Jackpot i Skandia

Vinstdelning ersätter i allt högre grad löneökningar. Som påSkandia, där hundratals anställda nu får 100.000 kronor var.Trots att allt fler företag och offentliga arbetsgivare måstehojta högt för att få tag i personal, väntas lönerna i år baraöka med fyra procent. Hur går den ekvationen ihop? En viktigförklaring är att många företag, särskilt i tillväxtbranscherna,belönar sina anställda på andra sätt. Bonus, optioner ochvinstdelningsprogram ger i åtskilliga fall mycket mer pengar ände lönepåslag, som facket eller den anställde själv förhandlarfram. Förutom tillväxtföretagen har praktiskt taget alla detunga börsbolagen sådana program.

I USA är företeelsen än mer utbredd (här handlar det i stortsett enbart om optioner). Företagen är så generösa att BartonBiggs, strategichef på mäklarfirman Morgan Stanley Dean Witter,beräknar att de amerikanska börsbolagens vinster skulle varahela 10 procent lägre om ersättningarna i form av optionerkostnadsfördes som lön.

I Sverige är vinstdelningssystem vanliga i IT- ochtelekombranscherna, där det gäller att locka till sig ochbehålla tekniker och andra experter som det råder stor brist på.Optionsprogram och bonussystem förekommer också på chefsnivåöverallt i näringslivet. Bonussystemen blir antagligen än merspridda på grund av två nyheter. Dels innebär en ny lag somträdde i kraft den 1 juli att skatt betalas först när optioneneller förmånen utnyttjas; dels har regeringsrätten slagit fastatt vinster från syntetiska optioner ska beskattas som inkomstav kapital och inte som lön (se även artikel på sid 37). Det äremellertid få storföretag som delar ut riktigt stora summor tillhela personalen. Det mest kända exemplet är Handelsbankensvinstandelsstiftelse Oktogonen, som gör att många av bankenstrotjänare kan pensionera sig som miljonärer (pengarna får tasut först vid 60 års ålder). Detta beror inte minst på attstiftelsekapitalet är intimt förknippat med Handelsbanksaktien,som ju gått utmärkt under 1990-talet.

NÄSTAN OKÄNDSkandias motsvarighet Skandianen är däremot nästan okänd. Det ärmärkligt eftersom Skandianen är det mest lukrativavinstdelningssystemet bland storföretagen för de anställda. IOktogonen placeras kapitalet under inlåsningstiden huvudsakligeni det egna bolagets aktier. I Skandianen sätts alla pengar iSkandiaaktien. Även i andra avseenden är Skandianen ett rakaresystem. Det är inte, som Oktogonen, avhängigt av bolagetslönsamhet i förhållande till konkurrenterna, utan baseras heltenkelt på om koncernen klarat vissa lönsamhetsmått. Under 12 avde senaste 17 åren har Skandia satt av pengar till stiftelsen,som i fjol ägde drygt en procent av aktiestocken.

I höst kommer en riktig jackpot i Skandiapersonalens ägo. De somvarit anställda sedan 1993 (pengarna är låsta i fem år) får dåut brutto cirka 100.000 kronor. Enligt ekonomidirektör Ulf Spångvar fondvärdet per anställd 60.000 kronor vid årsskiftet. Sedandess har Skandiaaktien klättrat ungefär 50 procent.Uppskattningsvis blir det ett tusental Skandiaanställda i Nordensom får den välkomna presenten.

1993 var ett mycket bra år för Skandia medan 1994 var betydligtsämre, på grund av stora värdefall på obligationsportföljen.Även 1996 var svagt, på grund av den förlustbringandeavvecklingen av återförsäkringarna i USA medan 1997 och 1998varit utmärkta. Därför kommer värdestegringen i Skandianen attvariera en del under kommande år. Den spektakulärakursutvecklingen gör dock att Skandiapersonalen antagligen kanräkna med skördetid även under kommande år.