Lindvall: Sverige vaskar vattenkraft när sol och vind tar över

Att de svenska vattenkraftsmagasinen är rekordfyllda för den här tidpunkten på året är något som vanliga elkonsumenter kan glädjas åt. Det i kombination med att den tyska och även svenska solelen nu slår på för fullt, med topping av en rejäl dos vindkraft, gör att förutsättningarna för riktigt låga elpriser, återkommande långt in på minussidan, är mycket goda.

Men man kan också vända på det och se det som ett stort företags- och samhällsekonomiskt slöseri att stora investeringar i kraftproduktion ger mycket dålig avkastning. Vill man bildsätta detta så kommer många vattenkraftägare i norra Sverige att tvingas spilla vatten via dammluckorna och inte leda det genom turbinerna i sommar. Det vill säga det som på Stureplanssvenska kallas för ”vaskning”.

Blivit värre

Men den låga lönsamheten för kraftproduktion i norra Sverige (elområde 1 och 2), är inte längre bara ett sommarfenomen. Situationen har förvärrats under en längre tid och lönsamheten verkar vara dålig även under vinterhalvåret.

För en lekman, inklusive en del kraftanalytiker som konsulterats för denna artikel, ser det ut som om lönsamheten tog ett extra stort kliv nedåt när Svenska Kraftnät (SvK) införde den ”flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden” i höstas. Då ökade prisskillnaderna mellan de svenska elområdena. Den el som producerades i de norra svenska, och även norska, elområdena har allt oftare blivit ”inlåst” med för säsongen mycket låga elpriser under den kalla och för elproducenter normalt lönsammaste perioden.

Inte avsiktligt

Det var inte så det var tänkt, den nya beräkningsmetoden hade kunnat öka det samlade elflödet i systemet med 20%. Samtidigt har den minskat transparensen i systemet där så kallade ”icke intuitiva flöden” inte är ovanliga, där el flödar från ett elområde med högre pris till ett annat med lägre pris.

Ett exempel från i vintras var att el flödade från elområde 2 till 3. Priset var 10 öre/kWh i elområde 2 men 60 öre/kWh i elområde 3. Ändå exporterades el från elområde 3 till Finland där priset endast var 15 öre/kWh.

Svenska Kraftnät vinner

Den institution som har tjänat mest på den nya modellen och de stora prisskillnaderna är Svenska Kraftnät. Prisutvecklingen har gett en rejäl skjuts åt myndighetens ”flaskhalsintäkter”, som utgörs av hela mellanskillnaden mellan elområdenas priser.

”Inlåsningen” har gjort att det tillrunna vattnet inte har kunnat utnyttjas fullt ut hos vattenkraftverken utan har samlats upp i kraftverksdammarna. Och det är inga små avvikelser. För elområde 2 är fyllnadsgraden i vattenkraftsmagasinen enligt den senaste statistiken nu uppe i 60% och bottnade på 50%, mot normala 10-15% vid den här tiden på året.

Överfulla magasin

För elområde 1 ligger den på 45%, mot normala 10%. Det är den högsta nivå som uppmätts sedan den samlade statistiken började föras i början av 60-talet. Skillnaden i fyllnadsgrad mot normalnivåerna motsvarar 10 Twh el, det vill säga årsproduktionen för en av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals.

Den höga fyllnadsgraden kan delvis förklaras av att tillrinningen under hösten var större än normalt och att vårfloden har kommit igång tidigare än vanligt i framför allt elområde 2. Det kan medföra att tillrinningen mattas av under resten av maj och juni. Men om man beaktar att tillrinningen under den perioden normalt ligger på runt 60% av den totala volymen i magasinen, så är sannolikheten stor att det blir storskalig ”vaskning” framöver.

Vind och vaskning

En annan viktig förklaring till att vattnet har samlats upp i magasinen och inte har använts för att producera el är den stora utbyggnaden av vindkraft, och då i synnerhet i elområde 2 och 1. Vindkraft är sedan i fjol den största svenska kraftkällan, mätt som installerad effekt, med totalt runt 17 GW, vilket kan jämföras med vattenkraften på 16,3 GW och kärnkraften på knappt 7 GW.

Drygt 60% av denna installerade effekt finns i elområde 1 och 2. Så när det blåser i norra delarna av landet så dras produktionen av vattenkraft ner, man kan spara på vatten. Och när det råder minuspriser, vilket oftare är fallet under sommaren så får man även ”vaska” genom att öppna dammluckorna då vattendomarna kräver att det finns ett minimiflöde i de reglerade vattendragen.

Nedlagd kärnkraft

En annan faktor som har minskat överföringskapaciteten från norr till söder är nedstängningen av de fyra kärnkraftsreaktorerna. Tumregeln är att om 1000 MW tas bort så halveras  överföringskapcatiteten. 1000 MW motsvarar i runda slängar vad var och en av de nedstängda Ringhals 1 och 2 tillförde. Just denna effekt var inget som fick särskilt mycket uppmärksamhet i samband med att reaktorerna stängdes ner.

De lönsamhetskalkyler som låg till grund för avvecklingarna gick ju till betydande del ut på att prispressen på el skulle minska och lönsamheten för inte minst vattenkraftstillgångarna i norr skulle öka, men med sämre överföringskapacitet så har det i stället blivit tvärtom.

En tredje faktor som sänker lönsamheten för kraftproduktionen i norr är de ”obalansavgifter” som SvK har infört, när en kraftproducent levererar mer el än vad som beräknats och sålts. Det drabbar i första hand vindkraften, men illustrerar den komplexitet och oförutsägbarhet som präglar vårt elsystem.

Per Lindvall är frilansskribent och krönikör i Affärsvärlden.