Gränslösa advokater

EU och EMU påverkar allt mer affärsjuristernas arbete.Affärsvärldens enkät visar att 85 procent av byråerna i dagpåverkas av den överordnade EU-lagstiftningen.

Hur dessa nya affärsmöjligheter ska mötas är det dock inte likastor enighet om. 45 procent av byråerna diskuterar docksamgående eller uppköp för att öka den geografiska närvaron.Affärsvärldens enkät visar också att en klar majoritet avjuristerna har märkt att de senaste årens stora stridsfråga imedia – var huvudkontoret ska ligga – har verklighetsanknytningi svenska företagsledningar. 63 procent uppger att det juridiskahuvudkontoret blivit en viktig fråga för svenska företag.Fortfarande dominerar sex stora byråer med fler än 100 anställdavardera. Dessa sex svarade också för mer än hälften (55 procent)av intäkterna bland Sveriges största advokatbyråer. Störst ärVinge, både vad det gäller antalet anställda och intäkter. Flestjurister per anställd har Carler, medan Åberg & Co, med baraelva anställda, drar in mest per anställd.

STORA BLIR STÖRRETrenden inom affärsjuridiken har varit splittrad det senasteåret. Stora byråer har vidgat sina nät genom ökat samarbeteeller uppköp. I somras blev det klart att Lagerlöf & Leman bleven del av Europas största advokatgrupp – Linklaters & Alliance.Det är en sammanslutning av fem byråer som tillsammans har 1.900advokater och 28 kontor runt om i världen.

Behovet att kunna verka över flera olika jurisdiktioner ökar. Vihar en fördel som kan erbjuda samma dokumentation i flera länder,säger Ingvar Zander, VD för Lagerlöf & Leman. Risken för jävbedömer han förvisso öka.

Men det har inte varit något problem i de tidigare samarbeten vihaft. Våra effektiva datorsystem minimerar riskerna för sådanamisstag. Men samma Lagerlöf & Leman har blivit av med delägaresom startat eget, vilket bl.a. Hammarskiöld & Co på 21:a platsär ett exempel på.

I början av 1990-talet var det sammanslagningar som gällde.Därpå följde avknoppningarna. I dag är det en mix av båda. Attaffärerna går snabbare, berör fler länder och jurisdiktioner och,ofta, blir mer komplicerade kan inte bara skyllas på EU–medlemskapet och EMU. Företagande blir mer globalt, företagköps upp eller slås samman och produkter säljs på allt störremarknader.

Därmed finns det också en växande marknad för gränsöverskridandejuridisk kompetens.

Hur detta ska mötas finns det dock flera uppfattningar om.

FUSION OCH NÄTVERKEtt sätt att bli gränsöverskridande är förstås att engagera sigi uppköp, fusioner, samarbeten eller nätverk. I den senasteutgåvan av advokatsamfundets matrikel presenterar fem byråermedlemskap i allianser eller nätverk. Lagerlöf & Lemansmedlemskap i Linklaters & Alliance är ett sådant exempel. Enallians ger självklart ett brett nätverk och möjligheter att gedet som på svenska kallas sömlös service. Kunden märker aldrigskillnaden mellan olika jurisdiktioner.

Att erbjuda ett sådant koncept till ett företag är givetvis enstyrka. Dessutom skapas ett nätverk av jurister i flera ländersom blir vana vid att samarbeta, vilket underlättar. Nackdelardå? Kostnaderna kan dra iväg – kritiker av allianser och nätverkhävdar att de tar mer än vad de ger. Byrån kan också varahänvisad till exklusiva samarbetspartners i vissa länder, sominte alltid är desamma som de bäst lämpade för en specifikuppgift. Klienterna har emellertid alltid vetorätt. Dessutombetonas att det ska finnas stor valfrihet inom de exklusivanätverken, men det är tveksamt om detta alltid fungerar ipraktiken.

RISK FÖR JÄVEn annan nackdel är risken för intressekonflikt. Med mångajurister under ett och samma paraply ökar risken för jäv, vilketmedför att byrån måste tacka nej till uppdrag.

Dessutom, hävdar kritiker, kan oberoendet komma i fara. Ettsmåbyråresonemang som möjligen håller i en randstat, avfärdarIngvar Zander den typen av kritik.

Sannolikt köps en eller flera svenska advokatbyråer upp avutländska konkurrenter under de närmaste åren. Viljan tillfusioner kommer också att vara stor. Det ökade internationellaarbetet gör det omöjligt för små byråer att tillgodogöra sig allinformation. De kan bara vara bäst inom avgränsade områden. Deadvokatbyråer som även i framtiden vill hävda att de harfullständig service inom hela det juridiska spektrat måste växa- för att mäkta med att ge den förväntade servicen. Alternativetär att nischa sig i ett speciellt område. Men byråer som väljerden vägen får sannolikt, åtminstone delvis, finna sig i att varaunderleverantörer till andra advokatbyråer. Ett annat sätt attbli gränsöverskridande är att växa organiskt på flera orter. Dethar den klara fördelen att olika byråfilosofier inte behövernötas ihop till en. Men metoden är tidskrävande, vilket förståsär en stor nackdel. Och i takt med att byrån blir större ökarriskerna för intressekonflikter.

Detta sätt kan kombineras med samarbete med advokatbyråer iandra länder för att täcka brister på lokal sakkunskap. En annanstrategi är avknoppning: dvs. advokater som lämnar en byrå föratt starta eget. Ett exempel är tidigare omnämnda Hammarskiöld &Co i Stockholm, som startade vid årsskiftet, av fem tidigaredelägare i Lagerlöf & Leman.

Fast i nätverket?

Ett tungt vägande skäl för avknoppningen var att de inte tror påexklusiva samarbeten. Byrån har dock inget emot internationelltsamarbete, tvärt om, det är ofta en förutsättning för affärer.Men de driver tesen att nätverken blir allt för hårt styrande avklientens val av samarbetspartners.

De advokater som startade Hammarskiöld & Co behöll samtliga sinaklienter de haft på Lagerlöf & Leman. Det visar att klienternaär mer trogna personerna än varumärkena de representerar ungefärsom de flesta följer med en tandläkare som placerar sin stolunder ett nytt företagsnamn.

Även om vi kommer att få se fler avknoppningar är den alltövergripande trenden internationalisering och samarbete i olikaformer, även bland små och medelstora byråer. Den trenden växersig sannolikt starkare när EMU har lämnat skrivbordet och blivitverklighet.