Kopian som slår originalet

Satsade du kapital i världens tio största läkemedelsjättar vid nyår har du kunnat hålla dig för skratt. En sådan portfölj har ökat i värde med 5 procent i år, för den som räknar i dollar. I kronor är utvecklingen sämre. Ett exempel är Astra Zeneca, vars aktie har stigit 12 procent mätt i dollar men bara 3 procent på börsen i Stockholm i år. Annat är det för den som i stället köpte aktier i de tio största kopiatörerna i branschen. Det största bolaget är israeliska Teva med en årlig försäljning på 100 miljarder kronor och ett börsvärde på 300 miljarder. För den som har köpt dessa papper har portföljen ökat med i snitt 58 procent.

Och har man satsat på läkemedelsplagiatens förlovade land, Indien, är avkastningen ännu mycket större. Här är kursutvecklingen för de tio största företagen 111 procent.

Tillfälligheter under ett slump- och hausseartat börsår?

Troligen inte. På fem års sikt är resultatet detsamma och en rad faktorer talar för att tillverkare av läkemedelskopior kommer att utvecklas bättre än mer namnkunniga konkurrenter de närmaste åren. Läkemedelsföretaget Stada, ett noterat tyskt generikabolag, bedömer att marknaden för generika växer med så mycket som 10 procent årligen till 2012, vilket skulle betyda att den årliga försäljningen då når 200 miljarder dollar. Läkemedelsbranschen som helhet växer, enligt branschbevakaren IMS Health, med 5-6 procent årligen och når cirka 850 miljarder dollar samma år.

Andra argument för att den snabbare försäljningsökningstakten för generika ska hålla i sig är:

* Fram till 2012 löper patentskydd ut för läkemedel med en årlig försäljning på 170 miljarder dollar, motsvarande en femtedel av den årliga försäljningen i världen.

* Acceptansen för kopior ökar i väst, när nya mediciner blir dyrare och befolkningen allt äldre och mer vårdkrävande.

* Apoteksreformer pågår i en rad västländer där myndigheter och försäkringsbolag i första hand betalar för de billigaste medicinerna.

* Tillväxtmarknader i Asien och Sydamerika som efterfrågar billigare mediciner, ökar i snabbare takt än läkemedelsmarknaden som helhet.

* I särfallet Japan, världens näst största marknad för medicin, är kopiemedicinen nästan inte införd. Landet har en ambition att fördubbla andelen recept där generika skrivs ut till 30 procent till 2012. I USA är samma siffra 67 procent (2007).

* Konsolidering i branschen göder uppköp och offentliga bud.

Den sista punkten har i hög grad drivit upp kurserna under det senaste året. För samtidigt som de traditionella läkemedelsbolagen har förvärvat varandra, som affären på 400 miljarder kronor i januari mellan världsettan Pfizer och Wyeth, har flera av de största kopiatörerna köpts upp de senaste åren.

Ett exempel är amerikanska Barr, som köptes av världsettan Teva för cirka 60 miljarder kronor förra året. Teva lade strax dessförinnan under sig Cogenesys och spanska Bentley i ett par affärer värda 5 miljarder kronor.

Indiens största tillverkare, Ranbaxy Labs, köptes upp till två tredjedelar av japanska Daiichi-Sankyo för 35 miljarder kronor förra sommaren. Indierna hade i sin tur dammsugit marknaden och under två och ett halvt år köpt sju olika företag, bland dem det rumänska Terapia. Världstrean, amerikanska Mylan, köpte under 2008 det tyska Merck KGA:s (som inte ska blandas samman med amerikanska Merck) generikadivision för 50 miljarder kronor.

Schweiz-baserade Novartis, ett traditionellt forskningsbaserat läkemedelsbolag, har till och med tagit steget fullt ut och skapat en egen division, Sandoz, med inriktning mot generikamediciner som under 2005 tog över tyska Hexal och amerikanska Eon Labs. Sandoz är tvåa i världen.

En lång rad generikaföretag ägs privat, som det största kanadensiska bolaget, Apotex, med cirka 7 000 anställda, eller det största nordiska bolaget, isländska Actavis, kontrollerat av den på senare tid hårt kritiserade Londonboende Thor Björgólfsson. Actavis har en årlig försäljning på 16 miljarder kronor och 11 000 anställda runt om i världen efter att för fyra år sedan ha köpt USA-kokurrenten Amide Pharmaceutical för cirka 4 miljarder kronor. De många uppköpen ger en vink om vilka priser som säljarna kan räkna med om buden börjar hagla igen.

Daiichi Sankyo betalade 4,7 gånger Ranbaxys årliga försäljning i fjolårsaffären. Mylan betalade 2,7 gånger försäljningen vid köpet av Mercks generikadivision och Teva betalade 3,1 gånger försäljningen vid förvärvet av Barr. Brittiska Arrow blev uppköpta i juni 2009 och slogs ihop med ett amerikanskt generikabolag, Watson. Affären värderades till 1,75 miljarder dollar, vilket är 2,7 gånger den årliga försäljningen. Då framstår inte minst amerikanska bolag som Mylan, Watson och Perrigo som billiga (se tabell här intill).

– Det har varit flera sammanslagningar de senaste fem åren. Fler aktörer kommer att köpas upp eller slås samman. Tyska Ratiopharm är nog närmast på tur, säger Kenneth Nyblom, vd vid branschföreningen för generiska läkemedel.

Hur står sig generikabolagen på medicinmarknaden framöver då?

– De blir mer och mer aggressiva, säger Simon Friend, Londonbaserad läkemedelsstrateg hos konsultfirman Price Waterhouse Coopers till Affärsvärlden och pekar på att bolagen utmanar patentskydden allt tidigare:

– Man börjar sälja generika redan från det att originalläkemedlen lanseras, säger Simon Friend som konstaterar att kostnaderna för de juridiska processer som följer är en del av ett affärsmässigt övervägande.

I Sverige finns inga stora generikabolag. Ett av de halvstora är Biophausia, noterat på börsen. Aktien har klättrat 58 procent i år.

Ett annat är nystartade Bluefish där före detta läkemedelsanalytikern Susanna Urdmark, nu är finanschef. Bolaget har en försäljning på 40 miljoner kronor i årstakt och hon ser stor potential inte minst i Östeuropa, i länder där märkesbolagen valt att inte lansera sina produkter:

– Där kan också generikabolag bygga sig en marknad, säger hon.