Dyrt att slippa kontanter

Någon gång under medeltiden ersattes den rena byteshandeln avmynt och sedlar. Sedan dess har inte mycket hänt i människorssätt att betala på. Användningen av checkar och senare kontokortär ett steg. Nu hoppas framför allt bankerna att tiden harkommit att ta ett nytt kliv mot ett helt kontantlöst samhälle.Ett så kallat cash-kort testas för närvarande i sju svenskastäder. Kortet är en slags elektronisk plånbok där kontanternalagras digitalt i ett särskilt datachip.

Kortanvändarna laddar sitt cash-kort i särskilda terminaler,tankomater, som placeras ut på samma sätt som bankomater.Maximalt kan 1.500 kronor lagras i kortet. Tanken är att kortetska kunna användas på ställen som tidigare bara tagit kontanter,exempelvis biografer, tobaksaffärer, caféer och så vidare. Deutrustas med en särskild terminal som vid ett köp med cash–kortet räknar av det aktuella beloppet från kortets saldo.Användaren får en nyckelring som kan läsa av saldot på sitt kort.

Cash-kortet är alltså inte tänkt att ersätta kontokorten utanjust sedlar och mynt vid småköp. Den stora skillnaden mellan detvå korten är hur informationen lagras. Kontokorten lagrarinformation på en magnetremsa medan cash-kortet är ett så kallatsmart kort, där informationen finns på ett chip med egenintelligens.

Förespråkarna för cash-kortet menar att kontokortköp aldrig kanbli kostnadseffektivt för småköp. Kontrollen av saldot skernågon annanstans och kostar i tele- och datatrafik. Dessutom tarkontrollen tid, liksom även kontrollen av ID-handlingar tar tidi affären. Med cash-kortet, däremot, sker inget utbyte avinformation någon annanstans när köpet väl sker. All informationär lagrat i chipet som enkelt och snabbt dras i handlarensterminal. Vid slutet av dagen kan handlaren med enknapptryckning såväl räkna kassan som föra över pengarna tillsitt bankkonto via telenätet.

I de sju försöksstäderna finns det sammanlagt 54.000 cash-kort.På dessa har det laddats ned 54 miljoner kronor, alltså 1.000kronor i genomsnitt på varje kort. Korten används i genomsnittfyra gånger per månad, lika ofta som ett vanligt kontokort. Omnågra veckor ansluts ytterligare fyra städer till projektet ochnästa år ska projektet rullas ut i hela landet.

I Sverige var det Sparbanken som först drog igång projektet,1995. Nordbanken och S-E-Banken hängde snabbt på. Och det ärjust bankerna som ser de största vinsterna vid ett eventuelltgenombrott för korten. Hanteringen av kontanter är dyr ochinnebär risker i form av rån, inte minst av värdetransporterfrån butiker.

Ökade ränteintäkter är en annan, viktig, del av finansieringenav projektet från bankernas sida. Tusen kronor i plånboken geringen ränta till varken kund eller bank. Tusen kronor lagrade iett kort, däremot, handhas fortfarande av banken som därmederhåller ränta på pengarna ända tills någonting handlas ochaffären för över pengarna till sitt konto.

Bankerna ser naturligtvis en fantastisk möjlighet i att kunna fåavkastning på alla de pengar som annars finns i svenskarnasplånböcker i form av mynt och sedlar.

Slutligen betalar såväl kortanvändaren som handlaren en avgifttill banken för att anslutas till systemet. Handlaren betalar enterminalhyra på 50 kronor (eller köper den för 1.000 kronor)samt en avgift på 0,5 procent av varje köp. Tanken är atthandeln ska spara in pengarna genom att betalningar med cash–kort går snabbare än med kontanter där växelpengar ska hanterasoch felräkningar kan göras. Samt att kassaräkning och överföringav kassan till en bank, som sagt, blir enklare. Om fördelarnaverkligen väger upp kostnaderna är dock osäkert, enligt flerahandlare som deltar i projektet. En undersökning från HandelnsUtredningsinstitut (HUI) visar tvärt om att ett köp med ett cash–kort är fyra gånger dyrare att administrera än ett vanligtkontantköp. Bankerna värjer sig från kritiken genom att peka påatt korten är i ett introduktionsskede med relativt få användare.Med fler cash-kortköp blir kostnaden per transaktion lägre,hävdar dom.

HUI:s undersökning, som gjordes i somras, visar också att 85procent av handlarna i försöksprojektet inte tycker att kortetfyller sin funktion och en majoritet uppger att de inte villdelta i försöken, fortsättningsvis. Det är oroande tecken. Fördet är just från handeln som bankerna hoppas få stöd i projektet.För själva kortinnehavaren, kunden, är det svårt att finna någradirekta fördelar med ett cash-kort. Att slippa ha kontanter påfickan är knappast en så stor lättnad som förespråkarna villpåskina. Sedlar och mynt fungerar smidigt och, framför allt, ärså etablerade företeelser att det kommer att ta lång tid attändra folks betalningsmönster. Det visar också resultaten frånförsöksstäderna där betalningar med cash-kort står för enförsvinnande liten del av omsättningen i butikerna som deltar iprojektet.

Bankerna hoppas att ett antal tilläggsfunktioner kommer att görakortet mer attraktivt. Redan nästa år, i samband med att kortenlanseras i Stockholm, ska ett antal bankkort också utrustas medett cash-kort chip. Istället för att ha två kort, räcker detalltså med ett. På flera års sikt kommer magnetremsorna påkontokorten att ersättas med intelligenta chip som då ävenskulle ha en cash-kort funktion.

En annan nyhet, också planerad för nästa år, är en så kalladhemladdare. En billig tankomat för att ladda upp kortet medkontanter som är anpassad för att kunna ha i hemmet. Försök harredan gjorts att tömma en handlares cash-terminal mobilt, viaGSM nätet. Det öppnar nya användningsområden. I Uppsala harparkeringsautomater utrustats med cash-läsare. Och i Halmstadska de första bensinpumparna med samma terminal snart tas i bruk.Varje kväll överförs kontanterna till ett bankkonto viamobiltelenätet. Det öppnar också möjligheten att användatekniken inom lokaltrafik; på bussar och i tunnelbanan. Här ärsmåbelopp i kontanter ett vanligt betalningssätt idag. Systemetsom används för cash-korten kommer från det belgiska företagetBanksys. Samma system används också av banker i Holland, Schweiz,Kanada, Brasilien med flera. Det gör det möjligt att på siktanpassa ländernas system till varandras, exempelvis inom EMU.Det skulle bland annat förenkla resandet mellan länder genom attslippa kontanter i olika valutor som måste växlas. Ytterligarenågonting som bankerna hoppas ska få upp nyttan med cash-korten.