Oj, vad det händer grejer?

Förutom det som vi vet kommer att hända kommer det under skottåret 2004 också att hända en hel del saker som vi inte vet kommer att hända. Eller som USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld uttrycker det:

“There are known knowns; there are things we know we know. We also know there are known unknowns; that is to say we know there are some things we do not know. But there are also unknown unknowns – the ones we don’t know we don’t know.”

Frågan är vad Donald Rumsfeld vet att han vet eller inte vet om utvecklingen i Irak 2004. Tanken är i alla fall att det ska hända en hel del, framför allt i det att USA:s närvaro ska minska och irakiernas självbestämmande ska öka. Det är ju faktiskt valår i USA. Och i Irak, där en ny lagstiftning ska vara klar i februari, och i maj ska en nationalförsamling väljas för en övergångsperiod.
I juni ska den USA-ledda ockupationen upphöra – även om amerikanska styrkor blir kvar ett tag – och en “övergångsadministration” ska ta över styrandet av landet. I slutet av 2005 ska övergångsperioden vara över och riktiga val hållas.

Ett annat val som sannlolikt kommer att uppmärksammas av terrorister/frihetskämpar är det ryska presidentvalet i mars. I vilket fall tyder allt på att Vladimir Putin kommer att väljas om för en andra mandatperiod på fyra år och att han fortsätter med sin “styrda demokrati”.
2004 blir ett märkesår för Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, som alla den 1 maj blir nya medlemmar i EU. Antalet medborgare i unionen ökar därmed från 380 miljoner till 451 miljoner. I november kommer EU också att få en ny kommission – EU:s drivande kraft som omväljs av medlemsstaternas regeringar vart femte år. Ordförandestater i EU nästa år blir Irland under första halvåret och Nederländerna under andra halvåret.

världens största val nästa år:
Indien, med sina drygt 1 miljard invånare, röstar sannolikt i oktober. Även här kan man räkna med oroligheter, framför allt i form av spänningar mellan muslimer och hinduer. På det större planet är det också värt att hålla koll på relationen mellan Indien och Pakistan där kapprustningen ser ut att fortsätta.
En annan folkrik och ännu mer orolig nation som går till val nästa år är Indonesien. Det mesta tyder på att Megawati Sukarnoputri blir omvald. Inte för att hon är direkt populär, utan för att det inte ser ut att finnas någon trovärdig motkandidat.
Det blir fler val 2004, bland annat i Australien, Taiwan, Iran, Afghanistan och Tyskland.

Men de stora frågorna vet vi knappt om att de finns. Vilka krig eskalerar eller finner sin lösning? Var kommer terroristerna att slå till? Vilka miljökatastrofer kommer att inträffa? Det finns alltjämt en hel del både known och unknown unknowns. Och som Donald Rumsfeld, nu helt plötsligt begriplig, säger:

“If one looks throughout the history [?], it is the latter category that tends to be the difficult one.”Upplagt för nya terrordåd?

Tänk om USA råkar ut för ett nytt 11 september, lagom till nästa års val. Det är ingen idé att spekulera i hur sannolikt det är, men man kan konstatera att terrorister “i allmänhet” hyser viss förkärlek för att agera vid val. Se bara på Colombia, Turkiet, Israel och Ryssland. Och det brukar ge resultat, oftast i det att den kandidat som uppfattas som hårdast och tuffast i kampen mot terroristerna får störst stöd.
I Israel 1996 ledde Simon Peres över utmanaren Benjamin Netanyahu. Men så slog självmordsbombarna till, och mer än 60 människor fick sätta livet till under en blodig månad. Netanyahu uttalade sig hårdast om terroristerna, och vann valet.
Ett annat exempel är presidentvalet i Ryssland år 2000. Vladimir Putin utlovade hårda tag mot dem som låg bakom terrordåd i framför allt Moskva, och vann i första omgången.
Även från USA finns exempel på hur det kan gå.
Jimmy Carters fruktlösa försök att lösa gisslandramat på USA:s ambassad i Teheran bidrog starkt till Ronald Reagans jordskredsseger i valet 1980.