Konjunktur: Den osäkra euron

Det går bättre för euron men det går absolut inte att dra slutsatsen att euron nu har påbörjat en mer varaktig förstärkning. För ett par veckor sedan bottnade euron på 0,83 dollar och i måndags låg den på 0,86 euro per dollar. Det är en ganska rejäl förstärkning med nära fyra procent. Men sett i ett längre perspektiv ligger euron fortfarande på en hopplöst låg nivå.

Och det har krävts en hel del för att få till denna förstärkning. Svag amerikansk statistik, interventioner och Saddam Husseins utspel om att prissätta olja i euro har hjälpt till att lyfta euron.

Mer krävs

Mikael Edler, valutachef på Swedbank Markets, menar dock att det krävs mycket mer för att euron ska fortsätta uppåt även på längre sikt. Det måste komma fler tecken på en tydlig försvagning av den amerikanska konjunkturen. Dessutom måste det komma tecken på att kapitalflödena går till Europa i stället för till USA. Swedbanks huvudscenario är fortfarande att dollarn förblir stark på något halvårs sikt.

Robert Bergqvist, chefsanalytiker på SEB:s tradingavdelning, tror inte heller att de senaste veckornas uppgång är början på en ny trend. Han menar att osäkerheten om när euron ska vända uppåt på allvar har ökat under den senaste tiden. Det har visserligen kommit en del svaghetstecken från USA, men det finns signaler om att även den europeiska konjunkturen håller på att försvagas. Ännu så länge finns det inga konkreta tecken på att tillväxtgapet mellan USA och Emu-länderna håller på att slutas.

Motverkar sitt syfte

Han menar också att de senaste interventionerna till och med kan bli kontraproduktiva. I förra veckans och måndagens interventioner har Emu-länderna agerat på egen hand. Varken USA eller Japan har varit med och stöttat euron. Det tyder på att den europeiska centralbanken, ECB, inte har så stort internationellt stöd som den säger. Risken finns att interventionerna därför ses som ett tecken på svaghet och ytterligare bidrar till att öka misstron mot euron.

I efterhand ser interventionen tidigare i höstas, i september, också ganska misslyckad ut. Det resulterade bara i ett litet hack uppåt i en kurva som var stadigt på väg utför.

Iraks effekt

Handelsbankens ekonomer har länge gått mot strömmen och förutspått att euron skulle ligga kvar på låga nivåer. De har om något stärkts i den uppfattningen. Mats Kinnwall, ekonom på Handelsbanken, framhåller att den amerikanska ekonomin fortfarande ser stark ut. Vid sidan av de svaga signalerna visar stark orderingång och stigande löneökningar att det fortfarande finns risk för överhettning med stigande inflation. Därför är det enligt Mats Kinnwall troligare att nästa ränteförändring blir en höjning än en sänkning. Det talar för en fortsatt stark dollar.

Att Saddam Husseins utspel skulle få någon betydelse på längre sikt är det knappast någon som tror, även om det fick en tillfällig effekt på eurokursen. Att Irak börjar ta betalt för sin olja i euro i stället för i dollar gör ingen större skillnad. Det handlar helt enkelt om alldeles för små volymer jämfört med de belopp som handlas på valutamarknaden.

Vad har de senaste veckornas händelser på valutamarknaderna betytt för Sverige? Mot den svenska kronan har euron nästan inte rört sig alls. Tecknen på en svagare USA-konjunktur tycks däremot ha fått effekt på dollarkursen. I måndags eftermiddags kostade en dollar ungefär 10,00 kronor, en nedgång från nästan 10,30 för ett par veckor sedan. TCW-index, där alla de viktigaste valutorna ingår, har dock hållit sig ganska stabilt på omkring 128 under de senaste veckorna.