Läkemedel: Störst inte alltid bäst

Störst är inte bäst i läkemedelsbranschen. Utvecklingen avmarknadsandelarna är en tankeställare för dem som tror påläkemedelsfusioner.

Motivet för fusionen mellan Astra och Zeneca är att storlek gerstyrka inom FoU och marknadsföring samt att betydandeeffektivitetsvinster uppnås genom att man slipper dubblering avfunktioner. Om sammanslagningar är så välgörande borde deläkemedelsbolag som valt denna väg vara de mest framgångsrika.Men det verkar nästan vara tvärtom, åtminstone om man studerarhur marknadsandelarna utvecklat sig de senaste fem åren ibranschen. Ett genomgående drag är att företag som i huvudsakvuxit av egen kraft ökat mest, medan sammanslagna enheter nästanalltid tappat.

De stora vinnarna

De stora vinnarna på marknaden är företag som Merck, Pfizer,Johnson & Johnson, Eli Lilly, Astra, Abbott, Schering-Plough ochWarner-Lambert. Framgångsrik produktutveckling och lyckadelanseringar har givit en tillväxt som varit snabbare änmarknaden. Några stora köp har inte hållit tillväxten uppe.De som gjort stora förvärv eller fusioner har fått en annanutveckling. Novartis, Glaxo Wellcome, American Home Products,Hoechst, Rhone-Poulenc Rorer och Pharmacia & Upjohn har i dag enlägre marknadsandel än för fem år sedan. Roche och SmithklineBeecham, båda aktiva köpare, har i stort lyckas hålla sinaandelar.Undantaget från regeln är Bristol-Myers Squibb, som bildades1989 när Bristol-Myers köpte Squibb. Den sammanslagningen tycksha givit ett starkare bolag. Marknadsandelen har ökat undersenare år, främst tack storsäljaren Taxol (cellgift förcancerbehandling) och Pravachol (kolesterolsänkande medel).I början på 1980-talet var två tyska företag de störstaläkemedelsbolagen, Hoechst etta och Bayer tvåa. I dag liggerHoechst, trots flera förvärv, på 13:e plats. Bayer är nummer 16.Inte sällan återfinns de mest framgångsrika läkemedelsbolagenbland de mindre. Ett hett bolag i år är amerikanska Searle, somingår i kemikoncernen Monsanto. Searle har tagit fram ett heltnytt inflammationsdämpande medel (Celebrex) som fått en merframgångsrik start än Pfizers succélansering från i fjol,impotensmedlet Viagra.Warner-Lambert, som var mer eller mindre uträknat för några årsedan och väntades bli uppköpt, har genom ett par lyckadenyheter fått den snabbaste tillväxten i branschen. I fjol ökadeförsäljningen 25 procent och vinsten 45 procent.

Innovationsförmågan avgör

Det är alltså innovationsförmågan, inte storleken, som avgörframgångarna på läkemedelsmarknaden. Storleken kan tvärtom hämmautvecklingen, särskilt om byråkrati och revirtänkande sätter in,vilket verkar ha varit fallet med de tyska och schweiziskabolagen, som var branschledande på 1960- och 1970-talen. På1980-talet hade främst brittiska och skandinaviska företag storaframgångar. Och nu är det framför allt de amerikanskaläkemedelsbolagen som leder utvecklingen.Inget läkemedelsbolag har mer än 4 procent av totalmarknaden,som är värd ca 250 miljarder dollar (2.000 miljarder kr) ochväxer 7-8 procent per år. Branschen är alltså starktfragmenterad. Det tycks nästan vara omöjligt att bli större än4-5 procent av marknaden. Totalandelarna har inte ändrats mycketde senaste tjugo åren. För bolagen gäller det i stället attskaffa sig ledande positioner på olika delmarknader, som kanvara väl så stora. Marknaden för hjärt/kärlprodukter ärexempelvis värd 365 miljarder kr, medel mot centralanervsystemets sjukdomar 175 miljarder, magsårsmedlen ca 140miljarder kr och astmamedel 65 miljarder kr.

Tre lika stora

Marknadsandelar för de största läkemedelsbolagen, procent.

Företag 1998 1993Företag 1998 1993Novartis 4,2 4,7Merck 4,2 3,5Glaxo Wellcome 4,2 4,8Pfizer 3,9 2,6Bristol-Myers Squibb 3,9 3,5Johnson & Johnson 3,6 2,7American Home Prod. 3,1 3,4Roche 3,0 2,9Eli Lilly 2,9 2,2Smitkline Beecham 2,9 2,9Astra 2,8 1,4Abbott 2,5 1,8Hoechst 2,5 3,8Schering-Plough 2,5 1,8Warner-Lambert 2,4 1,5Bayer 2,1 2,2Rhone-Polenc Rorer 1,8 2,0Pharmacia & Upjohn 1,8 2,3Zeneca 1,5 1,5Boehringer Ingelheim 1,4 1,4Källa: IMS Health.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.