Open Source: Den svåra öppenheten

Skulle du offra din fritid för att hjälpa till och utveckla ettannat företags produkter, utan att få betalt? Troligen inte, mendet är i alla fall vad alltfler programvaruföretag ställer sitthopp till. Genom att lägga ut källkoden till programvara påinternet hoppas företagen att entusiaster ska börja utvecklavidare och förbättra produkterna. Förebilden är naturligtvis detfria operativsystemet Linux, som blivit en faktor att räkna medi programvarubranschen.I programvarubranschen har den så kallade källkoden länge varitföretagens bäst bevakade hemlighet. Källkoden är de raderprogrammeringsspråk som all programvara är uppbyggd av.Källkoden är själva kärnan i programvaruföretagen och oftast detsista man vill låta någon annan få insyn i.

Kod för alla

Men denna inställning börjar alltmer förändras. Fler och flerhakar på den så kallade Open Source-trenden. Med Open Sourcemenas just källkod som finns tillgänglig för alla. Frivilligafår sedan hjälpa till med utveckling och tester och vem somhelst får använda de färdiga produkterna gratis.Linux är stjärnan och föregångaren bland Open Source-projektenoch har fått många efterföljare. Den kanske mest uppmärksammadevar Netscape. Netscape beslutade att lägga ut källkoden till sininternetbläddrare Communicator för att klara konkurrensen medMicrosofts bläddrare Explorer.

Milstolpe

Netscapes beslut blev på många sätt en milstolpe i utvecklingenför Open Source. Det var första gången ett stort och etableratföretag använde sig av metoden, och detta har säkert bidragittill framgångarna för Linux det senaste året. Netscape bidrogtill att ge legitimitet och trovärdighet åt Linux och inte minstuppmärksamhet kring Open Source som fenomen. Sedan dess har enmängd företag följt Netscapes exempel, bland annat har välkändaföretag som Apple och Sun Microsystems lagt ut källkoden tillvissa av sina programvaror.Men att starta nya Open Source-projekt är inte så enkelt som mankan tro. Det räcker inte bara att lägga ut källkoden på internetoch sedan vänta på att resultaten ska ramla in. Det har många avde som försökt sig på Open Source fått erfara, i synnerhet justNetscape. Likväl som Netscape blev en katalysator för andra OpenSource-projekt så verkar Netscapes försök också bli ett varnandeexempel på de fällor som finns. Efter mer än ett års verksamhethar inte mer än en knappt halvfärdig produkt kommit fram urprojektet.

Osäker tidsplan

Mozilla heter den organisation som övervakar arbetet medutvecklingen av den öppna programvaran. Mozilla finansieras avNetscape (numera köpt av America Online) och Netscape kommer attanvända sig av resultatet från projektet i sina produkter.Tidsplanen är att Mozilla ska få fram en ny version avinternetbläddraren Communicator innan årets slut. Det ärfortfarande högst osäkert om tidsplanen håller.Det har visat sig betydligt svårare än väntat att få projektetatt fungera. Huvudproblemet har varit att få hjälp frånfrivilliga. Netscape har helt enkelt inte lyckats uppbåda denrätta entusiasmen hos programmerarkollektivet. Bristen på externhjälp har gjort att merparten av utvecklingen fortfarande skerav anställda på Netscape.Mycket energi har gått åt till att få den egna organisationenatt lära sig hur Open Source fungerar. Dessutom har det baragått drygt ett år sedan källkoden offentliggjordes. Kanske ärden främsta lärdomen av projektet att det tar tid att få fart påOpen Source-satsningar.Det som bland annat skiljer Netscape från tidigare lyckade OpenSourceprojekt är att det rör sig om ett kommersiellt företag somlagt ut sin källkod.

Alla de andra lyckade projekten, som exempelvis Linux ochwebservern Apache, har varit ideella från början. Netscape ärett kommersiellt företag och har därför kanske svårare attuppbåda samma entusiasm hos programmerarna. Frågan är ju varförman ska bidra med programvara som Netscape och America Online ilängden tjänar pengar på. I mångas ögon är Mozilla dessutomfortfarande ett Netscape-projekt.Linux började också i liten skala redan i slutet av 1980-taletoch har vuxit i popularitet sakta men säkert. För Linux fanns enrelativt liten och stabil kärna, som det var förhållande vislätt att sätta sig in i för utomstående. Netscapes Communicatorvar däremot redan en färdig produkt, som utvecklats väldigtsnabbt under ett par år till en komplex programvara medåtskilliga miljoner rader kod. Det har gjort källkoden betydligtsvårare att överblicka och bygga vidare på. Till råga på alltbestämde sig Netscape för att den nya versionen skulle förändrasi grunden i nästan alla delar, vilket gjorde att det inte fannsnågon stabil grund för nya programmerare att bygga vidare på.Mozilla har därför fått ägna mycket tid åt att rensa i den gamlakoden och ta fram en ny bättre kärna. Den nya bläddrarkärnan ärnu färdig och har nu släppt sin utvecklingsversion under namnetGecko. Det är den grund som projektet ska bygga vidare på.

Microsofteffekten

Netscape har också varit splittrat av striden med Microsoft påbläddrarmarknaden. Försöken att hålla jämna steg med Microsofthar gjort att Netscape och Mozilla ägnat sig åt en hel deldubbelarbete. Dels jobbade organisationen länge på utvecklingenav Netscape version 4.5, samtidigt som arbetet på Gecko pågick.Denna typ av dubbelarbete har naturligtvis tagit kraft.

Dämpad entusiasm

En bidragande anledning till bristen på entusiasm från nätetsmedborgare var troligen America Onlines köp av Netscape. AOL harförvisso lovat att fortsätta sitt stöd till Mozilla, men bolagethar inget vidare rykte i programmerarkretsar. Ett friståendeNetscape hade troligen lyckats bättre att få entusiasterna medsig. Som en följd av affären har Mozilla har under året förlorattvå nyckelpersoner.Men det är nog för tidigt att avskriva Netscapes initiativ somett misslyckande. Företrädare för Mozilla tror nämligen att detkommer att lossna. Arbetet börjar ge utdelning i form av färdigaprodukter och fler bidrag från externa utvecklare. Exempelvishar den första produkten baserad på Gecko släppts av företagetNeoplanet. Mozillafolket tror också att entusiasmen blandutomstående kommer att öka dramatiskt när den första färdigaprodukten från Netscape levereras. Först då kan man verkligenutvärdera projektet.Även om det till slut visar sig bli ett misslyckande harNetscape ändå spelat en viktig roll i utvecklingen för OpenSource. Den som mot förmodan vill bidra till projektet hittardet på www.mozilla.org.

BILDTEXT: Att få öppen källkod, som i Linux, att fungera är lättare sagtän gjort.