Från Aga till Axel Johnson – här är profilerna som vunnit Årets Ledare

"Han kör visserligen Jaguar, men över axeln på den korta blå trenchcoaten hänger han något som kan vara en av barnens övergivna skolväskor". Redan 1984, när Marcus Storch som förste vinnare blev Årets Ledare, var det en chef av modernt snitt som prisades. Sedan dess har många av tidens tyngsta makthavare fått utmärkelsen.
Affärsvärldens ledarskapsbilaga när Marcus Storch utses till Årets Ledare i juni 1984.
Affärsvärldens ledarskapsbilaga när Marcus Storch utses till Årets Ledare i juni 1984.

I relation till Affärsvärlden är Årets Ledare en ungdom. När vinnaren 2021 utses den 24 november är den 39:e i ordningen. Första priset gavs ut 1984, samma år som nu 120-årsfirande Affärsvärlden fyllde 83. I förhållande till andra utmärkelser av liknande slag är dock Årets Ledare ett av de äldsta och få pris kan mäta sig i tyngd sett till pristagarna genom åren.

Först ut var Marcus Storch, då VD för AGA. Motiveringen löd, ”Marcus Storch har med målmedvetenhet, koncentrationsförmåga, teknisk kunnande, kommersiell skärpa och ett starkt engagerande ledarskap genomfört en kraftfull renodling och koncentration av Agas verksamhet”. Storch, som är född 1942, beskrevs i ett samtida porträtt i DI med orden ”chosefri och verkar inte särskilt fåfäng. Han kör visserligen Jaguar, men över axeln på den korta blå trenchcoaten hänger han något som kan vara en av barnens övergivna skolväskor”. En ledare av modernt snitt redan 1984 med andra ord. Storch blev kvar som VD på AGA ända fram till 1996 och hade därefter en rad styrelseuppdrag, bland annat styrelseordförande i Nobelstiftelsen.

Kvartalsrapport från häktet

Marcus Storch är också den förste i raden av industriledare som fått priset. Till de mer namnkunniga hör Carl-Henric Svanberg som fick priset 1998, då VD för Assa Abloy, ett företag som under hans tid gick från 3 till 27 miljarder kronor i omsättning. Resan gick sedan vidare som Ericsson-VD och ordförande för BP. Idag är den 69-årige Svanberg ordförande i AB Volvo.

Ola Rollén fick priset 2005 som VD för Hexagon, en position som han faktiskt fortfarande innehar. Han har också flera gånger blivit omnämnd i Harvard Business Reviews lista över ”Best-Performing CEO”. Rolléns resa har dock inte varit utan gupp, botten nåddes väl när han som misstänkt för insiderbrott fick hålla en kvartalsrapport som häktad. Rollén friades sedan från misstankarna.

Ola Rollén.

Bland senare industriprofiler finns AB Volvos VD Martin Lundstedt 2018, kanske den som blivit gladast över att ha fått priset. Han är ett exempel på den starkaste ledarskapstrenden under senare år, decentraliseringen. ”Det händer ju så otroligt mycket på ett företag som Volvo, så man kan inte vara kontrollfreak, då mäktar du inte med det, helt enkelt”, sade Lundstedt till Afv i samband med att han blev Årets Ledare. Men han talade också om decentraliseringens baksida. ”Den dag det går dåligt är det du som får skulden. Och det behöver inte ens vara ditt fel.”

Förändring i fokus för Årets ledare

Framgångsrik decentralisering låg också bakom 2019 års vinnare, den Atlas Copco-skolade Björn Rosengren, då VD på Sandvik och nu ABB-chef. Han berättade att han lärt sig ledarskap den hårda vägen. Två veckor efter att han tillträdde jobbet som divisionschef på Atlas Copco var han kallad till stormöte tillsammans med 450 andra chefer.

”Jag var väldigt stolt över att ha blivit divisionschef. Men när Giulio Mazzalupi (dåvarande VD för Atlas Copco) började gå igenom alla divisioner anade jag onåd. Han började med industrikompressorer och Johan Molin (nu ordförande i Sandvik) som var stjärndivisionen. När han till sist kom till min division drog han ett svart streck och sa att den här lilla divisionen har aldrig levererat någon vinst, den tror jag att vi säljer”.

”Varje dag en latent katastrof”

Men det är inte bara män i tunga verkstadsbolag som har vunnit. Totalt har sex kvinnor fått priset. Först ut var Christina Jutterström, som fick priset 1991 under sin tid som chefredaktör på Dagens Nyheter. Hon är känd under smeknamnet ”Juttan” men kallades också ”Järnladyn”, ”Majorskan”, ”Valkyrian”, vilket säger en hel del om tidsandan och ovanan att ha en stark kvinnlig chef. Hon blev sedan kortvarig som chefredaktör för Expressen, där idén att göra om tidningen till en ”kvaloid”, med mindre våld och sex, inte föll i god jord. Jutterström kom dock tillbaka och var 2001-2006 VD för SVT. Till de mer oväntade vinnarna hör också Dramatenchefen Ingrid Dahlberg. ”Att leda en teater liknar inget annat. Varje dag är något av en latent katastrof”, sade hon när priset delades ut 2001.

