Miljöhoten på börsen

Att källsortera och återlämna uttjänta batterier är bra, men det är lika viktigt att dina pengar arbetar för en hållbar utveckling. För en investerare blir det allt viktigare att ta hänsyn till kommande regleringar inom miljöområdet för att göra en korrekt värdering och bedömning av utsikterna för en sektor eller en aktie.

“Klimatförändringar kommer att bli allmänhetens fiende nummer ett under 2007, ofta med en direkt avgörande påverkan på flera olika sektorer som kraft och energi, olja och gas, cement- och bilindustrin, stål- och byggsektorn samt transporter”, skriver Cheuvreux i en färsk analys om “Sustainable & Responsible Investment”.

I analysen påpekar Cheuvreux att investerare bland annat måste ta hänsyn till koldioxidfaktorn i sin kalkyl, särskilt i koldioxidintensiva sektorer, oavsett om de är reglerade eller inte. Redan reglerade sektorer, i framför allt tung industri, väntas bli hårdare reglerade, men också oreglerade sektorer kan belastas med en direkt koldioxidskatt. Det påverkar produktionen, och omfattningen är i hög grad beroende av var den är lokaliserad. Integrerade koldioxidskatter får också en direkt effekt på energiintensiva industrier som skog och kraft. Låt oss ta några exempel från Cheuvreux analys.

Kraft- och energibolag med låga koldioxidutsläpp och en hög andel grön energi är vinnare i sektorn när konkurrenter måste anpassa sig efter striktare regler. Bolag som arbetar med förnyelsebara energikällor kan också dra fördel av subventioner eller skattelättnader. Exempelvis finska Fortum gynnas av båda faktorerna.

Den nordiska skogssektorn är nog den sektor som har svårast utmaningar framöver. Bolagen fick generösa utsläppsrätter i samband med Kyoto-avtalets första fas. Men sektorn är mycket elintensiv och exponerad mot integrerade skatter på koldioxid. Det skulle slå direkt på framtida marginaler, eftersom bara en mycket liten andel kan föras över till konsumenterna i form av höjda priser på grund av den svåra konkurrensen.

Bolag som i hög utsträckning producerar egen energi väntas drabbas mindre. Men effekten beror också på var ett bolag är verksamt. Finland, som är ett av de största produktionsländerna, månar om sin industri och staten har hittills arbetat hårt för att behålla de finska skogsbolagens konkurrensvillkor och kommer säkert att fortsätta med det.

De verkliga förlorarna kan istället bli Norske Skog, Billerud och SCA. Det senare har förutom ett högt energiberoende även fabriker i Spanien och Italien. Det är två länder som har en bra bit kvar innan Kyoto-avtalets första fas är uppfylld.

Produktion av stål är en utpräglat global sektor. Koldioxidintensiteten skiljer sig avsevärt beroende på produktionsmetoderna och det finns små utsikter att minska behovet av koldioxid såvida inte ett tekniskt genombrott sker. Däremot är sektorn inte särskilt elintensiv och det är lättare att föra över eventuella miljöskatter på konsumenterna. SSAB påverkas negativt av minskade utsläppsrätter och integrerad koldioxidskatt. Däremot är bolaget en nischspelare som kan föra över eventuella prisökningar på sina kunder.

Flygbolagen genererar 3-6 procent av växthusgaserna men effekten på klimatet väntas öka snabbt med tanke på de prognoser över resandet som gjorts. EU vill låsa utsläppsnivåerna i sektorn till 2004-2006 års nivåer från 2011 inom Europa och från 2012 på allt flyg som landar eller lyfter från regionen. Det skulle innebära en minskning med drygt 180 miljoner ton koldioxid fram till 2020. Frågan är i vilken utsträckning flygbolagen kan minska sina utsläpp och om ökade miljökostnader kan skjutas över till konsumenterna via biljettpriset.

Tillverkare av byggmaterial är än så länge inte kraftigt reglerade. Men produktionen är elintensiv med höga nivåer av utsläpp. Här finns det en överhängande risk för regleringar. Det finns redan en hel del subventioner eller skatteavdrag för att öka energieffektiviteten som drivit på produktutveckling och gynnat miljöalternativ. Bolag som är rätt positionerade är till exempel Nibe.

Det är inte bara den hårdare reglering av utsläppsrätterna som väntas införas i Kyoto-avtalets fas två som bör påverka investeringskalkylen. För att förändra produktion och konsumtionsbeteenden finns det också planer i en rad europeiska länder på att införa eller öka subventioner till bolag inom t.ex. biobränslen och förnyelsebara energikällor. Det kan också bli skattelättnader eller bidrag till konsumenter som väljer gröna alternativ. En annan faktor att vara uppmärksam på är konsumentskydd, vilket påverkar sektorer som kemi, läkemedel, it, livsmedel och konsumentvaror.

______________

Miljönotan kan bli 51 biljoner

Kostnaderna för klimatförändringarna kan krympa den globala ekonomin med en femtedel. Det visar en rapport som presenterades av Världsbankens förre chefekonom Nicholas Stern i oktober 2006. Stern beräknar att kostnaderna för klimatförändringarna kan bli 51 biljoner kronor 2050 om inte världens länder tar krafttag redan nu. I samband med rapporten,

som mött en hel del kritik för att vara överdriven, föreslog Storbritanniens finansminister Gordon Brown nya EU-mål för minskade utsläpp av växthusgaser: en minskning med 30 procent till 2020 och med 60 procent till 2050.