Nokia köper Ericssonprylar

När Jan Wäreby, chef för Ericssons minsta affärsområde Multimedia, tar sig till telefonen efter onsdagens presskonferens i London motiverar han det nya samriskföretaget mellan ST Microelectronics och Ericsson med främst två argument:

– Vi når genom ST ett antal kunder som vi inte har sedan tidigare. En av ST:s största kunder är Nokia men där finns också Samsung vilket betyder att vi har fem av de sex största mobiltelefontillverkarna som kunder (Motorola använder en egen lösning).

– Dessutom kan vi framöver erbjuda en helhetslösning. Ericsson Mobile Platforms (EMP) har varit ett rent mjukvarubolag och när vi har gått till kunderna har vi inte kunnat sälja en helhet. I och med att vi nu bildar ett bolag som inkluderar hårdvara kan vi mycket tydligare konkurrera med branschens två stora, (amerikanska) Qualcomm och Texas Instruments, säger Jan Wäreby.

Ni tror inte det finns en risk att bolag som Nokia väljer att köpa från andra när en så tydlig konkurrent som Ericsson finns bland ägarna?

– Nej. Så fungerar det inte. Nokia är så stora så de behöver kraftfulla och konkurrenskraftiga lösningar och underleverantörer. Det var ett år sedan Nokia tog beslutet att lägga ut leveranserna och det var då de gjorde överenskommelsen med SD.

När kan det nya bolaget vara i drift?

– Vi tror inte att konkurrensmyndigheterna ska ha stora synpunkter vilket betyder att bolaget kan vara i drift under första kvartalet nästa år. Eller om det blir komplikationer, under andra kvartalet.

Är EMP ett lönsamt bolag idag?

– Komplexiteten har ökat och vi har gått från 1 000 personer till 3 000 personer på ett par år. För att få det till lönsamhet krävs större skalfördelar. Det får vi nu genom att vi adderar fyra av de fem största mobilteleleverantörerna.

Vad betyder det för lönsamheten?

– Den del av J/V:t (samriskföretaget) som vi för in ligger på break even-nivåer. På sikt blir det lönsamt.

Hur ser samriskbolaget ut på några års sikt.

– Branschen som helhet växer ju. Kanske tio procent per år. Den högteknologiska delen, som vi tar sikte på växer mer, cirka 20 procent. Så det finns en klar förutsättning för att vi ska ha stor tillväxt.

Ni betalar in sju miljarder kronor i projektet men det gör inte ST. Varför?

– De delar av EMP som vi satsar nu omsatte 3,7 miljarder kronor förra året. Den sammanlagda omsättningen i det nya bolaget blir 3,7 miljarder dollar. Det skiljer alltså en faktor 6,5 där vi får 50 procent av ägandet. Man kan sammanfatta det som att vi stoppar in pengar och kompetens medan ST stoppar in utrustning, säger Jan Wäreby som tillägger att Ericsson därmed får god utväxling på sitt hälftenägande.

Ni pekar ut Texas Instruments och Qualcomm som de största konkurrenterna. Samtidigt har i ett samarbetsavtal med Texas sedan förra året. Vad händer med det?

– Det påverkas inte. De här relationerna tenderar att vara oerhört långa. I storleksordningen fem år.

EMP utgör den största delen av ditt affärsområde Multimedia. Nu lyfts bolaget ut i en separat enhet. Betyder det att Multimedia blir större eller mindre framöver?

– Vi konsoliderar inte det nya bolaget. Men hur vi ska redovisa det i böckerna framöver får vi återkomma till.

Ni hänger på låset och gör den här affären strax efter det att ST och nederländska NXP kommit överens om att göra ett samriskprojekt som är ägt 80/20?

– Den affären aviserades i april i år. Det blir mycket renare om man gör en transaktion först och sedan går över på nästa. Men man kan säga att vi har fört förhandlingar parallellt, säger Jan Wäreby.

Vad betyder affären för Lund. Lund har ju haft huvudkontoret för EMP och det flyttas nu i praktiken till Genève?

– Det betyder ingen praktisk skillnad för Lund. Man kan säga att huvudkontoret för Multimedia har legat i Stockholm. Nu flyttas det till Schweiz. För framtiden är det så att det måste vara en fördel för Lund att ingå i ett större internationellt sammanhang.

Personalförändringar i Lund?

– Inget sådant är planerat

nullnullnullnull