Mellanhänder: De nya penningmaskinerna

Nya effektiva aktörer eller fördyrande mellanled? En sak ärsäker. Alla de många nya mellanhänderna på finansmarknadernakommer bara att bli fler. Den som gissar rätt när det gäller densnabba utvecklingen, är skicklig och dessutom har turen på sinsida kommer säkert att kunna tjäna mycket pengar. Det gäller atthitta rätt affärsidé.

Tänk bara på Björn Savén och hans kompanjoner i Industri Kapital.De har blivit rejält rika på att sköta investeringarna ionoterade bolag åt de stora institutionerna som satsat pengar ideras fonder. De gissade helt enkelt rätt när det gälldemöjligheterna att sätta fart på mogna industriverksamheter somlevde undanskymda liv i till exempel KF. Dessutom hade de turmed konjunkturen och börsutvecklingen.

TRE TRENDERJust nu verkar det vara tre trender som är särskilt viktiga atttitta på: Den fortsatt snabba tillväxten inom kapitalförvaltning.Avregleringen och det snabbt ökande aktiesparandet i Europa. Ochde kommande förändringanra på den svenska fastighetsmarknaden.

Kapitalförvaltningsmarknaden kommer att förändras radikalt dekommande tio åren säger en erkänd finansman. I dag satsarbankerna på stora enheter som ska vara bra på allt. Resultatetblir en stor del ointelligenta produkter till höga kostnader.Stora fonder med en massa anställda som ändå bara håller sigtill index, till exempel. På sikt kommer i stället marknaden attdelas upp i enkla, billiga produkter som indexfonder respektivedyrare intelligenta produkter som hedegefonder.

Han jämför bankerna med Telia som genom att försöka behålla helatelemarknaden, både lokal- och långdistanssamtal och privat- ochföretagskunder lämnat utrymme för uppstickare som Jan StenbecksComviq. En liknande utveckling kommer inom kapitalförvaltning,tror han. Kanske blir det Ikea eller Jan Stenbecks Kinnevik somriver tröskeln även här. Andra har samma intryck. Den storaamerikanska förvaltaren Vanguards lansering av indexfonder iEuropa nämns som exempel. Den snabba framväxten av så kalladehedgefonder, fonder med betydligt mer specialiseradeplaceringsstrategier än de traditonella, som ett annat.

HÅRDNANDE UTLÄNDSK KONKURRENSDet blir hårdnande utländsk konkurrens som kommer att tvingafram förändringarna i kapitalförvaltningsbranschen, säger enanalytiker. Den är redan på väg i handlarledet. Morgan Stanleyhar på kort tid kapat åt sig fem procent av den svenskaaktiehandeln. Det är den ena bilden. Den andra är den som destora kapitalförvaltarna ger. De verkar snarast biffa upp sigför att kunna utvärdera och använda sig av alla rådgivarna. S-E–Bankens nya satsning på riskkapital är ett exempel. Banken harredan tidigare investerat i onoterade bolag viariskkapitalfonder som Industri Kapitals eller WallenbergsbolagetEQT:s. Nu bildar banken dessutom en egen grupp på tre till fyrapersoner som ska ägna sig på heltid åt att utvärdera sådanasatsningar.

Vi måste vara lika duktiga och systematiska på det här områdetsom på alla andra, även om det är litet säger William afSandeberg, chefen för S-E-Bankens och Tryggs nya sammanslagnakapitalförvaltning. Och då krävs det att några ägnar sig åt detpå heltid. Mellan raderna anar man ett behov av att skaffa sigbättre förhandlingspositioner gentemot de hittills mycketlönsamma riskkapitalbolagen.

PENGAR ATT TJÄNA PÅ AKTIVT ÄGANDEProventus nya fond Triscope är ett annat exempel på behoven ochaffärsidéerna runt de stora institutionella kapitalförvaltarna.Tidigare har liknande fonder i vilka institutionerna satsatpengar, till exempel nämnda Industri Kapital, bara köptonoterade bolag. Proventus tänker satsa 4,5 miljarder kronor isin nya fond även på noterade bolag.

Det finns pengar att tjäna på aktivt ägande i både onoterade ochnoterade bolag, säger Proventus VD Mikael Kamras. Dessutom blirägandet i fonden mer likvitt eftersom vi kan lägga in en del merlikvida noterade papper. Institutionerna efterfrågar den härformen av hybrid mellan riskkapitalfonder och hedgefonder.Enligt honom finns det bara en liknande fond till i Europa ännu,brittiska Active Value.

Bakgrunden är också de stora institutionella bjässarnassvårigheter att utöva ett aktivt ägande. De har svårt att byggaupp de resurser som behövs. Investmentbolaget Custos lanseringav sig självt som aktievärdesexpert är ett till exempel, ASG kankanske ses som ett annat försök att slå mynt av detta behov.Investors nya affärsidé att profilera sig som specialist påägande i stora industriföretag är ett tredje.

