Klarar du av börsfrossan?

I börsnedgången de senaste två åren har vissa sålt i panik, andra placerare har blivit blasé och lämnat sina placeringar vind för våg och en tredje grupp vägrar hårdnackat att ta en förlust. Ingetdera är ett speciellt rationellt beteende.

Många mindre placerare känner sig säkert lurade och har lärt sig en dyrbar läxa att aktier inte är en säker placeringsform. Men de borde inte vara så förvånade. Varken den makalösa uppgången 1999 och 2000 eller den långsamt pinande nedgången är några rekord för dem som beaktar hela den svenska börshistorien sedan början av 1900-talet.

Det hade hänt dessförinnan och kommer att hända igen.

Den som vill vara med i aktieleken bör som alltid fråga sig om de verkligen tål den. Ett sätt att ta reda på det är via en tvåstegsraket där du först ställer dig frågan hur mycket du kan tänka dig att förlora om allt går käpprätt åt skogen. Är det 10, 20 eller 30 procent av kapitalet och på vilken sikt. Så svara på följande.

Så här mycket kan jag tänka mig att förlora om det går alldeles åt pipan? Kan det bli värre vill jag inte vara med alls. a)…procent på en månads sikt b)…procent på ett års sikt c)…procent per år på fem års sikt d)…procent per år på tio års sikt

I steg två jämför du med de sämsta utfallen någonsin på börsen. I tabellen ovan finns de allra sämsta börserna för olika placeringshorisonter sedan 1919. Klarar du inte av en förlust i rekordklass bör du nog kasta in handduken.

Av tabellen framgår också att risken för att förlora pengar minskar ju längre placeringshorisonten är. En trettioårsplacering har som sämst fallit med knappt två procent. Eftersom utdelning inte ingår behöver den som vill placera på 20 och 30 år inte kalkylera med att gå back i alla fall.

Har du väl klarat dig över första hindret är det inte säkert att du verkligen klarar av att hantera en förlust om de uppstår på riktigt. Känslor förstör självkontrollen. Ett rationalitetstest är en bra utgångspunkt för att bedöma detta. Klarar du testet nedan har du stor sannolikhet att lyckas bra på börsen. Lycka till.

Rationalitetstest Tänk under en halvminut på hur många saker som skulle kunna få dig att må bättre idag. Tänk lika länge på hur många saker som skulle få dig att må sämre. a)Du kommer på fler positiva än negativa saker. b)Du kommer på lika många av vardera slaget. c)De negativa sakerna överväger.

Människan är en njutningsmaskin. De flesta är inte nöjda med läget och svarar alternativ c. Människan är mer känslig för negativ stimuli än positiv och ser därför hellre problemen än möjligheterna. Så även på börsen. Det rationella alternativet är b.

Du är actionhjälten Steven Segal för ett ögonblick. En by med 600 invånare står i brand. Vad gör du? a)Räddar 200 personer säkert. b)Chansar. Vid ett försök av tre räddar du samtliga. Risken att misslyckas helt och alla omkommer är två på tre.

På temat vi hatar att förlora så står de flesta inte ut med att se 400 personer dö och väljer därför alternativ b. Då spelar det ingen roll att utfallet har samma sannolikhet som a och är osäkrare. Samma sak på börsen. Alternativ a är det rationella valet.

Du har masat dig till Dramaten för att se en festlig Norénpjäs. Del 1: Du upptäcker att biljetten du förra veckan köpte för 400 kronor är borta. Vad gör du? a)Köper en ny. b)Går hem och surar.

Del 2: Du har beställt en biljett, men upptäcker att du har 400 kronor mindre i plånboken än vad du trodde. Vad gör du? c)Går till bankomaten, hämtar ut 400 kronor och köper en biljett. d)Går hem och surar.

De flesta väljer b och c. Skillnaden är inte rationell. Forskarna förklarar det med att vi har olika mentala konton och därför misslyckas att se helheten. Den som redan köpt sin biljett har redan belastat teaterkontot.

I alternativ c ses de 400 förlorade kronorna som vilken kostnad som helst, något som är betydligt lättare att ersätta. På samma sätt kan aktieförlustkontot vara fullt just nu även om börsen kan komma att bjuda på en härlig föreställning framöver.