Inför millenieskiftet: Den stora kraschen

Det torde icke vara någon överdrift att säga att ingeniörKreuger är en finansman som f.n. mest sysselsätter världensuppmärksamhet. Detta intresse har säkerligen förstärkts desenaste dagarna genom den stora djärvhet, varmed under ensällsynt ogynnsam emissionskonjunktur en jätteoperation blivitinledd. Man förstår att Kreuger räknar med andra mått ellerannat folk. Det finns ingen finansiär som kan tävla med Kreugeri förmågan att vara hemma på alla penningmarknader och börsersamt i den väl planlagda mångsidigheten av intressen. Det kansynas obegripligt att en svensk finansman uppnått en sådanposition. Detta var en av Affärsvärldens kommentarer den 31 oktober 1929,precis en vecka efter det stora börsraset på Wall Street. AttIvar Kreuger i samma nummer infört en tidningsannons om nyttvärldsrekord för svenska tändstickor säger något om den fräckhetvarmed Ivar Kreuger mötte sitt livs största motgång. Iställetför att erkänna sig besegrad går han ännu hårdare till attack,och Affärsvärldens redaktör, Emil Fitger, är bara en av de mångatusen bedömare som inte kan syna hans kort.

Om själva börskrisen i New York skriver Affärsvärlden:Börskrisen i New York har utvecklats långt snabbare än manväntat ehuru man ju var beredd på att en smärtsam avveckling avspekulativa överdrifter var oundviklig. Icke minst harsistnämnda uppfattning kommit till uttryck i Affärsvärldensspalter sedan lång tid tillbaka. I torsdags och måndags övergickemellertid krisen till panik. De meddelanden som ingått till ossunder natten till onsdagen rörande New Yorks tisdagsbörsförstärka intrycket av en verklig katastrof. Affärsvärldensamerikanska aktieindex har stupat nedåt på ett sätt somsäkerligen aldrig förut något börsindex gjort.Den svarta torsdagen den 24 november 1929 kommer för alltid attstå i de ekonomiska historieböckerna. Fallande aktiekurserutlöste rena paniken. Mellan början av september och början avnovember gick industriaktieindex ner med 50 procent. Eftersommånga av aktiespararna och spekulanterna hade belånat sinaaktier till höga räntor, var katastrofen ett faktum. Kraschenblev snart depression med fallande produktion, fallande priseroch minskad handel. Via handelsrestriktioner spred sigkonjunkturnedgången till Europa och andra delar av världen,vilket i sin tur ledde till att guldmyntfoten fick överges 1931.Det var först 1932-33 som Wall Street hämtade sig igen. ISverige, däremot, som klarade börskraschen 1929 hyggligt, skulleKreuger-kraschen först 2 1/2 år senare leda till en lång stiltjepå börsen. Förhistorien till den stora kraschen börjar redan 1918 med denförsta efterkrigsboomen, som följdes av en kort kris 1920-22. IUSA kom sedan en stark känsla av optimism. Ekonomin växte, folkmärkte standardstegringarna. Nu skulle välfärden stiga litegrand varje år. Även i andra länder var människor optimistiska.I London steg aktiekurserna trefalt mellan 1922 och 1929. Raderav företag introducerades på börsen, och pengar sökte sig överAtlanten till Wall Street och från marknaden i USA över tillEuropa.

En sänkning av räntorna 1927 hjälpte till att få fart påspekulationen. Politikerna blåste under med att försäkra att degoda tiderna skulle hålla i sig länge till. Men i början avseptember toppade marknaden, och några veckor senare kollapsadefinansmannen Clarence Hatrys finansimperium.Investmentbolagen kunde låna pengar för att köpa aktier, och denhöga belåningen gjorde att vinsterna kunde bli mycket stora i enuppgående marknad på samma sätt som förlusterna kunde bliväldiga i en nedåtgående.Den här hävstångseffekten och det faktum att ett investmentbolagspred riskerna över många bolag var lockande för den vanligaspararen. Banker, mäklarhus och andra professionella på WallStreet var med i karusellen. Det tycktes som om bolagen var enidiotsäker väg till förmögenhet. Hela världen sände pengar tillAmerika för att få vara med.Den Svarta TorsdagenMinikraschen inträffade den 24 oktober. Det var signalen föralla lånepyramider att börja lösa upp sig. Bankmän och politikergick in för att försöka hejda processen, men det var för sent.Den 29 oktober kom säljpressen tillbaka med fruktansvärd kraft.Det är den här dagen som kallas för Svarta Torsdagen.Investmentbolagen hade inte bara stora lån, de hade ocksåinvesterat tungt i varandra, vilket framgick när dominobrickornabörjade falla en efter en. Goldman, Sachs Trading Corporation,Chenandoah och allt vad det hette, alla föll. Ett närmastotroligt stort antal investerare och finansmän drogs med ifallet. En som drogs med var också den svenske finansmannen IvarKreuger, det vet vi med historiens facit i hand. Men han speladeett så fräckt spel att nästan alla bedömare, däriblandAffärsvärlden, trodde att han skulle kunna klara sig.

BILDTEXT: Tusentals förtvivlade aktiesparare samlades på Wall Street.Ridande poliser försökte förgäves få styr på de vrålandemänniskomassorna.