Förvaltarna tar farleden

Alla har vi vid något tillfälle hört eller läst liknelser där börsen jämförs vid ett hav. När »det stormar på börshavet« är det exempelvis oroligt på aktiemarknaden. Om börsen är ett hav blir förvaltarna kaptener som ska styra sina fond-fartyg framåt. En del tar det säkra före det osäkra och följer index-farleden, medan andra hoppas vinna tid, läs avkastning, genom att analysera omvärlden och avvika från farleden för att gena mellan kobbar och skär.

Dyra indexfonder

Affärsvärlden har jämfört olika Sverigeförvaltare för att se hur de agerar på börshavet. Vi har tagit en Sverigefond vardera från 17 svenska fondbolag och jämfört hur dessa fonder var viktade i förhållande till Affärsvärldens generalindex per den 31 mars 1999. Alla fonderna i jämförelsen är så kallat aktivt förvaltade fonder, således ingår inga indexfonder, ändå visar analysen att de flesta förvaltarna håller sig mycket nära index – de följer farleden.

Ändå är dessa fonder, som närmast kan liknas vid indexfonder, dubbelt så dyra som de rena indexfonderna på marknaden. Det talar för att spararen istället bör skapa sin egen indexfond (se “Gör en egen indexfond”).

Resultatet av undersökningen hittar du i tabellen (se den tryckta tidningen, nummer 16/1999 sidan 47). Alla de bolag som står för mer än en procent av Affärsvärldens generalindex har fått en egen rad. Varje plustecken betyder att fonden har minst en procentenhet mer placerat i aktien än dess andel av index. Minustecknen har motsatt betydelse och en nolla betyder att fonden är viktad ungefär som index.

Att alla förvaltare har minustecken när det gäller Astra och Ericsson beror på att dessa aktier står för mer än tio procent av index, samtidigt som förvaltarna inte får placera mer än tio procent av fondförmögenheten i en aktie.

Om Astra och Ericsson exkluderas är två tredjedelar av fonderna viktade som index i mer än hälften av storbolagen.

Försäkringsbolaget SPP är den förvaltare som ligger allra närmast index. I 21 av de 26 största bolagen har SPP mindre än en procentenhets avvikelse från index. Det enda spekulativa är att SPP inte äger några aktier i H&M, men det beror på att H&M inte ingår i AFGX-A (Generalindex med bara A-listan) som SPP använder som jämförelseindex.

Alla överviktar Nokia

Dessutom är SPP kraftigt överviktade i Nokia, men det är mindre spekulativt. Nokia utgör bara 2,7 procent av index, eftersom endast de Nokiaaktier som är registrerade i Sverige ingår. Alla förvaltare är överviktade i Nokia, delvis för att kompensera undervikten i Ericsson.

Att äga börsens stora bolag har emellertid givit en god avkastning under det senaste året. Efter börskraschen i höstas har börsuppgången helt styrts av börsens stora likvida bolag.

Även SEB har en mycket försiktig placeringsinriktning. I 19 av 26 bolag avviker SEB mindre än en procentenhet. Förutom i Nokia är SEB bara överviktad i Volvo, SCA och i moderbanken. För den som tycker att allemansfonden agerar i fegaste laget finns SEB Chans/Risk, där förvaltaren med samma analys som grund tar ut svängarna mer. SEB Chans/Risk har varit en bättre investering under de två senaste åren. Förvaltaren, Patric Tigerschöld, meddelade emellertid nyligen att han lämnar SEB Fonder för posten som VD i Skandigen.

De förvaltare som lämnar farleden är i första hand Alfred Berg, Aragon, Didner & Gerge och Robur.

Endast i fyra av de 26 största bolagen är Roburs Sverigefond viktad som index. Robur är ett exempel på att det finns två typer av aktiva förvaltare, dels de som köper och säljer i högt tempo (mäts som omsättningshastigheten, vilket behandlades i Afv nr 14/99), dels de som avviker från index. Robur gör inte många affärer, men avviker från index. Precis som mars 1997 är de kraftigt överviktade i Atlas Copco, Sandvik och Skanska. Volvo, däremot, är en förhållandevis ny favorit i portföljen. Förkärleken för cykliska bolag gör att Roburs Sverigefond hör till förlorarna under senare år.

En allmän tendens bland förvaltarna är att vikta upp verkstad och skog indikerar emellertid att det kanske kommer att se annorlunda framöver.

Didner & Gerge ratar Astra

Uppsalabaserade Didner & Gerge är inte bara underviktade i flertalet av börsens storbolag, de äger inte ens aktier i mer än åtta av de 26 största bolagen. Exempelvis har de sålt av hela innehavet i Astra under första kvartalet. Hela 60 procent av förmögenheten är placerad i småbolag.

Att lämna farleden gör det möjligt att slå index kraftigt, men innebär samtidigt att risken för att gå på grund ökar drastiskt.

Didner & Gerge hade grundkänningar under det gångna halvåret, men eftersom de tidigare varit skickliga att analysera omvärlden är de fortfarande bästa fond på fyra års sikt.

Aragon, som också är en frifräsare, gick även de på några grund förra året och blev näst sämsta Sverigefond i fjol.

Alfred Bergs Sverigefond är den fond i undersökningen som har minst antal olika aktier i portföljen och är bara viktad som index i ett enda bolag, men ändå stämmer branschvikterna i fonden med motsvarande i branchindex. Alfred Bergs strategi är att hitta vinnarna i respektive bransch och det har förvaltaren lyckats bra med.

Dotterföretaget Banco däremot tycks höra till dem som tillämpar en 80/20-regel, det vill säga placerar 80 procent som index och resten efter eget huvud och då blir det många nollor i tabellen. Detsamma gäller Carlson, H&C, Salus Ansvar Öhman, Folksam, LF Wasa och Skandia, liksom storbankerna Nordbanken och Handelsbanken.

När det gäller storbankernas fonder, som innehåller mycket sparslantar, och som dessutom har många systerfonder med samma placeringsinriktning kan man göra ännu en liknelse med havet. Dessa portföljer kan ses som stora passagerarfärjor som inte kan lämna farleden i samma utsträckning som de mindre fonderna. De är helt enkelt för stora för att kunna köpa småbolag eller byta innehav för ofta och för fort.