Jan Wifstrand: Baksmällan efter Öresundsbron

Hur går det nu med bron?

Sedan ett par år tillbaka är detta den vanligaste fråga en Stockholmare ställer, bara som för att hitta den första repliken, i en konversation med en skåning.

Fram till slutet av sommaren var det helt OK att svara:

“Tack, bra.”

Numera är svaret tyvärr:

“Hmm, ganska dåligt.”

I nyhetsbrevet www.rapidus.se, som jag ger ut tillsammans med ett par kompanjoner, började vi varna för brobaksmällan långt innan den nya förbindelsen mellan Sverige och Danmark hade öppnat. Debatten behövde sansas en aning när euforiska politiker och regionala PR-makare lyriskt talade om den nära förestående tid då vi skåningar och danskar skulle bli som ett enda stort mysfolk tillsammans.

Skälen var två:

1) Vem som helst kunde räkna ut att biltrafiken skulle hämmas av ett enkelbiljettpris på hela 255 kronor.

2) Den som vet något om Danmark vet också att intresset och kunskapen om den östra grannen (”där börjar Asien”) är minimala. Åtskilliga själlänningar har aldrig ens varit i Skåne. Sådant ointresse förändras inte på nolltid.

Nu är vi där. Brobaksmällan värker rejält.

Antalet överfarter med lastbilar och personbilar sjunker och oktober kan få bron att framstå som närmast övergiven, nu när semesteråkandet är över och julhandeln är långt borta. Danska medier rapporterar lika litet som vanligt om grannlandet. Om det finns en ökning inskränker det sig oftast till att en krogrecensent dragit över sundet, testat något nytt ställe och sedan stavat fel till namnet. Skånes stjärnor i näringslivet – de blir fler och fler faktiskt – har klippkort till Stockholm, inte till Köpenhamn, och när något danskt IT-företag ska söka samarbetspartners som kan någonting åker de till Stanford, inte till det närliggande, explosivt växande Ideon i Lund, vilket de aldrig hört talas om.

Ja, men något händer väl ändå?

Visst, men det går långsamt, mycket långsamt. Det tar ofantlig tid för näringslivsfolk och andra att lära sig att skatter, pensionsregler, bostadsreglementen, eller vad det nu kan vara skiljer sig rejält åt och att harmoniseringskommittéer av olika slag hittills mest varit umgängesklubbar.

Nu har Øresundsbro Konsortiet (jo, de har ofattbart nog bestämt sig för att det ska skrivas på detta underliga sätt) plötsligt, som en omvändelse under galgen, bestämt sig för att satsa på rabatter fram till nyår. Priset för bilar ska bara vara 140 kronor, fast det är högst tillfälligt. Till nyår ska det minsann bli dyrt igen, lovas det.

Skälet till att något tillfälligt måste göras sägs vara att ”man inte nått ut med sitt budskap”, som misslyckade politiker brukar säga när de efter 546 TV-framträdanden upptäcker att väljarna vänt dem ryggen.

Då ska ni veta att mångmiljonbelopp spillts på imbecill reklam, där en av de lysande idéerna var att köpa helsidor i pressen för att visa upp en teckning där det sprang en massa älgar på Kongens Nytorv i Köpenhamn. Intelligent, eller hur?

Nu har den marknadschefen slutat och priserna har börjat sänkas, förlåt, rabatteras var det, ja. Ska bli spännande att se vem som får förtroendet att sprätta iväg reklammiljonerna den här gången.

Till dess går vi i bakrus ytterligare en stund här i Skåne. Men ni kan ju alltid titta ner någon gång och fråga:

– Hur går det nu med bron?