Tricoronas kassaflöde för att finansiera projekten.

– Det skulle vara att gå lite utanför vår normala affärsmodell och det skulle jag behöva ta upp med styrelsen. Så långt har vi inte kommit, Opcon-budet kom emellan, säger han.

Därmed är vi inne på en annan byggsten i Volatis och de andra storägarnas försvarsmur: Opcon vill åt de likvida medlen och det framtida kassaflödet i Tricorona för att bygga upp sin egen teknik. Eftersom Opcon betalar med nyemitterade aktier likställer styrelsen budet med en emission. Det vore mer rationellt att låta Opcons aktieägare själva finansiera detta, i stället för att “dränera Tricoronas framgångsrika affärsmodell”, hävdar styrelsen.

Samtidigt hävdar kritikerna att det är Tricoronas styrelse som tömmer bolaget på pengar. Den föreslagna utdelningen är 100 miljoner kronor, vilket är två tredjedelar av nettoresultatet i fjol.

– Volatis strategi är att dekapitalisera hela bolaget, säger Mats Gabrielsson.

Det finns också en stor osäkerhet om hur framgångsrik Tricoronas affärsmodell kommer att vara efter 2012. Om inte Kyotoavtalet förlängs blir det stora förändringar på marknaden för utsläppsrätter. Enligt Tricorona kommer det “med stor sannolikhet att finnas en eller flera marknader” för utsläppsrätter, men man erkänner att osäkerheten är stor om hur de kommer att se ut. Opcon, å sin sida, har en mer ödesmättad framtidstro.

– Efter 2012 tar världen i någon mening slut, säger Rolf Hasselström i en intervju på den egna hemsidan.

Ett samgående med Opcon skulle säkerställa att Tricorona har en affär kvar över huvud taget efter 2012.

– Frågar du mig eller någon annan i branschen är vi övertygade om att affärerna kommer att fortsätta efter 2012, säger Niels von Zweigbergk.

Oavsett vem som har rätt, avspeglar sig osäkerheten om framtiden i den pressade värderingen av Tricorona.

“Dagens börsvärde är 1 miljard kronor för Tricorona, vilket bara kan tolkas som att aktiemarknaden antingen inte fattar ett smack av Tricoronas affärsmodell eller värderar framtidsutsikterna till ett mycket stort minus. Enbart kassan och befintlig portfölj kan ju i dag värderas till åtminstone 1,5 miljarder kronor”, skrev Dagens Industri i februari.

Inte konstigt att bolaget lockar fram budgivare.

***

Kassan förblir i spel

Det är inte ovanligt med tuffa tag i budkamper runt börsbolag och det finns uppenbarligen smutsiga inslag även i den fina miljösektorn.

Kommer Opcon att lyckas? Tja, Volati vill knappast spela andra fiolen i ett bolag styrt av Mats Gabrielsson och Rolf Hasselström, och de institutionella lär inte vilja bli sittande med en illikvid aktie. Så om Opcon kommer över en tillräckligt stor ägarpost är det troligt att flera av de stora ägarna vill sälja. Därmed skulle Gabrielsson och Hasselström få chansen att öka ägandet ytterligare.

Något som talar emot Opcon, förutom att bolaget är finansiellt klämt och att det hela ser ut som en usel affär för Tricorona, är att budmotståndarnas organisation och resurser för krigföring är överlägsna Opcons. Fler intressenter, finansiella eller industriella, kan mycket väl komma att blanda sig i leken.

Luftutsläppsbranschen håller på att upptäckas av storspelare, som JP Morgan. Det är ett första tecken på branschmognad som lär leda till konsolidering, något som sker i alla branscher som passerat uppbyggnadsstadiet.

En sak är säker. När det ligger en kassa och skvalpar på börsen flockas alltid hajarna. Så om Tricorona inte blir uppköpt i den här attacken kan bolaget mycket väl hamna i spel igen. I längden är det knappast hållbart att en storägare med 14 procent blockerar strukturaffärer.