Peak miljardär

Sverige hade fram till nyligen rekordmånga miljardärer (de blir just nu färre i rasande fart). Den viktigaste frågan i ett land är dock inte hur rika de rikaste är utan hur fattiga de fattigaste är. Och med nuvarande samhällsutveckling är det här vi skall börja bli oroliga. 
Vill man skapa utjämning som blir meningsfull för hela befolkningen skulle man sänka skatten på arbete, skriver Staffan Salén.
Vill man skapa utjämning som blir meningsfull för hela befolkningen skulle man sänka skatten på arbete, skriver Staffan Salén.

Jag läste nyligen Andreas Cervenkas intressanta bok ”Girig-Sverige”. Man kan säga att den är en svensk variant av den franske vänsterikonen Tomas Pikketys analys av ökade ojämlikheter i samhället.

Boken påvisar att ett antal människor blivit otroligt rika det senaste decenniet och att detta riskerar att skapa splittring i samhället. Boken pekar på ett antal orsaker till förmögenhetstillväxten som de flesta är ense om:

  • Räntorna har sjunkit konstant de senaste 10 åren. Detta har drivit upp priset på alla tillgångar.
  • Mängden pengar har ökat våldsamt i det globala finansiella systemet genom hyperexpansiv finans- och penningpolitik vilket ytterligare ökat värdet på tillgångar, eller om man så vill skapat en tillgångsinflation (till exempel på bostäder) som vida överstiger den synliga inflationen.
  • Detta har sammantaget ökat riskaptiten och drivit upp priserna på aktier och företag. Inte minst på nystartade bolag som skall avkasta något först långt in i framtiden, om ens någonsin (”Blue sky”-bolag) liksom på tillgångar utan avkastning (kryptovalutor, konst och så vidare).
  • Sverige har en internationellt sett låg skatt på kapital och hög skatt på lön (om man räknar in både direkta och indirekta skatter). Det är därför svårt att bli rik på lönearbete i Sverige. Med detta sagt är Sverige fortfarande ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder (sett till Gini-kvoten).
  • Sammantaget har Sverige ett av de högsta skattetrycken i världen.

RÄKNEEXMPLEN OCH PENGARNA SMÄLTER IHOP

Min gissning är att boken har skrivits vid en tidpunkt som kommer att betraktas som peak-miljardär. Sedan sifferunderlagen togs fram i vintras har i stort sett alla de makrotrender som skapat värdetillväxten brutits: inflationen skenar, sjunkande räntor har förbytts mot stigande, centralbankernas utvräkande av pengar (quantitative easing) har reverserats, USA:s senaste gigantiska stimulanspaket har (tack och lov) stoppats i senaten och den relativa geopolitiska stabilitet vi sett de senaste 30 åren har försvunnit.

Så blir du rik

Som en naturlig konsekvens av detta är börsen ner 20% från toppen (hittills), tillgångspriserna är på väg söderut och många av de som är med på ”Girig-Sveriges” miljardärslista har tappat betydligt mer än så. Min gissning är att det försvunnit en 150 till 200 miljardärer från listan det senaste kvartalet. Räkneexemplen i boken smälter därmed ihop med takt med de berördas förmögenhet. Det finns ingen anledning för någon att ligga sömnlös över det sistnämnda men väl andra saker som jag återkommer till.

Fyra svenskar har varit topp tio rikast i världen

Sedan kan det ju också vara så att i alla fall några av de som tjänat mycket pengar faktiskt bidragit till samhällsnyttan. Stycken i boken av typen ”några dussin riskkapitalbaroner och fastighetsmagnater vräker i sig skaldjursplatåer och champagne på soldäck medan alla andra trängs i överprisade hytter under vattenlinjen” skulle kunna resa frågetecken kring det.

DE TAR RISK

Vilka reflektioner kan man annars göra kring företagares bidrag till samhället liksom om skatternas för och nackdelar?

  • Det viktigaste är naturligtvis att de har startat eller drivit bolag som har bidragit med arbetstillfällen och i bästa fall nya företag i form av underleverantörer och avknoppningar. H&M, Spotify, Tetra Pak, Klarna, Ikea och Skype är några kända exempel.
  • Bolagen och deras anställda betalar skatt till staten. Detta gäller även VD. Istället för att bli upprörd över att en VD drar in 50 Mkr i lön borde man bli glad. Det innebär nämligen att den övervägande delen av detta kommer att beskattas med 55 till 60% vilket tillför det allmänna betydligt mer än om det legat kvar i bolaget och belagts med bolagsskatt (cirka 20%). Det är kort sagt en omfördelning från aktieägarna till det allmänna.
  • De pengar som delats ut till aktieägare har inte sällan investerats i nya företag. Det som utmärker de som blivit rika är ofta att de har en disproportionell vilja att ta risk. Alla jag känner som blivit osannolikt framgångsrika har några saker gemensamt: De har jobbat extremt hårt, de tänker på sina bolag dygnet runt och framför allt har de varit beredda att satsa allt på ett kort för att nå dit de nått, detta på ett sätt som 99,9% av befolkningen (som är normalt funtade) aldrig skulle ha gjort.
  • De låga kapitalskatterna har inneburit att rika personer väljer att bo i Sverige. Stefan Persson och Fredrik Lundberg bodde utomlands men valde att flytta hem och betala skatt här. Därtill har till exempel ett antal välbärgade Finlandssvenskar med Björn Wahlroos i spetsen valt att bosätta sig i Sverige. Den sistnämnde får en särskild släng av sleven för att han bara betalat cirka 90 miljoner i skatt på de 500 han drog in mellan 2016 och 2019 men hade det inte varit för att kapitalskatterna varit lägre än i Finland hade han inte varit här och betalat alls.
  • De svenska kapitalskatterna är låga ur ett internationellt perspektiv. Men i princip hela skillnaden beror på avsaknaden av fastighetsskatt vilken skulle dra in cirka 20 miljarder om den återinfördes på samma sätt som innan avskaffandet. Arvs- och gåvoskatten drog i jämförelse in cirka 2,6 miljarder vid tidpunkten för avskaffandet. Dessutom är arvs- och gåvoskattens negativa effekter på företagsetablering liksom viljan hos entreprenörer att stanna i Sverige oomtvistad. Förmögenhetsskatten är på väg bort och finns bara kvar i ett fåtal OECD-länder.

PLATT SKATT EN VÄG

Vill man skapa utjämning som blir meningsfull för hela befolkningen skulle man sänka skatten på arbete. En väg skulle också kunna vara platt skatt (det vill säga samma skattesats på inkomst, kapital och bolagsskatt mm). Det är en svindlande tanke att skapa utjämning genom att sänka skatten för någon snarare än att höja den för någon annan.

Fastighetskungen Stefan Persson satsar på världens lyxigaste adresser

Och vad kommer de nya ekonomiska trenderna med stigande inflation och räntor, monetär åtstramning, geopolitisk osäkerhet samt minskad globalisering att innebära för befolkningen som helhet? Vi kommer att se fallande tillgångspriser vilket torde slå mot såväl värde på bostäder som sparande. Detta kommer i sin tur att påverka människors vilja att spendera och på så sätt katalysera en lågkonjunktur. Det riskerar att nypa ordentligt i kinderna innan vi är ute på andra sidan.

Staffan Salén: Håll i hatten

Min tro är att vi i ökad utsträckning kommer att behöva fokusera på de som har det sämst i samhället snarare än de som har det bäst. Sverige har en manifesterad oförmåga att integrera den stora immigrationsvåg vi tagit oss an, en av Europas högsta arbetslöshetsnivåer (bland annat på grund av den misslyckade integrationen och en avsaknad av låglönejobb), inre och yttre säkerhet i gungning, en självförvållad energikris och en skola med mycket stora utmaningar. Det är kanske inte orimligt att önska att ett land med ett av världens högsta skattetryck borde kunna hantera dessa verkliga problem inom ramen för befintlig budget. Det är vad vi borde tala om.

Staffan Salén är företagare och VD för Salénia AB.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor