Inför millennieskiftet: Monopol!

Exportindustrien som tävlar med större eller mindre delen avhela världen har svårare än hemmaindustrien att söka skydd bakomkarteller och monopol. Vi befinner oss av allt att döma i enstark omvandlingsprocess, vars slutmål ingen kan begära att nufastställa, då allt på detta område ännu är så relativt nytt.Man tänker sig möjligheten av att undan för undan vissaverksamhetsgrenar så att säga avkopplas från utvecklingen och fåsina förhållanden, sitt produktionsomfång och sin räntabilitetfastlåsta, under det att utvecklingen på andra områden fortgårmed oförminskad konkurrens och tävlan.

Idel karteller

Affärsvärldens ledarskribent uttrycker oro över den tendens tillkartellisering som finns i svenskt näringsliv, bl.a. inomgrosshandeln, där kolhandlare och stålgrossister sänker ochhöjer priserna under samarbete. Likadant är det med den industrisom riktar sig mot hemmamarknaden.Den svenska konsumentproduktindustrin blev aldrig riktigt utsattför konkurrens. Det förekom stora företagssammanslagningar ochvägen till monopol var kort. Gummiindustrin t.ex. expanderadekraftigt. År 1911 bildade landets fyra gummifabriker en pris-och produktionskartell, där både priserna och storleken påproduktionen reglerades, och företagen arbetade i skydd av entull. Under perioden fram till mellan 1915 och 1924 hade den härkartellen en vinst på 42 miljoner kronor. Kooperativa Förbundetattackerade den här kartellen.

Gummikungen

Det var en hamningenjör från Esbjerg i Danmark, Johan Dunker,som byggde ut Helsingborgs hamn på 1870-talet, och det var hansom fick idén att bygga en svensk fabrik för tillverkning avgaloscher. En av de första tjänstemännen i företaget blev ungesonen Henry, som lyckades få tag i de ryska konkurrenternastillverkningshemligheter. Han blev gummikung i Sverige och komatt vara så lång tid framöver i skydd av oligopolet.Jordbruksprodukterna mjöl och socker förädlades under regleradeformer. Kvarnföreningen började 1914, och först 1922 lyckadesKooperativa Förbundet komma in med kvarnen Tre Kronor och störaspelet. Sockerindustrin hade en lugnare utveckling under kriget,eftersom man hade stora lager i inledningsskedet. Eftersompriserna på betor och socker inte höjdes i samma takt som andralivsmedelspriser, fick näringen goodwill. Det var första gångensom allmänheten inte klagade över sockernäringen, ochstatsmakterna satte press på Sockerbolaget som tvingade framstora rationaliseringar. Fram till 1930 ökade produktionen med60 procent, trots att antalet anställda minskade med entredjedel.

Sprittrusten

De många spritförädlingsfabrikerna bildade, efter att ha krigati olika konstellationer Reymersholms Gamla Spritförädlings AB1910, sprittrusten kallad. 1917 köptes Reymersholms ut av statenoch statliga AB Vin- & Spritcentralen bildades under applåderfrån nykterhetsintressena.Samtidigt började politiska krafter komma in idistributionsledet. Vinhandeln fick sämre villkor och Stockholmssystembolag övertog 1916 vin- och spritdrycksfirman J. D.Grönstedt, och ett stort antal vinhandlare köptes därefter upp.Systembolagen fick från 1919 ensamrätt.Det svenska tobaksmonopolet bildades 1915. Det fanns etthundratal småfabriker vid seklets början. Det tog lång tid attgenomföra monopolet, och en del av fabrikerna bildade entobakstrust under tiden.Jordbrukarnas svar på konsumentkooperationen blevlandsbygdskooperationen, och de båda kooperationerna kommer såsmåningom att bidra till oligopol- och monopolstrukturen iSverige. Affärsvärlden gör alltså rätt i att oroa sig.

BILDTEXT: J.D. Grönstedts firma hamnade i statliga händer 1916.