Nej till delägande

Propåerna från ett par advokatbyråer, Vinge och Delphi & Co, klingade ohörda hos Advokatsamfundet. Byråerna undrade förra året om det inte vore möjligt att låta små nystartade bolag betala för juridisk konsultation i form av aktier i det egna bolaget.

Advokatbyråerna befarade att de annars skulle gå gick miste om affärer eftersom andra yrkeskårer, revisionsbolag och företagsledningskonsulter, kunde ta betalt på det här sättet.

Svaret blev, kanske inte så oväntat, ett blankt nej när samfundets styrelse uttalade sig nu i början av sommaren. Det heter i uttalandet från samfundet att god advokatsed inte tillåter en advokat att ta betalt i annat än pengar. Det argument som har framförts är att en klient aldrig får riskera att bli beroende av sin advokat, eller vice versa.

“Lösningen är inte att ta ägarandelar i företag. Det föranleder så oerhört många andra problem. Om advokater börjar ta betalt i aktier, och om man gör det i stor skala, så kan det skapa ett likviditetsproblem för advokater som visar sig ohållbart. En väsentlig del av en advokats verksamhet bygger på om dennes ekonomi är god. En advokat ska inte vara bank till sin klient”, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i samfundet.

God likviditet

Men frågan är om de argument håller i en framtid när inte minst kapitalmarknaden blir allt mer globaliserad. I Förenta Staterna finns, bland annat i Kalifornien, inga liknande restriktioner och där kan advokater specialiserade på att assistera nystartade företag ta två procent av ett bolags aktier enbart i “framkörningsavgift”. När advokaten accepterat uppdraget tar han eller hon ytterligare betalt för sitt jobb: i aktier, optioner eller pengar.

Ägarandelar

Flera svenska konsulter i olika branscher tar numer betalt i ägarandelar, men efterfrågan på att betala i aktieandelar har faktiskt inte varit så stor. Ett exempel levereras av det snart två år gamla företagsledningsföretaget Oakhill Management i Stockholm, som bland annat ger juridisk konsultation åt nystartade företag inom den så kallade nya ekonomin. Oakhills konsulter, där fem av de tolv anställda är jurister, konkurrerar i viss mån med advokatbyråer.

“Vi har eller har haft ett trettiotal kunder. Tre av dem har betalat i aktier och nu ser det ut som vi kanske har två till på gång”, säger Thomas Falck, en av de två grundarna.

Han och med-grundaren Johan Elfström jobbade fram till 1998 som ekonomichef respektive bolagsjurist inom Spray-gruppen. Till nyår ska det egna bolaget ha 20 anställda och kontor både i San Francisco och London.

Små andelar

Oakhills principer är att inget företag ska kunna betala mer än hälften av sina räkningar i form av aktier. För att undvika att endera parten blir lurad accepterar bolaget bara aktier som betalning i samband med att en extern värdering av bolaget har gjorts, till exempel i samband med en ägarspridning.

“Efterfrågan på den här typen av lösningar har inte varit stor eftersom tillgången på riskkapital har varit otroligt god. Det har varit billigare att betala med pengar. Men lite senare i höst kan det nog vända. Vissa branscher kommer nog att få svårare att få kapital”, säger Thomas Falck.

De aktier som Oakhill har fått som betalning har utvecklat sig till goda placeringar. Inga aktier har än så länge sålts vidare.

Men blir Oakhill och kunderna onödigt beroende av varandras ekonomi som advokatsamfundet befarar?

Nej, säger Thomas Falck. Han poängterar i stället att den fördjupade relation som ägandet ger upphov till kan gynna båda parter. Dessutom är kundförbindelserna relativt korta, normalt sett 6-18 månader. Oakhill har därtill små innehav, under en (1) procent av de aktuella bolagen.

Självdött

Och också inom advokatkåren har debatten så att säga självdött efter sommarens kraftiga nedgång för de noterade IT-aktierna. Advokatsamfundets ordförande Elisabet Fura-Sandström:

“Marknaden har spelat dem i händerna som inte vill acceptera aktier som betalningsmedel. För närvarande är debatten om inte död så åtminstone slumrande, men man ska nog inte utesluta att den kommer tillbaka.”