Den senaste kvinnan är Mia Brunell Livfors, VD på Axel Johnson, som fick priset i fjol. Hon utnämnde Angela Merkel, 2000-talets förmodligen mäktigaste kvinna, till sin förebild. ”Hon utstrålar alltid en sådan seriositet och fokus på uppgiften. Det finns många andra ledare som är långt mer narcissistiska därute. Och narcissism är ingen bra utgångspunkt för ledarskap”.

Två gånger har prisets delats av flera pristagare. Sven Landelius, Teddy Jakobsen och Peter Lundhus på Öresundskonsortiet fick priset 1999. Tre år tidigare var det radarparet Hans Mellström och Thord Wilkne som vann. De grundade tillsammans WM-data, en av dåtidens stora IT-succéer, ett bolag som de drev upp från noll till en omsättning på 10 miljarder. Mellström och Wilkne träffades i plugget när de var 16-17 år gamla och blev bästisar. I en intervju i SvD i samband med att priset delades ut beskrevs hur de jobbat ihop i ur och skur sedan dess. Blev de någonsin förbannade på varandra räckte det med att ”ta ett varv runt rummet och så är det bra med det”. Det är nu 25 år sedan, men juryns motivering hade kunnat vara skriven som en ”ny sanning” idag:

”Mellström och Wilkne har tidigt insett att ett kunskapsföretag kräver en speciell ledningsfilosofi med medarbetaren och hans kompetens i fokus”.

Kriterier för Årets Ledare
1. Ledaren skall ha visat förmåga att få organisationen och medarbetarna med sig i en strategisk utveckling.
2. Ledaren skall ha omfattande erfarenhet av att arbeta med och genom medarbetare.
3. Ledaren skall ha etablerat ledarskap och ledningsprocesser i organisationen och medarbetarna, inte bara vara den store individuelle
ledaren/chefen.
4. Ledarinsatsen skall kunna påvisa uppnådda prestationer i form av resultatförbättring, utveckling, avveckling och/eller förnyelse av
verksamheten.
5. Ledarinsatsen bör ha utförts under olika förutsättningar, såsom både i framgång och under osäkerhet och motgång.
6. Ledaren skall ha visat förmåga att situationsanpassa ledarskapet.
7. Ledarinsatsen skall ha betydande och bestående betydelse och skall således inte bedömas endast på enstaka förändringsinsats.
8. Ledaren skall inte bara vara ledare utan också manager.

Årets Ledare sedan 1984

2020: Mia Brunell Livfors, Axel Johnson
2007: Lars Renström, Alfa Laval
1995: Maria Lilja, Nyman & Schultz
2019: Björn Rosengren, Sandvik
2006: Gunnar Asp, Comhem
1994: Nils-Erik Johansson, Hemköp
2018: Martin Lundstedt, Volvokoncernen
2005: Ola Rollén, Hexagon
1993: Christer Agell, Amkor Group
2017: Kai Wärn, Husqvarna
2004: Fredrik Cappelen, Nobia
1992: Berthold Lindqvist, Gambro
2016: Jonas Wiström, ÅF
2003: Lars-Johan Jarnheimer, Tele 2
1991: Christina Jutterström, DN
2015: Barbro Fridén, Sahlgrenska
2002: Staffan Jufors, Volvo Penta
1990: Bernt Magnusson, Nordstjernan
2014: Georg Brunstam, Hexpol
2001: Ingrid Dahlberg, Dramaten
1989: Allan Larsson, AMS
2013: Tom Johnstone, SKF
2000: Roland Nilsson, Scandic Hotels
1988: Stefan Persson, H&M
2012: Pär Boman, Handelsbanken
1999: Sven Landelius, Peter Lundhus, Teddy
1987: Ingvar Eriksson, Scania
2011: Johan Malmquist, Getinge
Jacobsen, Öresundskonsortiet
1986: Bengt Eskilson, Esab
2010: Olof Faxander, SSAB
1998: Carl-Henric Svanberg, Assa Abloy
1985: Anders Lindström, Bahco
2009: Eva Hamilton, SVT
1997: Salvatore Grimaldi, Monark
1984: Marcus Storch, AGA
2008: Carin Götblad, Stockholmspolisen
1996: Thord Wilkne & Hans Mellström, WM-data