Konjunktur: Bäckström passar

Under den senaste veckan har det kommit ännu fler signaler som talar för att riksbanken håller reporäntan oförändrad på 3,75 procent till i höst. Riksbankens direktion, som beslutar om reporäntan, håller nästa penningpolitiska möte den 7 juni och innan dess lär det knappast komma någon ny information som skulle kunna få dem att ändra sig. Protokollet från mötet den 4 maj, som släpptes i förra veckan, visar att det bara var en av sex, Eva Srejber, som anser att räntorna bör höjas nu.

Och sedan dess har det inte hänt något som bör ha fått riksbanksdirektörerna att ändra sig. Tvärtom har det kommit nya signaler om fortsatt låg inflation och låga inflationsförväntningar. Producentpriserna sjönk i april och har ökat med drygt tre procent under de senaste året. Det är en viss nedgång från toppen i början av året, i mars låg ökningstakten på drygt fyra procent.

Det finns visserligen en risk att priserna, både konsument- och producentpriser, stiger litet grand i maj igen. Nedgången i april beror nämligen delvis på att oljepriserna då föll kraftigt. Nedgången blev dock tillfällig och i maj har priserna dragit i väg uppåt igen. Nu ligger oljepriset på 30 dollar per fat, en uppgång med femtio procent från botten i april och en fördubbling sedan i maj förra året.

Höga oljepriser inget hot

Men trots att oljepriset har stigit under de senaste ett och ett halvt åren finns det fortfarande inga tecken på att oljeprisuppgången har börjat sprida sig till andra områden. Inflationen enligt det så kallade UNDINHX (konsumentpriserna korrigerade för räntekostnader, ändrade indirekta skatter och subventioner och importpriser) har till och med fallit under det senaste året. I april hade UNDINHX bara stigit med 0,8 procent sedan i april förra året. Därför är de höga oljepriserna knappast något skäl för riksbanken att höja räntan redan nästa vecka.

Inflationsförväntningarna ligger också kvar på beskedliga nivåer. Förtroendet för att både inflation och löneökningar ska hålla sig i schack är fortfarande mycket stort. På längre sikt ligger förväntningarna dock strax över två procent. De som har högst inflationsförväntningar är inköpschefer inom handel och industri och de tror att inflationen ligger på 2,4 procent om fem år. På ett och två års sikt tror samtliga tillfrågade grupper (penningmarknadsaktörer, arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och inköpschefer inom handel och tillverkningsindustri) utom inköpscheferna inom industrin att inflationen ska ligga på nästan exakt två procent.

Löneökningarna väntas också ligga helt inom de samhällsekonomiska ramarna på knappt 3,5 procent per år under de närmaste fem åren.

Med tanke på hur mycket riksbanken har missat inflationsmålet under de senaste åren är det nästan märkligt att förtroendet fortfarande är så stort. Visserligen har inflationen legat under målet under de senaste åren. Riksbanken har gett intryck av att vara mer rädd för att inflationen skulle bli högre än att den skulle bli lägre än väntat. Men risken finns att dessa felbedömningar nu har fått riksbanken att svänga för långt åt andra hållet. Även om inflationen fortfarande är låg är det uppenbart att risken för högre inflation på några års sikt nu är större än att den ännu en gång visar sig alldeles för låg.