Listiga huset

Under hela 1900-talet har människor drömt om att göra hemmet “intelligent”. Olika fantastiska apparater har skapats på skissbordet men aldrig kommit längre än så. Både stora som små har varje jul fascinerats av Musse Piggs, Janne Långbens och Kalle Ankas fantastiska husvagn som verkar uppfylla invånarnas varje önskan.

Försök med att automatisera hemmet har pågått under flera årtionden och då främst i USA och Japan, men tekniken har varit både klumpig och dyr och inte fått någon större spridning. De senaste årens tekniska landvinningar med allt mindre och kraftfullare processorer, utvecklingen av internet som kommunikationskanal samt framväxten av bredbandsnät och mobiltelefoni gör att “intelligenta hem” nu kan lämna tankevärlden och börja bli verklighet.

Chips överallt

I grund och botten går det ut på att olika apparater i hemmet – allt från kylskåp och lås till rörelsesensorer och fuktdetektorer – utrustas med någon form av processor, alltså ett datachip. Men det räcket inte; processorna måste också kunna kommunicera med varandra: utbyta information, ge och ta emot order. För det krävs någon form av nätverk i hemmet, antingen trådlöst eller via kablar. Dessutom måste nätverket i hemmet stå i kontakt med omvärlden via internet för att kunna fjärrstyras. Det kommer att kunna ske via olika typer av terminaler (datorer eller mobiltelefoner) som kopplas upp mot internet.

Det mesta av tekniken som behövs finns tillgänglig idag. Utmaningen ligger i att koppla ihop de olika delarna och få dem att fungera tillsammans.

Hemnätverk

Det finns många sätt att åstadkomma ett hemnätverk. Ett är att dra kablar runt huset eller lägenheten, antingen tillsammans med elledningarna eller i egna rör i väggarna. Det blir dyrt och lämpar sig bäst för nybyggda hus eller vid omfattande ombyggnationer.

En annan teknik är att utnyttja de befintliga elledningarna för att sända information och signaler mellan olika apparater och till en central.

En tredje är trådlös kommunikation via radio. Ericsson’s bluetooth-teknik för korthållsradio kommer här att få ett av sina största användningsområden, tror många.

I praktiken kommer man nog att kombinera flera olika tekniker för nätverk i hemmen. För existerande hus blir troligen trådlösa lösningar dominerande.

Med nätverket på plats ansluts det till en central, som fungerar både som en port ut till internet och världen utanför hemmet och som spindel i nätet för de anslutna apparaterna. Centralen är en så kallad tunn server, en liten dator alltså, som fungerar som dirigent för trafiken inom hemmanätverket I den här centralen – på engelska kallad residential gateway – finns vissa basfunktioner inprogrammerade.

Till centralen ansluts datorer, TV, video, stereo, diskmaskin, kylskåp, motorvärmare, trädgårdens bevattningssystem, med mera. Sensorer på apparaterna känner av om det läcker vatten i tvättstugan, om ett fönster är öppet, om en person befinner sig i ett visst rum eller hur varmt det är.

Till sist behövs någon form av anslutning ut från huset in på internet. Här är en bredbandsuppkoppling i praktiken nödvändig. Det är stora datamängder som ska hanteras för att nätverkscentralen enkelt ska kunna styras utifrån huset eller hämta information på internet.

Men bara med teknik kommer man inte långt. Det som verkligen kommer att efterfrågas och göra hemmanätverken värda att bygga ut, är olika typer av nya tjänster som möjliggörs av systemet.

Tjänsterna produceras och levereras av en operatör som också håller ihop hela systemet. Via den här tjänsteoperatörens portal på internet kan man styra olika funktioner i sin villa eller lägenhet, från hemmet eller kanske från jobbet. Styrning är också möjlig via mobiltelefonen eller andra trådlösa terminaler. Varje kund betalar en abonnemangsavgift för de tjänster man vill ha och loggar in på tjänsteoperatörens sida på internet för att därifrån fjärrstyra funktioner i hemmet eller ändra inställningar på de tjänster man har, ungefär som bankärenden idag sköts via internet.

Säkerhetstjänster

Till en början kommer tjänster som har med säkerhet och trygghet att göra att dominera: att slå av och på spisen och diskmaskinen, att tända och släcka lampor samt olika typer av larm.

Men det är genom ihopkopplingen av olika apparater i hemmet, få dem att kommunicera och hämta information från internet som vyerna vidgas ordentligt.

En sådan tjänst, som kan finnas inom kort, är väckarklockan som hämtar en aktuell väderprognos från internet och sedan skickar instruktioner till motorvärmaren att slå på i rätt tid och med rätt effekt för att passa både förväntad väderlek och den tid som väckarklockan är inställd på.

En annan är att husets central under natten får reda på att det snöar kraftigt och tar initiativ till att ställa om väckningstiden till lite tidigare för att ingen ska komma för sent till jobb eller skola.

En annan typ av tjänst är att huset känner av, via sensorer i rummen, när siste man lämnar det och varnar ifall några fönster inte är stängda eller något annat inte är som det ska. Samtidigt som huset låses aktiveras inbrottslarm, släcks lampor och sänks värmen för att spara energi.

Ännu är det ingen som vet vilken typ av tjänster som verkligen kommer att efterfrågas, men ambitiösa fältstudier är igång. Sannolikt handlar det om tjänster som innebär att kunden sparar pengar, tid eller väsentligt ökar bekvämligheten. Med tiden kommer många mindre, specialiserade tjänsteproducenter säkerligen att dyka upp och erbjuda sina produkter via tjänsteoperatörens portal.

