Goda forskningsnyheter

Sveriges största forskningsbolag Biovitrum blir ett udda företag på börsen i Stockholm. Och ändå inte.

Företag som tillverkar eller utvecklar mediciner finns det gott om. I Affärsvärldens index trängs drygt 20 olika bolag inom läkemedel och bioteknik. Där återfinns jätten Astra Zeneca och de många små forskningsbolagen. Det största bland dem är Active Biotech, vars aktie fick en skjuts uppåt på vinnarlistorna i förra veckan i samband med att bolaget presenterade löftesrika forskningsresultat.

Men den som satsar sina pengar på att köpa aktier i Biovitrum får en mixtur, bestående av två delar forskningsbolag och en del läkemedelsbolag.

Den senare delen ger stabilitet åt bolaget och är tillsammans med kassan på 1,2 miljarder kronor det som motiverar det marknadsvärde som säljarna hoppas på. Kassaflödet från tillverkningen av en medicin mot blödarsjuka, Refacto, i kombination med licensintäkter skapar ett pengaflöde som håller i sig i vart fall de närmaste fem till sex åren, antagligen längre. Därefter hoppas bolagsledningen på att nya mediciner, som nu utvecklas, ska bidra med intäkter.

Totalt har bolaget ett trettiotal olika projekt som kan utvecklas till nya mediciner, fyra av dem är i sen utvecklingsfas och provas på människor. Om läkemedelskandidaterna verkligen blir mediciner vet förstås ingen i dag. Sannolikheten för att de fyra ska godkännas ligger, enligt tumregler i branschen, kring 30 procent.

Därför gäller det att värdera delarna var för sig.

Först forskningen. Biovitrum är forskningsmässigt ungefär lika stort som alla de andra svenska forskningsbolagen tillsammans. Men kombinationen av forskningsföretag och läkemedelssäljare är ovanlig. Biovitrum kan närmast liknas vid det svenska Active Biotech, de två schweiziska bolagen Actelion och Basilea och norska Biotec Pharmacon.

För att jämföra bolag i branschen används ofta skillnaden mellan kassan och börsvärdet, som kan kallas teknikvärde, som värdemätare. Biovitrums teknikvärde, 3,7 miljarder kronor, tre gånger kassan eller sex gånger de årliga satsningarna på forskning och utveckling, är inte särskilt högt och indikerar antingen misstro mot forskningen eller köpläge. Active Biotechs teknik värderas till 20 gånger kassan och 10-15 gånger FoU-satsningarna.

Sedan rörelsen. Om Biovitrums försäljning ökar och de lönsamma men riskfyllda licens- och utvecklingsavtalen med läkemedelsjättarna inte avbryts, så betyder det ökade vinster de kommande åren. I år kan vinsterna landa på 150 miljoner kronor och nästa år på 200 miljoner kronor, vilket betyder ett p/e-tal på 17-18, om kassan räknas bort (exklusive skatt tack vare underskottsavdragen). Smakfullt för ett forskningsbolag, eller biopharmabolag som Biovitrum kallar sig.

På senare tid har ett antal lyckosamma forskningsbolag köpts upp av stora läkemedelsbolag. I somras tog Astra Zeneca över Cambridge Antibody Technology i en affär som värderade forskningsbolaget till 9,6 miljarder kronor, motsvarande 60 miljoner kronor för var och en av de 160 anställda. Ungefär lika mycket betalade Merck för per capita för amerikanska Glyco Fis drygt 50 anställda. Med det måttet mätt är Biovitrum med sina 550 anställda lågt värderat.

Mycket som talar för Biovitrum, alltså. Men det finns fler skäl. De stora ägarna, bland andra riskkapitalbolaget Nordic Capital, ligger kvar med 82 procent av aktierna. Utförsäljningar får göras tidigast om sex, respektive 12 månader. Projekten i forskningsportföljen blir inte klara än på flera år men räkna med att goda nyheter om forskningen kommer att spridas över marknaden det kommande året.

Intresset för emissionen kommer att gynnas av att fonder redan lovat köpa aktier och dessutom och av den europeiska återhämtningen för bioteknikaktier i år. Prissättningen, 90-105 kronor, är tillräckligt attraktiv för att locka till köp. Aktien bör kunna stiga till 125-135 kronor under hösten.

Fotnot: Teckning senast 14 september hos Carnegie. Första noteringsdag 15 september. Pris 90-105 kronor per aktie.