DNB: Räntan är ett trubbigt vapen

Den höga volatiliteten på finansmarknaderna kommer att bestå under lång tid och Riksbanken står inför en stor utmaning, men DNB hoppas att de låter bli att sänka räntan i brist på andra verktyg. 

Det råder en stor osäkerhet kring den realekonomiska skadan som coronapandemin orsakar världsekonomin, och den volatilitet som osäkerheten leder till kommer troligtvis att vara långvarig, skriver Ulf Andersson och Thomas Jellvik i en rapport från DNB Markets.

Inflationstakten enligt KPIF, det vill säga konsumentprisindex med fast ränta, var -0,4 procent i april, med stora prisuppgångar på bland annat livsmedel och stora prisnedgångar på bland annat kläder och logi. Detta är något som DNB menar bör vara en tankeveckare för Riksbanken, som i sin senaste prognos räknar med att inflationen ska återgå till 1,5 – 1,7 procent redan vid årsskiftet 2020/21

Inflationstakten faller kraftigt

“Inflationsmålet är satt i väntrummet”, skriver DNB och frågar sig om Riksbanken kommer se sig tvingad att återuppta en “kraftigare medicinering i form av minusränta” i den djupa lågkonjunkturen.

Prognosen för Sverige samt omvärlden är en U-formad återhämtning, där BNP-gapet sluts först efter 2023. DNB påpekar att Riksbanken mycket väl kan anse att negativa räntor åter är en lämplig penningpolitisk metod för att stimulera inflationen, men kallar, genom att åberopa en studie av lundaforskarna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, reporäntan för ett trubbigt vapen på dessa räntenivåer. Bieffekter från den negativa styrräntan såsom svagare växelkurs, stigande huspriser och högre privat skuldsättning sägs inte vägas upp av någon betydande inflationsutveckling. Slutsatsen är därför att en negativ reporänta inte är att föredra, utan att en sådan skulle förstärka risker kring den finansiella stabiliteten.