Kronkursen stärks

De svenska obligationsräntorna visade små rörelser under onsdagens handel, i linje med utvecklingen för räntorna i Europa.

På valutamarknaden stärktes den svenska kronan något mot såväl euron, dollarn som mot det brittiska pundet. Bidragande till kronan var rapporter om stigande inflationsförväntningar, uppreviderad BNP-statistik för det andra kvartalet samt en studie från Riksbanken som kan tolkas något hökaktig.

Sveriges BNP ökade med 3,4 procent under det andra kvartalet i årstakt mot preliminära +3,1 och väntade +3,2 procent enligt SIX News analytikerenkät. Inhemsk ekonomi och framförallt investeringarna samt offentlig konsumtion, fortsätter att driva aktiviteten i Sverige. Samtidigt bromsar hushållens konsumtion in och utrikeshandel bidrar negativt. Det konstaterade Swedbank-ekonomen Magnus Alvesson i en kommentar.

Handelsbankens ekonom Anders Brunstedt är inne på samma spår och noterar att inbromsningen i BNP-tillväxten handlar om utrikeshandeln. Med anledning av en stark inhemsk efterfrågan ökade importen med 5,3 procent i årstakt under det första halvåret och “drog därmed ned tillväxten betydligt”.

Prosperas kvartalsvisa undersökning visade stigande inflationsförväntningar. Rapporten kom endast en dag efter den nedslående KPI-statistiken för augusti.

“Riktigt bra siffror för Riksbanken. 5-åriga inflationsförväntningarna är tillbaka på 2 procent för första gången sedan 2012”, kommenterade SEB-ekonomen Johan Javeus.

Undersökningen indikerade att inflationsförväntningarna steg till 1,3 procent på ett års sikt, att de ökade till 1,6 procent på två års sikt och att de nådde 2,0 procent på fem års sikt. I juni var förväntningarna 1,1 procent, 1,4 procent respektive 1,9 procent.

“Överlag är detta goda nyheter för Riksbanken. Centralbanken kommer att se detta som ett tecken på att penningpolitiken fungerar och att trovärdigheten för inflationsmålet har stärkts”, kommenterade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Riksbankens studie rörande inflationsmålet som presenterades i dag visar ökad sannolikhet för ett toleransintervall samtidigt som HIKP ses som mer fördelaktigt i jämförelse med KPIF. Det kommenterade Swedbanks seniora makroekonom Knut Hallberg på onsdagen.

“Våra slutsatser från studien är att Riksbanken ser ut att vara något mer för HIKP-måttet som används av ECB och Bank of England. HIKP som målvariabel i stället för KPIF skulle vara något duvaktigt då inflationstakten enligt HIKP förväntas vara upp till 0,2 procentenheter lägre jämfört med KPIF under de kommande åren. Å andra sidan, och kanske viktigare på kort sikt, diskuterar Riksbanken också om ett intervall kring målet ska återinföras”, kommenterar Hallberg.

Studien verkar vara för ett återinförande av toleransintervallet kring ett inflationsmål.

“Enligt var åsikt har sannolikheten för ett sådant beslut ökat. Därmed tolkar vi studiens slutsatser som något hökaktiga, åtminstone på kort sikt. På medellång sikt kommer effekten att utjämnas om Riksbanken även ändrar målvariabeln till HIKP”, fortsatte Swedbank-ekonomen.

Bland övriga nyheter kommer Grekland att säga till sina långivare att man inte kan följa arbetsmarknadsreformerna som efterfrågas av IMF. Det uppgav Greklands arbetsmarknadsminister George Katrougalos i en intervju med Reuters på onsdagen. Arbetsmarknadsreformerna är en förutsättning för det fortsatta stödet avseende landets tredje finansiella räddningspaket.

Industriproduktionen i EMU sjönk med 0,5 procent i årstakt i juli, vilket var något starkare än en väntad nedgång på 0,8 procent.

Den brittiska arbetslösheten kom in något lägre än väntat vid 4,9 procent i juli (maj-juli). Samtidigt var löneökningarna om 2,1 procent något lägre än väntat och hamnade under ökningstakten föregående månad.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.