Liten marknad

I dag finns det i princip tre aktörer på den svenska marknaden för intelligenta hem. Det är E2-home, ett joint venture mellan Electrolux och Ericsson. Det är Vattenfall med dotterbolaget Sensel. Och det är ehem, som är minst och ingår i börsnoterade Daltek. Marknaden är än så länge i sin linda och mycket liten. Men potentialen anses enorm. En av de få som dristat sig till försöka kvantifiera den är E2-home som uppskattar att bara tjänstedelen är värd runt 15 miljarder dollar i Västeuropa om några år.

Först i år har en marknad börjat ta form och det sker främst genom att nybyggda hus och lägenheter börjar utrustas med hemmanätverk i olika former. Byggbolagen har här överraskat en del genom att vara mer på alerten än väntat och för närvarande pågår ett antal byggprojekt i olika delar av landet där lägenheterna eller husen förbereds redan från början. Ehem samarbetar till exempel med småhustillverkaren Modulenthus som har gjort hemmanätverk till standard i sina villor.

“De projekt som nu är igång blir klara under det närmsta året och kan då utvärderas av byggföretagen. Sedan tror vi att det kan gå väldigt fort för det intelligenta hemmet att bli standard vid nybyggnationer, kanske redan under 2002,” säger Jens Algotsson, kundansvarig för byggföretagen hos E2-home.

Elnätet som nätverk

Sensel satsar i sin tur på en rask utbyggnad vilket är möjligt tack vare en lösning som använder det existerande elnätet i hemmet som nätverk. För närvarande har Sensel runt 200 hushåll, men ambitionerna är stora. Vid mitten av nästa år räknar företaget optimistiskt med att ha uppåt 150.000 hushåll som kunder. Vattenfall är ende tjänsteoperatör för närvarande, men nu ökar konkurrensen.

“Vi för diskussioner med ytterligare tolv tjänsteleverantörer,” säger Björn Häggqvist, VD på Sensel.

En snabb utbredning av hemmanätverk lägger i sin tur grunden för tjänsteoperatörerna att utveckla sitt utbud och ge tillverkare av hushållsapparater incitament till att ta fram maskiner med inbyggd intelligens och förmåga att kommunicera.

Även om marknadspotentialen på sikt med all säkerhet är betydande är det lätt att underskatta trögheten. Det handlar om att byta ut existerande apparater i hemmen, vilket är en stor kostnad som ska läggas ovanpå investeringen i hemmanätverk och central. Det blir sannolikt frågan om en gradvis ökning av efterfrågan på både intelligenta hushållsapparater och tjänster. Och en tidshorisont på runt tio år innan det intelligenta hemmet börjar höra till vanligheterna är nog rimlig.

En avgörande faktor för att få bred acceptans är säkerhets- och integritetsfrågorna. Hemmanätverket måste kunna skyddas mot intrång av obehöriga. Den personliga delen av en tjänsteoperatörs portal kan komma att innehålla en mängd känslig information om familjen och individen. Och ett lås som går att öppna med mobiltelefonen är nog var tjuvs önskedröm. En annan fara är virus, som kan ta sig in i nätverket och ställa till rejäl skada om värmen plötsligt stängs av mitt i vintern eller spisen slås på lite hur som helst.

Standardproblem

Innan marknaden kan lyfta på allvar måste frågan om standardisering lösas. Nu finns ett otal olika standards för hur hemmets central kommunicerar utåt och vilket operativsystem den använder. Sedan behövs också en standard för hur olika apparater kommunicerar med varandra och ut på internet via centralen.

Poängen är givetvis att det inte ska spela någon roll av vilket fabrikat en viss pryl är. De nyinköpta högtalarna måste kunna samverka med övriga apparater via hemmanätverket utan problem.

Bluetooth?

Det pågår ett intensivt arbete för att enas om en standard. Som vanligt finns det olika uppfattningar om vilken standard som är bäst. Inom ett år eller två hoppas

dagens aktörer på marknaden att de ska ha konvergerat mot en standard, eller ett fåtal, som dessutom är öppna. Bluetooth ser ut att ha goda chanser att bli standard för trådlös kommunikation i hemmet. Men tekniken kräver fortsatt utveckling.

Det finns än så länge bara ett fåtal produkter på marknaden, bland dem ett kylskåp från Electrolux med en skärm inbyggd i dörren, en screenphone från Ericsson som är en trådlös platt skärm där man både kan surfa på internet och prata i telefon, samt en del andra vitvaror från Siemens och Electrolux.

Dessa produkter illustrerar väl problemet med standarder. Electrolux kylskåp går inte utan vidare att koppla på Sensels nätverk. Och Zanussis maskiner kommunicerar egentligen bara med varandra. Bland centralerna har Ericsson och Sensel varsin låda, som inte är fullt kompatibla.

Föregångare på den här nya marknaden blir flerbostadshusen. I flera bostadsprojekt, i framför allt Stockholm, installeras redan integrerade IT-lösningar som ger fastighetsägarna nya möjligheter att styra värme, belysning och andra funktioner i huset både effektivare och på distans. Med bredband i fastigheterna skapas också ett nät som kan utnyttjas för att boka tvättstuga, informationsspridning och fungera som porttelefoner. Lokala energibolag har också upptäckt fördelarna med att kunna läsa av elmätare på distans och samtidigt erbjuda sina kunder nya energibesparande tjänster.

Det finns dessutom stora möjligheter för vårdsektorn att utnyttja den nya tekniken för att öka både kvalitet och produktivitet i äldrevården. Redan idag finns tjänster som till exempel kan larma hemtjänsten om det inte varit någon aktivitet i en viss lägenhet under en viss tidsperiod.