Men Proventus rider också på en annan våg, nämligen det storaintresset för att investera i Europa. Förväntningarna äruppdrivna. Pengarna formligen forsar in i fonder i Europa. Dengemensamma valutan och ökad förståelse för aktieägare väntasgöra underverk för aktiekurserna och har därmed redan satt fartpå dem. Därför har Proventus enligt Kamras inga svårigheter attlocka amerikanska placerare till sin fond.

HEDGEOMRÅDETDet tredje området, den svenska fastighetsmarknaden, har attgöra med skatterna och de stora institutionernas behov avlikvida tillgångar. I dag är fastigheterna inte likvida.Livbolagen direktäger husen. Annars skulle de dubbelbeskattas.Den dag skatteändringar medger mer likvida ägarformer så kommerhandeln med fastigheterna att ta fart. Plats för mellanhänderhär också.

Ovanstående är bara några exempel på inom vilka områden nyamellanhänder kan dyka upp. Utvecklingen de senaste 18 åren harvarit hisnande. I början av 1980-talet sköttes Roburs pengar avtvå förvaltare, två analytiker samt tre fyra administratörer ochen marknadschef. I dag har fondjätten ett hundratal anställda,fondförvaltningen är uppdelad på ett stort antal förvaltare somhar andra som utför affärerna åt dem. En hel hord analytikerbearbetar varandra i olika led.

PERSONALSTYRKAN EXPLODERARS-E-Banken Tryggs sammanslagna kapitalförvaltning är ett annatexempel. Den nya bjässen har ungefär 120 anställda. 20 styckensköter aktieförvaltningen i Norden. 40 stycken sköter deninternationella aktieförvaltningen. Åtta personer sköterexekveringen av aktieaffärerna, fem exekveringen på räntesidan.Det gänget skall växa till 15 – 20 stycken, är det tänkt. 12,13stycken sköter ränteförvaltningen som är på väg att bli merinternationell och håller sig med egna makroekonomer och alltmerså kallad kvantitativ analys, det vill säga analys av storasiffermaterial. Knappt 40 personer sköter förvaltningen av detio procent fastigheter som ligger i Trygg Livs portfölj. Och nuskall alltså snart tre fyra personer ägna sig heltid åt attutvärdera satsningarna i riskkapitalfonder.

Hos fondkommissionärerna har antalet analytiker vuxit lavinartatsamtidigt som de fått roller som säljare. En helt ny yrkesgrupp,traders, rattade i fjol kanske uppemot en biljon kronor itrading på Stockholmsbörsen, handel som knappt fanns för fem,sex år sedan. Corporate financegrupperna köar hosföretagsledningar i små och stora företag för att föreslåaffärer. Just nu talas det mycket om kvantanalytiker, matte- ochstatistikkunniga personer som försöker hitta affärsgenererandemöster i stora siffermaterial.

KOMMANDE TRENDERI USA kan man se vad som är på väg hit: Lågprisfonder, konsultersom hjälper privatpersoner att välja fonder, fonder sominvesterar i fonder, fonder som lägger ut en del av sinförvaltning externt för att få en bra måttstock och så vidare.Redan lär det finnas konsulter som utvärderar fonder åtplacerare i Sverige. Det mest extrema mellanhandsexemplet i storskala är kanske AFS, Skandias framgångsrika internationellafondförmedlarspecialist.

Tillsammans har mellanhänderna fokuserat på portföljtänkande ochrisktagande vilket i sin tur ökat kraven på precision. I dagmåste man vara världsmästare inom alla områden, säger William afSandeberg apropå S-E-Bankens färska satsning på onoterade bolagtrots att sådana bara står för några procent avkapitalförvaltningen.

Behövs de då, alla dessa mellanhänder? Och är de värda sina högaprovisioner? Ja, säger till exempel akademikerna.Fragmenteringen och de många mellanhänderna är en naturligutveckling. På sikt leder avregleringarna till ökad konkurrensoch lägre priser. Den finansiella innovationsspiralen, talar deom. Stora vinster är bara tillfälliga. De försvinner medfortsatt avreglering och ytterligare hårdare konkurrens.Individualiseringen av pensionssparandet, till exempel det nyapremisreservsystemet, kommer att leda till ökade krav samtidigtsom IT-utvecklingen gör det lättare för nya aktörer att börja iliten skala.

Lennart Låftman, VD för femte AP-fonden, tillhör tvivlarna. Demånga mellanhänderna är en följd av att det storainstitutionella sparandet. De stora förvaltarna sköter andraspengar och de jämförs bara med varandra. Det viktigaste för demblir att inte skilja sig från mängden, att inte göra fel. Då ärdet bra att många rådgivare och mellanhänder att skylla ifrånsig på. Då blir mellanhänderna för många och överbetalda.

BILDTEXT: Det finns pengar att tjäna på aktivt ägande i bådeonoterade och noterade bolag säger Proventus VD Mikael Kamras.

Mellanhänderna måste vara världsmästare inom alla områden enligtWilliam af Sandeberg på S-E-Banken.

Alla de som jobbar på finansmarknaden är någon form avmellanhand mellan dem som sparar och dem som finansierar sig.

Lennart Låftman VD för femte AP-fonden ser risken för attmellanhänderna blir för många.