Hans Blix: Ryssland känner sig hotat av väst

Ryssland ser väst som de expansiva och vill inte ha mer Nato-trupper inpå gränsen genom Nato-medlemskap för Ukraina och Georgien, säger Hans Blix i en intervju med SIX News.

“På västsidan tolkar man gärna Putins åtgärder som någon sorts början på att man ska ta tillbaks det gamla Sovjet-väldet, eller delar av det, eller gamla Tsarryssland”, sade Blix till SIX under EY-dagen på Grand Hotel i Stockholm.

Det finns visserligen säkert en del nostalgi på den ryska sidan, bedömer han.

“Det finns framförallt, tror jag, en känsla av förödmjukelse – att man blir trampad på tårna, att man blir ignorerad. Och jag tror att ryssarna känner ett behov av att visa att ‘vi är en stormakt fortfarande, vi är en kärnvapenmakt och man kan inte behandla oss hur som helst’.”

Avseende autonomin i de östliga provinserna i Ukraina tror Hans Blix emellertid inte att det är början till något mer långtgående, även om han anser att det är för tidigt att blåsa faran över.

“Jag tror inte för min del att det är något mycket mer långtgående ryssarna har i tankarna, utan jag tror att ryssarna och Putin ser någonting som vi inte är så medvetna om i väst – de ser väst som de expansiva”, resonerar Hans Blix.

“De vill inte ha Nato-tanks och Nato-integration ända upp till ryska gränsen. Det har de naturligtvis i de baltiska staterna, men det är lite av ett särfall och jag tycker att det är bra att de baltiska staterna är med i Nato”, säger han.

 Efter kalla kriget har en rad länder från gamla Warszawa-pakten gått med i försvarsalliansen Nato. Det vore dock en alltför stark provokation om även Georgien och Ukraina gick med, resonerar vissa i öst enligt Blix. Han tror för övrigt att varken Georgien eller Ukraina kommer att bli Nato-medlemmar.

Ryssland har varit starkt emot Ukrainas associationsavtal med EU. Handelspolitiken kring Ukraina är en viktig pusselbit att lösa i konflikten, anser den tidigare diplomaten.

“Ukraina kan inte vara medlem i två tullunioner samtidigt. Det måste man ge sig tid att lösa på något sätt, och det enda som förvånar mig är att man inte tänkte på det, eller i vart fall inte tog upp det effektivt med ryssarna, långt innan. Det borde man faktiskt ha förutsett”, säger Hans Blix.

Om du skulle nämna några faktorer som talar för att den här konflikten kommer att lyckas lösas med fredliga medel, vad skulle du lyfta fram då?

“Att ingendera parten vågar gå mycket längre i en eskalering, därför att det är för farligt när man har kärnvapenstater på båda sidor. Det lärde man sig vid Kuba-krisen 1962. Man var väldigt nära ett kärnvapenkrig då, och Kennedy och Chrusjtjov insåg att detta är för farligt. Redan nu har vi sett att USA har sagt att ‘vi skickar inte några vapen till Ukraina’, utan det blir mer frågan om humanitär hjälp och icke-dödligt militärt stöd”, säger Hans Blix.

“Det måste ju ryssarna ha noterat också, och det är klart att de kanske känner viss lättnad och blir lite fräckare av att de vet att det inte blir något sådant svar på den västliga sidan”, tillägger den tidigare diplomaten.

“Men redan sanktionerna har ju en ganska stor effekt”, fortsätter han och noterar att sanktionerna bland annat ger bekymmer för ryska banker samt att rubeln har fallit.

“Man beklagar ibland på västsidan att det är eländigt att Tyskland är så beroende av rysk gas. Men man glömmer att lägga till att ryssarna är ganska beroende av euros också”, betonar Blix.

Under kalla kriget rådde MAD (mutual assured destruction) mellan supermakterna, vilket anses ha avhållit från krig.

“I dag har vi MED (mutual economic dependence). Det ledde Västeuropa till en viss vaksamhet när det gäller sanktionerna mot Ryssland och redan det som man nu har utfört räcker ganska lång väg. Om det räcker hela vägen vet vi inte. Det kanske krävs ännu mer. Men jag tror inte på någon mycket svårartad och längre gående utveckling”, säger Hans Blix.

Ytterligare en aspekt som kan mildra risken för eskalering är det globala relativa maktspelet där västvärlden och Ryssland inte vill försvagas jämfört med Kina.

“Framförallt USA, men även Ryssland, vet att på lång sikt finns det en annan fara som är mycket större”, säger Hans Blix med hänvisning till Kinas framväxt som en allt starkare aktör på den globala arenan.