Konsumtion bromsar skattesänkningar

Den grundlägggande orsaken till att regeringen inte vågar sänkaskatterna nämnvärt under de närmaste åren är risken föröverhettning och inflation. Regeringen kan inte genomföraåtgärder som ökar hushållens köpkraft utöver de storareallönehöjningar som ändå sker under några år.Enligt konjunkturinstitutets prognos kommer den privatakonsumtionen under femårsperioden 1998-2002 att öka med 15procent, vilket är bara drygt en procentenhet mindre än denkonsumtionsökning under fem år på 1980-talet som innebar envåldsam överhettning och som var själva grunden till den svårakrisen på 1990-talet.I KI:s siffror inkluderas skattesänkningar på sammanlagt drygt30 miljarder åren 2001 och 2002. De är inlagda i kalkylen som enföljd av att budgetöverskottet bestämts till 2,5 procent av BNP,varken mer eller mindre.Det tycks vara något sådant som finansminister Erik Åsbrink kantänka sig. Men redan detta kan alltså leda till alltför starkkonsumtionsökning. Om regeringen i dag beslöt om en snabbskattesänkning kunde den tvingas till en ny åtstramning redanföre valet år 2002, vilket skulle vara katastrofalt både för detsocialdemokratiska partiet och för den långsiktiga tillväxten.

Taktisk tidpunkt

Regeringens taktik tycks i stället vara att den skjuter uppskattesänkningen till slutet av valperioden. Då blir den inteheller beroende av stöd från v och mp, utan kan genomföra enskattereform som gillas också av tjänstemännen och som kan fåpositiv effekt på tillväxten. Med en skattesänkning först år2001 ökar utsikterna dessutom till låga löneavtal när denuvarande treårsavtalen går ut detta år.Formellt hänvisar regeringen till att budgetmålen måste infriasinnan skatterna kan sänkas. Det är ett argument som går hem hosväljarna. Säkert är det bra med en handgriplig norm, särskiltnär valet närmar sig. Men egentligen är det rent stolleri.Skälet till att man stramar åt, fastän arbetslösheten är hög,måste vara rädsla för att inflationen ska ta fart om manstimulerar ekonomin med skattesänkningar, eller för den delenmed ytterligare utgiftshöjningar. Att gränsen satts just vid ettöverskott på 2,5 procent är godtyckligt. Regeringen säger förövrigt uttryckligen i budgetpropositionen att kraven påöverskott ska skärpas om tillväxten blir högre än väntat.Visst ligger det något i att det kan få psykologiska verkningarom regeringen spräcker sina egna uppsatta mål. Men varförskärpte man då budgetmålet bara för några månader sedan? Sverigehar desssutom mycket starkare budgetläge än de flesta andraEU-länder och kommer inom några år inte längre att ha någonnettoskuld.

Stigande reallöner något nytt

Ett viktigt skäl till att hushållens konsumtion började öka såstarkt i fjol är stora reallönehöjningar, vilket i hög grad ären följd av att inflationen blivit oväntat låg. I praktiken harstark konkurrens om ett vikande kundunderlag tvingat handelntill lägre marginaler än normalt – vilket kan leda till en rekylnär kapaciteten fylls ut.De stora löneökningarna efter skatt innebär faktiskt något nytti Sverige. Under 1980-talet steg reallönerna inte alls. I självaverket var reallönerna lägre 1990 än 1976 för både arbetare ochtjänstemän, enligt SAF:s statistik. Ett skäl till attreallöneökningarna varit svaga i Sverige är att skattekvotenstadigt stigit under flera decennier. När de offentligautgifterna nu ökar långsammare än BNP, vilket väntas ske underlång tid framöver, ökar på motsvarande sätt utrymmet förreallönehöjningar och privat konsumtion.

Nödvändiga skattesänkningar

Det blir därför i praktiken nödvändigt att sänka skatternaframöver. Problemet är alltså att skattesänkningar inte börinnebära en stimulans av den inhemska konsumtionen i ett lägenär denna ändå ökar starkt. Samtidigt kan regeringen intemotverka stimulanseffekten genom att skära ned de offentligautgifterna. Vänsterpartiet och en hel del socialdemokrater villi stället öka utgifterna utöver taket.Regeringen kan inte heller enbart sänka kapitalskatten ellerskatter som främst stimulerar företagsamhet och investeringar.Den är tvingad att gynna främst låginkomsttagarna, vilket ökarrisken för överhettning.

BILDTEXT: Kanske bekymrar sig Erik Åsbrink över en föreståendeöverhettning.

Hushållens konsumtion väntas öka stabilt under en följd av år.Reallönehöjningarna är nu betydligt större än på 1980-talet, dåkonsumtionsökningen främst var en följd av fallande sparkvot.