Kronan stärks mot euron

De svenska obligationsräntorna har avslutat måndagen vid i stort sett oförändrade nivåer, i linje med motsvarigheterna i Tyskland. Tidigare hade en viss uppåtpress noterats för de europeiska och amerikanska räntorna, då riskaptiten tilltagit i kölvattnet av skarpt stigande oljepriser - trots nedslående preliminära inköpschefsindex.

Kronan har stärkts en del mot euron men försvagats mot dollarn som har gått starkt under dagen och som i skrivande stund noteras vid den starkaste nivån mot euron sedan i början av februari. Ett oväntat svagt preliminärt inköpschefsindex från Markit gav inget större gensvar i dollarkursen.

Indexet sjönk till 51,0 i februari, vilket kan jämföras med föregående månads definitiva nivå om 52,4 och väntade 52,3.

”De amerikanska fabrikerna rapporterar de värsta verksamhetsförhållandena på över tre år. Varje indikator från det preliminära utfallet, från produktion, orderböcker, export till sysselsättning, lager och priser, är en varningslampa för hälsan i tillverkningsekonomin”, kommenterade Markits chefsekonom Chris Williamson.

Index över produktion och orderböcker växte i en av de långsammaste takterna sedan sent i 2012 – ”då exporten faller i linje med en försvagad global efterfrågan och stark dollar. Nyanställningarna har försvagats som ett resultat”, tillade Williamson, som tror att företagen kan komma att bli tvungna att varsla och sänka produktionen om inte efterfrågan återhämtar sig.

”Även om vi föredrar ISM-indexet som en indikator för tillverkningsaktiviteten bekräftar dagens data från Markit att den amerikanska tillverkningssektorn fortsatt är i ett trögt tillstånd”, kommenterade Barclays.

Riksbankens protokoll från februari-mötet var något hökaktigare än väntat, enligt bedömare. Tröskeln för fler sänkningar av reporäntan har höjts, uppger Swedbank.

Torbjörn Isaksson, analyschef på Nordea, anser också att protokollet hade en mer hökaktig ton än väntat eftersom samtliga ledamöter uttryckte tveksamhet för att sänka räntorna ytterligare, trots en skarp nedrevidering av inflationsprognosen.

Vid mötet sänktes reporäntan till -0,50 procent av en oenig direktion, där två ledamöter reserverade sig mot beslutet.

Det brittiska pundet har försvagats efter helgens nyheter kring landets folkomröstning om medlemskapet i EU som ska äga rum den 23 juni, och valutan nådde under dagen den svagaste nivån mot dollarn sedan 2009. Många analytiker har dock som huvudscenario att Storbritannien i folkomröstningen röstar för att stanna kvar.

Londons borgmästare och en av landets mest populära politiker, Boris Johnson, har uppgett att han tänker att bedriva en kampanj för att Storbritannien ska lämna unionen. Även flera av Camerons ministrar har meddelat att de kommer gå emot sin premiärminister. Samtidigt har det blivit klart att tungviktare inom Camerons parti, konservativa Tories, har ändrat sin tidigare position och tänker driva kampanj för att stanna kvar.

”Vi kommer troligtvis att se ytterligare svaghet i pundet inför själva omröstningen, då debatten rasar och osäkerheten underminerar förtroendet”, kommenterar Société Générale enligt CNN Money.

Inköpschefsindexet för tillverkningsindustrin i EMU sjönk preliminärt från 52,3 till 51,0 i februari, vilket var svagare än väntade 52,0. Även inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk något mer än väntat.

Tillsammans med ett fortsatt deflationstryck och svaga inflationsutsikter så förstärker dagens utfall från euroområdet förväntningarna om att Europeiska centralbanken kommer att tvingas agera vid marsmötet, enligt Barclays.

För det kombinerade indexet föll nya order till den lägsta nivån på ett år, vilket tyngde planerna för nyanställningar. Samtidigt intensifierades deflationskrafterna, då insatsvarupriserna föll ytterligare under månaden. För tjänstesektorn kom framåtblickande komponenter in svagt där exempelvis företagens förväntningar sjönk skarpt.

”Bilden är ännu mer oroande för tillverkningssektorn, där alla index under månaden föll till nära den lägsta nivån på ett år”, kommenterade Barclays.

Morgonens statistik visade vidare att Japans inköpschefsindex för tillverkningssektorn preliminärt sjönk från 52,3 till 50,2 i februari.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets