Norsk nyordning

Det har varit en priva-tiseringarnas höst på de internationellatelemarknaderna. Det polska och grekiska televerketdelprivatiseras, liksom det japanska mobiltelebolaget DoCoMo ochdelar av det schweiziska. I Frankrike säljs i dagarnaytterligare 13 procent av France Telecoms aktier och nu stårkanske också den norska motsvarigheten på tur. Detta sedan dennorska minoritetsregeringen efter nattmanglingar under förraveckan breddat regeringsunderlaget i Stortinget och nu kan tänkasig att anamma en av Höyres hjärtefrågor, att delprivatiseraTelenor, troligen under 1999. Enligt den norska tidningen DagensNäringsliv kan Telenor, som är ungefär hälften så stort somTelia, vara värt så mycket som 60 miljarder norska kronor,ungefär dubbelt så mycket jämfört med de bedömningar som gjordesför ett år sedan.Telia och Telenor intar som bekant en särställning inte bara iVästeuropa utan också internationellt eftersom bolagen är heltstatligt ägda. Till samma grupp får faktiskt också räknas lillaLuxemburgs televerk.Om nu Telenor är på väg ut på marknaden, enligt uppgift skamellan 33 och 49 procent av bolaget säljas, kan det blistartsignalen också för den svenska regeringen att ta tillliknande grepp.Förutsättningarna finns faktiskt. För även om den svenskaregeringen utåt sett verkar vara restriktiv i sinaliberaliseringssträvanden så har den tidigare visat prov påförändringsvilja. I fusionssamtalen i vintras, mellan Telia ochjust Telenor, var den dåvarande näringsministern AndersSundström drivande och hade inget emot att släppa kontrollenöver Telia. Halva röstetalet i den fusionerade bolaget kunde gestill Norge. Samtalen stöp på norsk regionalpolitik och vad som iefterhand får ses som bristande kompromissvilja om vad de tvåbolagen var värda.

Likvärdigt

Ett år senare kan samtalen mycket väl återupptas där deavslutades. Den svenska regeringen är fortfarande öppen förstrukturaffärer. Och om regeringen accepterar strukturaffärerblir ju följdfrågan vad som ingår i det begreppet. Här ärregeringens inställning kluven: Regeringen har inget emot attvara dominerande part i en affär, som en fusion med Telenoreller ett delköp av mindre operatörer, som har skett i Baltikum,men tycks å andra sidan inte intresserad av att låta Teliasväljas av en ännu större spelare, på så sätt som har skett medTele Danmark.En delprivatisering skulle kunna vara en acceptabelmellanväg och skapa det handlingsutrymme till strukturaffärer som enmarknadsnotering ger. Höyres inflytande i Norge parat med en nykoncernchef för Telia och de nya näringsministrarna i Stockholm gör attgamla låsningar inte behöver störa.

Diskuterade med Norge

Vi diskuterade saken med den norska regeringen för tre veckorsedan. Inget är aktuellt nu, med betoning på nu, sadenäringsminister Björn Rosengren i veckan.Sådana samtal är naturliga. De två bolagen liknar varandra imycket och har liknande ambitioner. Telias strävanden undersenare år, att bli stora i Norden inklusive Baltikum och i norraTyskland (ett regionkontor i Hamburg invigs i dagarna),initierades ju av avgående VD:n Lars Berg. Hans ambitionframträder allt tydligare som en kursändring gentemotföregångaren Tony Hagströms strategi, som var merinternationell. Hagström byggde upp den internationellaflernationsalliansen Unisource, som nu håller på att vittrasönder. Norska Telenor har en liknande strategi och satsar påNordenmarknaden.

Få statligt ägda

Omsättning Staligt 1997 ägandeFöretag Mrd USD %Deutsche Telekom 37,5 74British Telecom 26,1 0France Telecom 26,1 62Telecom Italia 16,7 5Cable & Wireless (UK) 11,7 0Telefonica de Espana 10,5 0KPN Telecom (NL) 7,6 44Swisscom 6,9 65Telia 5,8 100Belgacom 4,1 51Bara Telia är helstatligt bland de största europeiskaoperatörerna. Bland världens 25 största internationellatelebolag är Telia och två kinesiska bolag de enda helstatliga.