MODERATERNAS SKATTEPOLITIK: Mängder av sänkningar

Moderaternas förslag till stora skattesänkningar kommer att bliden främsta måltavlan för socialdemokraternas kritik. Deföreslagna sänkningarna uppgår, enligt den senasteriksdagsmotionen, till 38 miljarder kronor nästa år, ytterligare33 miljarder 1999 och 16 miljarder år 2000. Efter partistämmantillkommer kanske 4 respektive 8 miljarder i bibehållen lägrematmoms 1999 och 2000. Till detta kommer att partiet på siktvill minska de offentliga utgifterna och inkomsterna till 50procent av BNP, vilket motsvarar mer än 200 miljarder i dagensnivå.

De största sänkningarna gäller egenavgifterna, som skall sänkasmed 2 procent 1998 och ytterligare 4 procent 1999. Det kostar 9miljarder nästa år och därefter ytterligare 18. Vidare skallgrundavdragen höjas, särskilt för barnfamiljer, som också fåravdrag för styrkta barnomsorgskostnader. Det blir 10 miljarder.Värnskatten tas bort helt, 6 miljarder. Sänkt fastighetsskattkostar 3,5 miljarder första året.

Därefter kommer sänkningar under rubriken ett Sverige i arbete,som är tänkta att öka tillväxt och sysselsättning. De uppgårtill 9 miljarder första året och ytterligare 5 respektive 2följande år. Här ingår slopad dubbelbeskattning, 4 miljarder,sänkt och senare slopad förmögenhetsskatt, 1,7 miljarder varderaåret, samt en hel rad diverse lättnader för särskilt mindreföretag, till exempel längre tid för inbetalning av moms ochsänkt elskatt. Från 1999 slopas den allmänna löneavgiften vilketkostar 3 miljarder första året och därefter 6. Sänkning avkapitalskatten till 25 procent medför ökade statsinkomster med 0,1 miljard (eftersom då också avdragsrätten minskar). Enligtmotionen skall alla skattesänkningar motsvaras av besparingar.Man tror visserligen att ökad fart i näringslivet och ökadsysselsättning också kommer att ge ökade skatteintäkter, mendessa skall, heter det, inte intecknas förrän de uppstår.

De största besparingarna sker genom att ersättningsnivåerna isocialförsäkringarna behålls vid 75 procent samt att en andrakarensdag införs. I partimotionen om den ekonomiska politikenredogörs därtill för en lång rad besparingar inom de olikautgiftsområdena, som är mycket kortfattat beskrivna. Storabesparingar görs i arbetsmarknadspolitiken, delvis genom attmedel överförs till a-kassan. Totalt sparas här drygt 10miljarder. Det blir också till exempel lägre partistöd,avveckling av presstödet, lägre bistånd och utgifter förinvandring, dyrare läkemedel men bättre högkostnadsskydd, lägrestudiestöd och minskade utgifter för högre utbildning (nej tillPerssonplatser), lägre räntebidag till bostäder samt mindre tillregionalpolitik, energi och kommunikationer.

Det är svårt att få en överblick över alla besparingar ochmotståndarna kommer säkert att ifrågasätta realismen på olikapunkter, eller möjligheten att få med andra partier. Samtidigtär det belysande för partiets nyorientering att man uttryckligenundantar sjukvård, omsorg och skolan från besparingar. Manföreslår också ökade utgifter på vissa områden, som ökat stödtill handikappade och aidssjuka, återställande av änkepensionensamt värdesäkring av pensionerna. Till detta kommer, meratraditionellt, ökade anslag till polis, rättsväsende och försvar.Kommunerna kompenseras fullt ut för åtgärder som minskarskatteunderlaget, men får inte de 8 miljarder extra somregeringen ger dem.