DNB ser splittrad återhämtning i korten

DNB tror på en splittrad återhämtning den kommande tiden, med ljusa utsikter för mer högförändlade näringar i svensk ekonomi parat med en risk för att återhämtningen inom servicenäringen blir mer långdragen. 
Foto: Nils Petter Nilsson/Aftonbladet/TT

I veckans reflektion tittar DNB:s Ulf Andersson och Thomas Jellvik på förutsättningarna för en återhämtning i Sveriges ekonomi.

Riksbanken räknar med en tillväxt runt 3,0% i år och 3,9% 2022, vilket DNB ser som en optimistisk , men inte orealistisk prognos. Då de positiva delarna i Sveriges ekonomi väger över kan tillväxtprognosen infrias, men då med förutsättningen att de mer utsatta delarna inte halkar efter ytterligare.

Det som kan bli avgörande är att vaccinationsprogrammen inte fördröjs ytterligare och att regeringen tills dess att vaccineringen tryckt tillbaka pandemin säkerställer välriktade överbryggande finanspolitiska åtgärder.

De ser ljusa utsikter för de mer högförädlade näringarna i svensk ekonomi där mycket talar för att dessa delar av ekonomin kommer att uppleva en högkonjunktur. Samtidigt finns det en risk för att återhämtningen inom servicenäringen drar ut på tiden.

De skriver att Sveriges, precis som övriga världens, industriproduktion framgångsrikt överlevt pandemins andra våg. De pekar på att det finns fog för optimism för svensk export även under kommande år, även om det skulle ske en avmattning vad gäller Kinas ekonomi.

”En global tillväxt över trend talar för en ökad efterfrågan på investerings- och insatsvaror vilket är en svensk paradgren. Totalt väntas svensk export enligt Riksbanken växa med nästan 7% 2021 och nästan 5% 2022. Eftersom exporten utgör hela 47% av BNP så är detta av mycket stor betydelse för återhämtningen”, skriver de.

Dessutom har rekordlåga räntor och kraftiga prisuppgångar eldat på bostadsinvesteringarna under pandemin. Näringslivet investeringar har också visat en oväntad styrka, vilken troligtvis beror på förvissningen om effektiva vaccin och att nedgången är temporär. Investeringsefterfrågan tros också fortsätta vara hög under slutet av året.

Andersson och Jellvik menar vidare att det stora frågetecknet kring återhämtningen i den privata konsumtionen har att göra med hushållens spar- och konsumtionsmönster, där konsumtionen fallit och sparandet ökat under pandemin.

Dock ses många av effekterna som tillfälliga och de väntas backa och leda till en starkare konsumtion och ett minskat sparande. Startskottet för detta väntas emellertid dröja till andra halvan av 2021 och sedan ta fart under 2022.