Moder Svea står pall

Diet blir mycket gungor och karuseller när man ska bedöma de makroekonomiska effekterna av Ericssons synnerligen svaga rapport för årets första kvartal. Många neddragningar var redan kända, och effekter utöver de Ericssonspecifika har inte självklart en negativ inverkan på svensk ekonomi.

Enligt uppskattningar från Nordea drog Ericssons svårigheter under förra året ner den svenska bruttonationalprodukten med ungefär 0,5 procentenheter, inklusive de indirekta effekterna på underleverantörer. Redan några timmar efter Ericssons rapport spekulerade konjunkturbedömarna i effekterna på svensk ekonomi. Konjunkturinstitutets chef Ingmar Hansson indikerade exempelvis att deras prognoser för såväl 2002 som 2003 kunde komma att dras ner med en tiondel. De direkta effekterna är med andra ord inte speciellt dramatiska.

Måttlig återhämtning

Hur påverkar då Ericsson den svenska ekonomin? Första och främst genom sjunkande export, minskande investeringar och sysselsättningsneddragningar hos företaget, men också hos dess underleverantörer. I andra hand har Ericssons utveckling även effekt på kronkurs, räntor och inflation, samt inte minst på humöret bland svenska hushåll.

Att svensk export kommer att växa mindre än väntat är en självklar slutsats utifrån dagens rapport, men de flesta hade redan i utgångsläget räknat med en måttlig återhämtning för telekomsektorn. Dessutom har Ericsson produktion i fler länder än Sverige och vid en närmare granskning ser det snarast ut som att de svenska företagens andel av produktionen ökar i betydelse. Att Ericssons totala andel av svensk export dessutom fallit dramatiskt gör också att totaleffekten minskar.

Mer negativt är kanske att företagets investeringar i Sverige fallit dramatiskt. Första kvartalet i år investerar Ericsson endast lite drygt 300 miljoner i Sverige.

Ingen arbetslöshetsbomb

När aktiviteten minskar så måste personalstyrkan också skäras ner. Men huvuddelen av den personal som försvinner borde kunna sugas upp av andra arbetsgivare. Till exempel så var antalet nyanmälda platser dryga 13 000 personer bara under föregående vecka, att jämföra med Ericssons aviserade nedskärningar på 20 000 personer globalt under en tvåårsperiod. Till detta kommer givetvis nedskärningar hos inhemska underleverantörer, men det är svårt att se en “arbetslöshetsbomb” under uppsegling.

Till dessa effekter kommer andra av mer indirekt natur. Under förra året var det exempelvis en vanlig hypotes att kronkursen var intimt knuten till den svenska börsen, och därmed Ericssons aktiekurs. Om det sambandet håller i sig så borde kronkursen försvagas när Ericsson faller. Det är dock mumma för flertalet svenska exportföretag, så nettoeffekten behöver inte vara överdrivet negativ. Som exempel kan nämnas att svensk export, exklusive telekomsektorn, faktiskt ökade under fjolåret, trots en svag världskonjunktur. Det negativa med en svag kronkurs är att importerade varor stiger i pris och att riksbanken får ytterligare inflationsproblem. Något som i sin tur betyder högre räntor.

Skräm inte hushållen

Men den kanske viktigaste av alla “Ericsson-effekter” är den negativa påverkan som braskande krisrubriker kommer att ha på såväl företag som hushåll. Under förra året var svenska hushåll försiktiga med att sätta sprätt på pengarna. Nu har världskonjunkturen vänt och hushållens inkomster stiger i rekordtakt. Det borde därmed vara upplagt för en konsumtionsboom. Nu löper vi risken att hushållen, påverkade av ett alltför negativt mediebudskap, väljer att hålla i pengarna. Om det blir en realitet kanske de notoriska dysterkvistarna bland prognosmakarna riskerar att få rätt. Affärsvärlden både hoppas och tror att det inte blir så.