Nu är vi fattiga igen

I färsk statistik från OECD har Sverige åter halkat ned ijämförelsen över BNP per invånare. Vi ligger nu tillsammans medStorbritannien på artonde plats och därmed sist bland deindustriländer som vi brukar jämföra oss med.Den stora nedgången skedde under krisåren i början av1990-talet. Under de senaste fem åren har Sverige haft enjämförelsevis god tillväxt, då BNP ökat med i genomsnitt 2,6procent. Motsvarande årsgenomsnitt för hela EU var 2,5 procent.Ändå har sedan dess Irland, Finland och Italien gått förbi. Ävenflera av de länder som redan låg före oss har haft snabbaretillväxt än Sverige, som Norge, Danmark, Holland och tillexempel USA.

Borde gått bättre

Egentligen borde Sverige efter den djupa krisen ha fått enperiod av återhämtning med extra hög tillväxt. I stället har vilyckats sämre än många andra små länder. Under överskådligframtid lär Sverige ligga kvar i ett B-lag, med Storbritannienoch Italien närmast i grannskapet. Vi får bara hoppas att inganya kriser dyker upp, som gör att vår relativa levnadsstandardfaller ytterligare.Risken finns. LO:s ekonomer hävdar till exempel i endebattartikel i Dagens Nyheter att den svenska lönebildningeninte fungerar tillräckligt bra för att vi ska kunna gå med iEMU. Men i så fall lär det bli problem även om vi står utanför,eftersom för stora löneökningar skulle tvinga fram enåtstramning, som bromsar tillväxten.Liknande varningar för att lönebildningen ska spåra ur är inteovanliga. Däremot verkar det finnas liten anledning att räknamed motsatsen, nämligen att Sverige ska få en puff till så högtilllväxt att vi kan komma ikapp en del av de länder som gåttförbi oss.

Vad som skulle behövas för att öka tillväxten går inte att sägamed säkerhet. Danmark har till exempel samma skattetryck somSverige, men EU:s högsta levnadsstandard och dessutom 3,6procent i BNP-tillväxt under de senaste fem åren – trots minstindustri inom EU, näst Grekland. Ett visst samband ligger i attlågskatteländerna USA, Schweiz och Japan alla har höglevnadsstandard. Samtidigt har dock både Schweiz och Japan haftusel tillväxt under 1990-talet.Den disponibla inkomsten per person är för övrigt mer än dubbeltså hög i USA som i Sverige. I jämförelsen bör man förstås tahänsyn till att amerikanen får betala en hel del ur egen fickaav vad som i Sverige finansieras av skatten.

Förutsättning för tillväxt

För Sveriges del är det troligt att en förutsättning för bättretillväxt är större marknadsinflytande på främst lönebildningenmen också inom flera inhemska sektorer, där konkurrensen i dagär dålig. De höga hyrorna är till exempel en viktig orsak tillatt hushållen har svag köpkraft. Säkert skulle den offentligaservicen bli mer kostnadseffektiv med ökad konkurrens.Även om Danmark tycks klara sig bra med höga skatter är dettroligt att lägre skatter krävs i Sverige för att locka tillbåde ökade investeringar och satsning på utbildning. Särskiltför företagare är möjligheten att tjäna pengar en starkdrivkraft bakom prestationer över det normala.Socialdemokraterna är nu öppna för en ny skattereform. Menkombinationen av prioritering av överskott i budgeten ochsamarbetspartner i form av v och mp skapar låga förväntningar.Det kan bli en reform som syftar mer till ökad fördelning äntill ökad tillväxt. Inte heller det som framförs avnäringsminister Björn Rosengren, senast i riksdagenstillväxtdebatt i förra veckan, tyder på någon påtagligförändringsvilja. För att omfördelning av 15 miljarder iregionalstöd, som var det mest framträdande delen av budskapet,ska få märkbar effekt krävs att pengarna i dag användsuppsendeväckande ineffektivt.