Paulsens krönika

Ett sätt att skaffa nya kunder och högre marginaler är att ladda produkter med ”banditvärderingar”. Gangsters och brott lockar nämligen konsumenter. Detta öppnar nya möjligheter för svenska företag.

Brittiska konsultföretaget Headlight Vision har kommit fram till att kriminalitet attraherar konsumenter. Det är en tydlig trend. Rådgivarna menar att företagens marknadsförare måste skaffa sig kunskap om denna ljusskygga subkultur, dess köpares attityder och begär.

Det gör de också. Enligt The Sunday Times har bland andra EMI, Nike och Nokia fått Headlights ”Banditrapport” presenterad för sig.

Undersökarna har forskat i illegala fester, klubbar och drogkultur. Sökt vad det är som gör det kriminella attraktivt och knytit ihop det med marknadsföring.

Det finns flera anledningar till att varumärkesbygge med brott som image fungerar, enligt Headlight Vision. En viktig orsak är att respekten för traditionella auktoriteter som politiker och företagsledare försvunnit.

Det finns många färska exempel på det i Sverige.

Feta pensioner, groteska bonusar, flygkartellen och fuskande byggföretag som konstruerar skräp. Unga ser företagen och dess ledare som de nya kriminella, ansvariga för de största brotten. I skuggan av dem är langare, hackers och bankrånare bara coolt småbus.

Ett exempel på trenden är de vilda protesterna mot globala företag i Göteborg förra våren.

En annan anledning är att ungdomar använder mer droger vilket gör att de själva bryter mot lagen. De identifierar sig med och har skurkar som förebilder.

Företag med väderkorn agerar.

I England använder Thomas Pink, som säljer traditionella skjortor, brittiska gangsters i sin reklam. Pinks marknadschef säger att kampanjen är succé. Man övervägde att använda boxare eller livvakter i annonserna. Men tester visade att gangsters var överlägset mest populära.

Klädföretaget Sisley har spinkiga knarkarbrudar i porrfilmsliknande scener i sin reklam. Sisley har dömts flera gånger av reklambranschens etiska råd och i den heliga mediadomstolen.

Men reklamen fortsätter. Den fungerar alltså.

Utflyktssaften Festis har relanserats med drogimage. Festis är eftertraktat som knark i en suggestiv reklamfilm.

Vi befinner oss i slutet av en trend med goda företag som svänger sig med corporate bullshit om etiska värderingar och miljövändlighet. Men när hederligheten inte finns i verkligheten inser kommunikatörerna att det är självmål att försöka hålla den falska fasaden uppe.

Tänk vad skönt för VD och staber att inte behöva arbeta dag och natt med kriser. Genom att vara sig själva och säga som det är frigörs tid för att sälja och jaga upp börskursen.

Skanska kan tvärvända i sin utredning om byggfusk och göra reklam med Claes Björk i skinnpaj med rubriken: ”Okej, I was bad. Nu tar jag itu med det här.”

Hagströmer & Qviberg gör iransk intygsreklam med Joachim Posener: ”HQ fattar vad diskret är”.

OM annonserar med Olof Stenhammar i busigt seglarskägg och klubblazer: ”Fick jag chansen, skulle jag smörja IOK igen”.

H&M:s julkampanj visar hur svettigt det är i indiska fabriker med 14 timmars arbetsdag och sex dagars arbetsvecka. ”Visst är det svettigt. Men alternativet är att de svälter. HM – snyggt och jävligt billigt.”

Snart kommer Sony Ericssons första kampanj. Produkten heter Sony Ericsson Code Buster 001. Den kan knäcka CIA:s datasystem, lovar hackern Phone Phreak med bindel för ögonen och dunkande Eminem-musik i reklamfilmen.

Det skulle ge Sony Ericsson en världsmarknadsandel på 10 procent, dubbelt så mycket som idag. Målgruppen blir tydlig och enkel att följa. Men Jan Wäreby och japsarna väljer knappast den vägen. Sannolikt gör de något i mittfåran, som alla kan gilla litet grann.

Det går förstås att rada upp argument för att det är farligt att ladda sin marknadsföring med banditism och sanningar. Länken mellan brott och produkt är inte så trevlig. Men sambandet mellan sanning och vara eller tjänst är inte så dum. En stand-up guy som står för sina misstag och sin girighet är nästa givna succé.

Bort dör goda, perfekta, etiska, oklanderliga, miljömedvetna, oantastliga, schyssta och förfärligt tråkiga företag.

Let´s face it, alla har synat bluffen. Företag vill tjäna så mycket pengar som möjligt, deras aktieägare vill bli rikare till varje pris och deras toppchefer skor sig och åker alltid fast till slut.

Först ut att kapitalisera på bandittrenden är mindre märken, utmanare och nya märken. Skurkstil och osminkad kommersialism ger dem snabbt lojala köpare som tröttnat på hyckleri.

Första svenska Oetiska fonden toppar nästa pensionsval. Tobak, krigsmateriel, kärnkraft och exploatering av tredje världen. Swedish Match, Volvo, ABB och H&M.

En säker vinnare.

Mats Paulsen